fbpx
Hoppa till innehåll

Bristen på AT-platser fortsätter

Bristen på AT-platser fortsätter att öka i landet och ett arbete för att drastiskt skala upp platserna tycks saknas trots miljonregn över regionerna. Skamligt i en tid av allmän brist på vårdpersonal och på specialistläkare i synnerhet, anser SYLF.
Text: Felix Lundqvist
Bild: Getty Images
Tema

Hallands sjukhus Varberg fortsätter att toppa AT--rankningen. Möjligheten att påverka arbetsmiljön, bra handledning och ett kollegialt stöd är avgör-ande för sjukhusets resultat. Sjukhuset får höga poäng på samtliga block; medicin, kirurgi, psykiatri och allmänmedicin. Men varför fortsätter AT-platserna att vara för få, trots regeringens mångmiljonsatsning på 375 miljoner? 

Skillnader mellan storstäderna och resten av landet 

Läkare som påbörjade sin utbildning före 1 juni 2021 måste genomgå allmäntjänstgöringen, ofta förkortat AT, för att erhålla legitimation. Dimensioneringen av AT sköts av regionerna och inte av staten. Det regionala självstyret innebär att det blir upp till de 21 regionernas politiska styren att bestämma hur många platser som ska utlysas. Hur snabbt underläkare bereds möjlighet till AT påverkas därmed av 21 olika budgetprioriteringar och nivåer av ansvarstagande. Därför är det inte givet att nya statliga miljoner nödvändigtvis skapar nya AT-platser. 

"1 av 4 AT-läkare överväger att byta yrke"

En majoritet av regionerna tillsätter idag för få AT-platser i relation till inflödet och flaskhalsen som byggts upp under lång tid. Efter flera år av köbildning behövs nya grepp för att komma åt väntetiderna till AT. Enligt SYLF:s beräkningar krävs det att alla regioner tillsätter 19,4 AT-platser per 100 000 invånare, för att ligga i nivå med inflödet och generera ett överskott som betar av de redan köande läkarna fram till 2027. Som jämförelse skulle det krävas 17,3 AT-platser per 100 000 invånare för att tillhandahålla tillräckligt med AT-platser för de som utexamineras från svenska universitet under 2022. Regionerna Dalarna, Gotland, Gävleborg, Jönköping, Kalmar, Sörmland, Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland lever redan idag upp till detta. Tyvärr tar flera regi-oner inte sitt ansvar och under 2022 saknas 179 AT-platser i relation till inflödet av nya läkare. 

"Mindre regioner tar större ansvar än de stora"

Hade enbart Stockholm prioriterat sitt AT-ansvar och ökat platserna från dagens nivå på 10,7 till 19,4 platser per 100 000 invånare, hade 198 fler läkare kunnat påbörja sin allmäntjänstgöring. Det hade täckt hela underskottet för 2022. Ur ett mer långsiktigt perspektiv krävs det dock att alla regioner drar sitt strå till stacken. De mindre regionerna tar förhållandevis ett generellt större ansvar än de större. 

Väntetiderna minskar inte

Väntetiden till AT ligger i paritet med förra årets resultat och landar på 11,15 månader. Kvinnor väntar idag i genomsnitt 11,18 månader och män 11,09 månader. När väntetiderna presenterades för första gången 2008 låg de kring sju månader. Vi konstaterar att väntetiden ökat med 59 % på 14 år. 

"Ensamtjänstgöringen på akuten fortsätter"

Gehör för rätt väg framåt 

I januari gick Nationella Vårdkompetensrådet ut med rekommendationer för att hantera övergången till den nya läkarutbildningen. De rekommenderade bland annat att korta AT-utbildningen till den lagstadgade minimigränsen 18 månader. SYLF har drivit frågan under lång tid och vi ser detta som en klar delseger. Utvecklingen behöver trots det påskyndas. I dagsläget erbjuder 11 regi-oner 18 månaders AT, dock omfattas inte alla sjukhus i tre av regionerna och i en region för AT-läkarna själva välja mellan 18 eller 21 månaders AT. Ytterligare fem regioner svarar att de överväger att ställa om till 18 månader. Vi hoppas att Vårdkompetensrådets rekommendationer sått ett frö hos tjänste-män och politiker, så att hälften av Sveriges regi-oner erbjuder 18 månaders AT till slutet av kom-mande år. 

Arbetsmiljö, hot och diskriminering 

I årets rapport uppger 55 % av läkarna att de har möjlighet att påverka sin arbetsmiljö och resultatet är oförändrat jämfört med förra årets rapport. Utifrån nationella siffror vet vi att 2022 var ett rekordår för arbetsmiljöproblem inom vården i och med en kraftig ökning av 6:6a-anmälningar.

Trots att IVO riktat skarp kritik mot att icke legitimerade läkare jobbar ensamma på akutmottagningar runt om i Sverige, rapporterar en betydande andel av läkarna att de tjänstgör som ensamma primärjourer på akuten. Hela 36 % uppger att detta skett inom psykiatrin, 23 % vid kirurgin och 21 % inom medicin. Detta påverkar inte bara läkarnas arbetssituation utan innebär också risker för patientsäkerheten.

"29% av kränkningarna begås av vårdpersonal"

Hot och trakasserier är ett stort arbetsmiljöproblemen för människor som jobbar i vården. I årets undersökning uppgav 8 % av de som svarade att de utsatts för hot eller trakasserier under arbetstid, vilket ligger i nivå med rikssnittet enligt BRÅ. Av de som utsatts för hot eller trakasserier uppger läkarna i AT-rankningen att 59 % av fallen beror på patienter och 29% av kränkningarna kommer från annan vårdpersonal. Det är särskilt oroande att en så hög andel uppgav att kollegor inom vården är roten till deras utsatthet. 

I årets enkät framkommer att var fjärde AT-läkare överväger att byta yrke. Dålig arbetsmiljö, hög arbetsbelastning och dålig löneutveckling nämns som de avgörande orsakerna. Samhället riskerar således att gå miste om investeringarna som gjorts i ökat antal platser på läkarutbildningen. •

Mer från Moderna Läkare

Utbränd innan AT

Tema Dålig introduktion, otydlighet om vad som förväntas av en på jobbet och därtill press på att prestera för att få en bra referens till AT-ansökningen. Känns situationen igen? För Sofia ledde en kaosartad arbetssituation till utmattningssyndrom. Vi får ta del …

Läkare i kris och konflikt

Tema Kriser kommer i många skepnader. Moderna Läkare träffar Nicholas Gray, specialistläkare i akutsjukvård med erfarenhet av såväl civila som militära kriser i skarpt läge.

Underläkare är mer utsatta för hot och våld

Tema Under våren genomförde Läkarförbundet en arbetsmiljöenkät som skickades ut till samtliga medlemmar i förbundet. 42 % av förbundets medlemmar svarade på undersökningen och de första delrapporterna från enkäten har fått stor uppmärksamhet. Förbundet släpper nu den fjärde delrapporten, som fokuserar på …

Ordförandeord #4 2022: Kvinna. Liv. Frihet.

Ledare Det känns väldigt tungt att skriva dessa rader. Orden känns så små. Handlingarna känns otillräckliga. Jag är fysiskt trygg där jag befinner mig, men inombords är det rena ”hela havet stormar”. I mitt hemland Iran protesterar kvinnor, flickor, män och …

Negativ forskningstrend kartlagd

Reportage Trots stort intresse för forskning går andelen forskande läkare ned. Läkare är den enda yrkesgrupp som ur ett livslöneperspektiv förlorar på att disputera. Detta enligt en enkät utförd av SYLF och Läkarförbundet.

Tillsammans når vi framgång

Basfackligt Det finns många fördelar med att vara medlem i facket. Den främsta är förmodligen gemenskapen i fackförbundet när det blåser kallt på arbetsplatsen. Du kan som medlem få stöttning, vägledning och hjälp att reda ut oredan som drabbat dig.

Gaffelmottagning ger mer tid till handledning och reflektion för ST-läkare

Reportage Artikeln kommer ursprungligen från årets första nummer av tidningen Sjukhusläkaren. Mer tid för handledning och reflektion. Det lockade ST-läkaren Julia Carlsson till gaffelmottagningen på Prostatacancercentrum vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Mottagningsmodellen för ST-läkare är ett mer effektivt sätt att komma in i …

När blir jag avslöjad?

Tema Under ett förtroligt lunchsamtal säger plötsligt min mycket pålästa och vetenskapligt orienterade kollega att hen i ärlighetens namn inte kan så mycket och mest går och väntar på att resten av kliniken ska inse det. Känner du igen dig? Moderna …

Klockan som tickar

Ledare Bristen på utbildningstjänster är en av SYLF:s högst prioriterade frågor. Vi jobbar stenhårt för att förbättra underläkares möjligheter att så snabbt som möjligt avancera från examen fram till specia­listbeviset.