Den nya läkar­utbildningen – fortsättning följer!

Förändringar och förväntningar 

Läkarutbildningen på Linköpings universitet är fördelad på prekliniska och kliniska terminer, vilket inne­bär att de första terminerna till stor del består av seminarier och föreläsningar och de senare i princip endast praktisk utbildning, dock skiljer sig det nya programmet redan vid de prekliniska terminerna. 

– Det nya programmet är ju upplagt så att man ska ha lite mer i bagaget när man går ut, universitetet har fokuserat på att lära oss saker som vi kommer att få göra som legitimerade läkare, till exempel recept­förskrivning börjar vi med redan termin fem. 

Aisha berättar om att fokuset på att kunna utföra en legitimerad läkares uppgifter har uppfattats som positivt av henne och kursarna, det finns en röd tråd genom hela utbildningen, man bygger på sina kunskaper successivt. Aisha hade många förväntningar när hon började det nya programmet. Den största förhoppningen var att få verktyg som möjliggör att arbeta som legitimerad läkare direkt efter examen. Hon tycker att Linköpings universitet hittills har levt upp till den förväntningen. 

Man introducerar kraven tidigt och bygger på dessa successivt varje termin

Aisha Salah Ahmed

– Målen blev anpassade utifrån att vi kommer att ha högre krav på oss än underläkare från den gamla utbildningen. Vi har till exempel ett större antal medsittningar under utbildningen, vi har ett ökat antal mål under terminen som måste uppfyllas under praktiken. Men den största skillnaden kanske ändå är att vi alla har en reflektionsgrupp. 

Reflektionsgruppen består av några studenter och en handledare där man får dela med sig av positiva och negativa saker som har hänt under VFU:n, samt gå igenom i grupp hur man påverkades av patientfall och situationer, allt som sägs stannar inom gruppen och alla har tystnadsplikt. 

– Man får reflektera mycket över läkarrollen och vem man är som person, samt hur man reagerar i olika situationer, man får ventilera och kan känna sig trygg. Man bygger upp varandra. Varje möte är två timmar och upprepas tre gånger per termin, detta pågår under hela utbildningen. 

En av de största skillnaderna mellan det nya och det gamla läkarprogrammet har enligt Aisha varit mer detaljerade krav som introduceras tidigt.

Redan termin sex ska man kunna reflektera över differ­entialdiagnoser och vilka utredningar som är lämpliga. 

– Man introducerar kraven tidigt, men bygger på dessa successivt varje termin, termin sex gör vi moment ihop med handledare, under termin sju ska man få lite mindre stöd av handledaren och termin nio ska man genomföra diagnostiken självständigt. Det ställs högre krav på en själv. 

Farhågorna

Farhågorna var många när Aisha påbörjade den nya utbildningen, många var oroliga över att vara försökskaniner, där man prövar saker utan en tydlig plan. Aisha understryker att hon ingår i den andra kullen av den nya utbildningen, vilket känns lite tryggare, dock märks det fortsatt att många är ovana vid det nya upplägget. 

– Man känner fortfarande av att handledarna inte har anpassat sig till den nya utbildningen och inte alltid vet vilka krav vi måste uppfylla. Den största farhågan var att vi kanske riskerar att uppfattas som mindre kompetenta, vilket är paradoxalt.

Aisha berättar att det händer, både bland hand­ledare och andra professioner på sjukhuset, att man får höra negativa kommentarer när man berättar att man får legitimation direkt i samband med examen.

Många inom vården klamrar sig fortsatt fast vid AT-systemet och kan inte föreställa sig att man kan bli en skicklig läkare utan att vikariera och göra AT. 

– Jag har lärt mig att bemöta de negativa kommentarerna nu. Jag förstår vilka krav jag måste upp­fylla och jag kan även visa att jag har utvecklats kontinuerligt under utbildningens gång, i Linköping specifikt har vi en app där alla framsteg fylls i för enskilda studenter. 

I appen har varje enskild student ett eget konto, där studenten fyller i sina egna mål för varje placering, varje handledare får också fylla i feedback i appen. På det sättet är det väldigt enkelt att följa sin egen utveckling och få en överblick över vad man måste förbättra. Handledaren kan även formulera fria svar för att ge individanpassad feedback. 

– I appen kan man även följa de fyra hörnstenarna för VFU: engagemang, integritet, samspel och själv­insikt. Man kan följa sin egen utveckling, styrkor och svag­heter. För handledaren bidrar det med en mer personlig bild av varje student. Vi lär känna varandra på ett annat sätt och man får verkligen riktad feedback! 

Vi är rädda för en ny flaskhals, oavsett om det gäller enskild eller integrerad BT

Aisha Salah Ahmed

Man utvecklas fort och får veta mer specifikt vad man måste bli bättre på, vilket Aisha tycker minskar tankarna och ångesten om att få legitimation direkt i samband med examen. I början av utbildningen tyc­kte Aisha att det var roligt att få legitimation direkt, det fanns ett tydligt mål med utbildningen, men ju fler terminer som gick, desto läskigare blev tanken på att vara legitimerad direkt från utbildningen. 

– Men sedan hade jag en klok handledare som sa att när vi tar examen ska vi kunna jobba som legitimerade läkare på en vårdcentral, en akutmottagning och eventuellt på en internmedicinsk avdelning. Då kändes det helt plötsligt lite mer uppnåbart. 

Flaskhalsarna

Även om det nya läkarprogrammet har fungerat väl hittills, kvarstår en farhåga hos de flesta av Aishas kursare, att de kommer att examineras ut till en ny flaskhals. Det känns orealistisk att regionerna kommer vara redo till 2027 med tanke på den ständigt växande BT-kön.

– Jag har ju deltagit på AT-mässan flera gånger, varje gång jag tar upp BT med de olika regionerna känns det som att majoriteten av dem inte har koll på BT och det saknas en tydlig plan. Det finns ju inte ens tillräckligt många platser för våra utlands­utbildade kollegor. Vi är rädda för en ny flaskhals, oavsett om det gäller enskild eller integrerad BT.

Utöver oron över en ny flaskhals finns ett inslag av stress över att välja den framtida specialiteten, vissa vet redan tidigt under utbildningen vad de vill arbeta inom men för många ändras det flera gånger om under utbildningens gång. 

– Jag vet verkligen inte vad jag skulle vilja göra, allt är kul. Det enda jag har uteslutit är ryggkirurgi eftersom jag tyckte att det var så fruktansvärt jobbigt att stå och titta nedåt i över fyra timmar i stäck. Jag fick nackspärr direkt. 

Aisha berättar att det går åt många luncher och pauser till att diskutera med varandra avseende vilken specialitet man vill söka till. Många lägger också ett helt annat värde på sin tid på de olika klinikerna.

– Det känns som att många av oss är mer fokuserade på hur arbetsmiljön ser ut på varje klinik, hur kollegorna är och försöker föreställa oss hur vi skulle trivas på just den arbetsplatsen och med den speciali­teten! Det är ett stort beslut att ta när det gäller ST. 

Det förekommer även en viss oro över hur lönen kommer att bli efter utbildningen. Helt plötsligt kommer det inte längre att finnas underläkare innan legitimation. Aisha och hennes kursare är oroliga över risken för lönedumpning av den redan låga lönen som halkat efter i flera år.

– Min förhoppning är att ST-lönerna åtminstone håller sig på samma nivå, om vi som BT/ST-läkare går in på lägre lön än nuvarande ST-läkare sänker vi kollektivets lön. Underläkarlönerna ligger redan risigt till, man kan knappt överleva på dem. Jag hopp­as att klinikcheferna inte utnyttjar övergångsperioden till att sänka våra löner. 

Framtiden 

SYLF och SLF Student har stått i framkanten av införandet av det nya läkarprogrammet, men det saknas fortsatt framsteg när det gäller BT/ST-tjänsterna. Flera regioner är fortsatt oförberedda och vi riskerar att en ny generation av läkare får en suboptimal introduktion till sin karriär. Så vad tror Aisha saknas för att nå vårt gemensamma mål? 

– Jag tror att informationen måste nå ut till klinik­nivå, det krävs att klinikcheferna läser på och blir intresserade av frågan, dessutom verkar det saknas en tydlig fördelning av vem som är ansvarig över BT, regionerna måste börja ta sitt ansvar. Det är inte en ny AT, man måste tänka om.  

Sverige har inte ändrat sin läkarutibldning på flera deciennier. Detta blir en period med många förändringar och anpassningar kommer att behövas, men Aisha är fylld med förhoppningar inför framtiden.

– Jag vill säga till alla mina kurskamrater och kollegor på nya läkarprogrammet att vi kommer att bli duktiga, kvalificerade läkare och vi kommer att ha de verktygen vi behöver inför en ST. Det är jobbigt med förändringar, men vi kommer att ta oss genom det. 

Aisha på omslaget till Moderna Läkare nr2, 2023.