fbpx
Hoppa till innehåll

Ekonomi och medicin i vågskålarna

Vad minns du av dina DALY:s och QALY:s? Hälsoekonomi kan lätt bli abstrakt, men handlar i grund och botten om att fördela samhällets resurser så att pengarna används där de får störst effekt. Sofie Larsson, hälsoekonom på Folkhälso­myndigheten (FHM), reder ut begreppen.
Text: Karin Ström
Bild: Lena Katarina Johansson
Sofie Larsson på FHM tittar rakt in i kameran.
Sofie Larsson FHM
Tema

“En hälsoekonom är en typ av utredarroll. Hälso-ekonomisk utvärdering syftar till att pengarna ska användas där de får störst effekt. Man försöker få med alla aspekter när man utvärderar – inte bara kostnader utan även effekterna. Det är en missuppfattning är att vi försöker spara pengar hela tiden”, säger Sofie.

Tar fram underlag för politiska beslut
I huvudsak gör FHM utredningar på uppdrag av regeringen, så kallade regeringsuppdrag, och lämnar då en rekommendation om beslut i samband med analysen. Men en utredning kan även bli del i ett underlag som leder till rekommendationer från regionerna.

“Generellt kan man säga att vi är en kunskapsmyndighet. Vi tar fram underlag för andra att fatta beslut utifrån.”

Det är därför vi hälsoekonomer gillar QALY:s så mycket – det är ett kombinerat mått av livskvalitet och livslängd

Komplexa avvägningar
Kostnadssidan är ganska lätt att beräkna, enligt Sofie, det är bara att summera kostnaderna.
Effektsidan är betydligt klurigare: 

“Om det bara fanns en enda sjukdom hade det varit lättare. Nu måste vi ställa dem mot varandra. Hur ska man kunna jämföra insatserna för någon som kommit in för en hjärtinfarkt med de man lägger på någon som kommer in för ett brutet ben? Det är därför vi hälsoekonomer gillar QALY:s så mycket – det är ett kombinerat mått av livskvalitet och livslängd som gör att vi kan jämföra olika sjukdomstillstånd.”

Sammanvägning av vetenskap och beprövad erfarenhet
Hur arbetar man då på FHM utifrån den hälso-ekonomiska vetenskapen rent praktiskt? En vanlig vecka på jobbet för Sofie innebär många timmars sökning och läsning av vetenskapliga artiklar och studier, för att samla alla de fakta som behövs för att göra antaganden och bygga en modell. Mycket tid läggs också på möten och diskussioner i tvärvetenskapliga team. 

“Jag kan metoderna och de statistiska modellerna, men vi måste arbeta med kliniker och epidemiologer som vet hur man behandlar, vad sjukdomen innebär, hur många dagar en viss patient brukar ligga inne och så vidare. Ibland finns inga studier, då får jag hämta information enbart från läkare och epidemiologer. Eller så finns bara utländska studier och då får jag hjälp av läkare att "översätta" studierna till svenska förhållanden. Läkarna är jätteviktiga för vår kunskapsinhämtning. Det tvärvetenskapliga är en grundbult för att vårt arbete ska gå runt.“

Läkarna är jätteviktiga för vår kunskapsinhämtning

Samhällsperspektiv utmärker Sverige
Ett av de projekt Sofie jobbar med handlar om rökning – vilka effekter skulle det få på sikt att få ner rökningen? Hur mycket pengar skulle man i framtiden tjäna som ett resultat av dessa effekter, som därför idag skulle kunna läggas på att nå detta mål? Ett annat handlar om antibiotikaresistens. Sofie har då tittat på vad den totala kostnaden är per år för patienter som drabbas av resistenta bakterier, men betraktar också problemet ur ett samhällsperspektiv. Om två olika sorters antibiotika har samma effekt på infektion, men det ena har en bättre profil resistensmässigt, fast det är dyrare – ska vi då kanske använda det läkemedlet istället?

 “Sjukskrivningar för patienter med resistens kostar mycket för samhället. Den kostnaden är också viktig att få med, förutom att de ligger på sjukhuset längre. På Folkhälsomyndigheten tar vi alltid med ett samhällsperspektiv i våra ekonomiska beräkningar, det gör inte alla länder, det är lite olika traditioner. I exempelvis Storbritannien har man istället ett hälso- och sjukvårdsperspektiv i första hand.”

Hälsa som politisk fråga
Sofie blev intresserad av hälsoekonomi för att hon har ett stort intresse för både samhälle och hälsa, och för att hon tycker att hälsa är en väldigt viktig aspekt av samhället. I grund och botten är hälsa en politisk fråga, vilket enligt Sofie är det som gör hennes arbete så spännande:

“Det ligger stora utmaningar i hälso- och sjukvården. Man slår ihop vissa sjukhus för att nå vissa stordriftsfördelar. Men dessa stordriftsfördelar kanske man faktiskt aldrig når? Det finns teorier om hur stora sjukhus kan vara för att drivas på ett optimalt sätt. Det kanske vi behöver titta mer på!”

Etiska dilemman smyger sig på
En annan faktor som gör hälsoekonomi intressant är de etiska frågor som vetenskapen oundvikligen tangerar. En renodlad hälsoekonomisk analys ska inte lägga in etiska frågor i modellen och Sofie och hennes kollegor försöker därför så gott de kan att lämna etiken utanför. Den etiska analysen får istället göras av till exempel Statens medicinetiska råd, SMER. 

Man slår ihop vissa sjukhus för att nå vissa stordriftsfördelar

“Ett exempel är till exempel HPV-vaccin. Sedan 2011 blir alla flickor på mellanstadiet erbjudna HPV-vaccination för att få skydd mot livmoderhalscancer och kondylom. Frågan de senaste åren har varit om man ska införa det för pojkar och debatten har handlat mycket om man ska man vaccinera någon för att skydda någon annan”, säger Sofie.

I sin slutbedömning rekommenderar SMER HPV-vaccination till pojkar. Dock skriver de att den främsta anledningen är det individuella skyddet mot kondylom och det potentiella, individuella skyddet mot HPV-relaterad cancer för pojkarna själva, samt att det är en positiv, men inte avgörande bieffekt, att även spridningen minskar.

“Hälsoekonomi är redan komplext som det är, så vi gör vår bit och etikerna gör sin”, säger Sofie.

Löner – etisk fråga med solklart svar
Men på en etisk punkt har FHM ändå satt ner foten, nämligen när det gäller löneskillnaderna mellan män och kvinnor. Dessa tar de inte med i beräkningen, istället använder man genomsnittslöner.

 “Annars skulle det kunna bli mer kostnadseffektivt ur ett samhällsperspektiv att satsa på mäns hälsa. Så kan vi inte räkna. Annars försöker vi som hälsoekonomer göra allt vi kan för att hålla oss borta från det etiska”, avslutar Sofie. •


KORTA FAKTA 

Namn: Sofie Larsson

Yrke: Hälsoekonom

Arbetsplats: Folkhälsomyndigheten sedan sju år tillbaka. Dessförinnan Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV).

Utbildning: Master i nationalekonomi vid Lunds universitet. Inriktning ekonometri, ekonomisk utvärdering och hälsa.

Karin Ström
Läkarstudent
Mer från Moderna Läkare

Ordförandeord #1 2022

Fackligt Bästa kollegor! De här blir de sista raderna för mig i denna kolumn. Vid SYLF:s fullmäktigemöte, den 9 april, kommer jag att avgå som ordförande. När jag tillträdde år 2019 var jag helt ny i styrelsen. Det var såklart svårt, …

Vad står egentligen i kollektivavtalet?

Basfackligt Sommaren närmar sig och för många innebär det att man får ta de första stegen in i arbetslivet som läkare. Vad ska man tänka på innan man skriver på ett kontrakt och hur fungerar det med våra arbetstider?

Uppskattad checklista för underläkare

Lokalfackligt SYLF Skaraborg har under flera år fokuserat på att förbättra villkor och arbetsmiljö för de underläkare som vikarierar före AT. I fjol utvecklades en checklista för nyanställda som snabbt fått spridning runt om i landet.

Från AT-läkare till affärs­utvecklare

Tema Moderna Läkare har träffat läkaren Lovisa Backemar, affärsutvecklare på Capio. Hon berättar om vad som fick henne att lämna den kliniska vardagen, varför hon älskar utvecklingsarbete och hur hon tror att vården kommer förändras i framtiden.

BT – bastjänstgöring – en hjärtefråga

Basfackligt Camilla Ringström Lindh är andre vice ordförande i SYLF och ST-läkare i internmedicin och akutsjukvård på Capio S:t Görans sjukhus. I vår inleder hon arbetet med SYLF:s nya BT-arbetsgrupp.

Hög lön – hög pension?

Tema En dag kommer du att ta av dig namnskylten och när du hör arbetsplatsens ytterdörrar slå igen bakom dig går du mot en ledighet utan slut. Lockande, och skrämmande kanske. Pensionen är resultatet av alla slantar du lyckats spara ihop …

Prioritera din ingångslön!

Ledare Reallönen för underläkare har sänkts under många års tid. Många tycker att Läkarförbundet behöver göra mer i denna fråga. Den årliga lönerevisionen förhandlas fackligt men den styrs mycket av det så kallade industrimärket. Därmed är det svårt att få till …

Ordförandeord:

Fackligt Om vi hade levt för 100 år sedan skulle bara 1 av 10 ha fått betalt för att arbeta som läkare. Övriga skulle, om vi hade haft tur, fått boende eller mat av arbetsgivaren. Men bara ibland. Lönen var låg: en …

Läkare – inom industrin

Basfackligt De flesta läkare som arbetar i Sverige är anställda av regionerna, men det kan vara bra att påminnas om att vår arbetsmarknad är bredare än en karriär inom den offentliga sjukvården, medicin-industrin och medicinsk teknik utvecklas ständigt och erbjuder helt …