Hanin Assi

När väcktes ditt intresse för forskning?
Det var faktiskt när jag satt och gjorde en journal­genomgång under mitt examensarbete på läkar­utbildningen. Patienterna hade genomgått avancerad kolorektalkirurgi, en tuff behandling med strålning, cytostatika och sen omfattande kirurgi. Jag blev så gripen av det och funderade mycket på hur de här patienterna egentligen mår efteråt. Mitt projekt var då bara att samla in data, så när jag lämnat in min uppsats frågade jag min handledare om jag kunde få vara med och se vad forskningen skulle utveckla sig till, och det fick jag.

Hur gick det till när du valde vilket fält du skulle forska inom?
Under kirurgterminen förstod jag att det här är det jag vill göra, det var den absolut roligaste terminen! Sen visste jag att jag ville ha ett kliniskt projekt under examensarbetet.

Hur får du tid till forskningen?
När jag vikarierade innan AT fick jag forska på
arbetstid vid sidan om kliniskt arbete på kirurg­avdelning, men då blev det även en del kvällar och helger. Under min forskar-AT har jag kunnat forska på den öronmärkta tiden för forskning och det har fungerat bra.

Vad motiverar dig till att forska?
Under tiden som jag forskat har nya frågestäl­lningar växt fram, så det blir svårt att bara lämna området. Det blir också tydligt för en själv att man utvecklas mycket. För mig är det en kick att få fram nya resultat som faktiskt kan bidra till att patienterna får bättre behandling och att det verkligen betyder något i det långa loppet.

Vad finns det för utmaningar med att forska?
Man kan lägga ner mycket tid på att få fram data som sen inte används och det kan kännas frustrerande. Sen kan det vara lite ensamt att forska, ibland saknar jag kollegorna och patienterna. Nu har jag forskar-AT med tid avsatt för forskningen men jag vet att andra läkare kan ha det mycket svårare att få ihop tid till forskningen.

Hur påverkar forskningen din karriär?
Det visar förhoppningsvis på ett genuint intresse för kirurgi och jag hoppas att det kan vara till nytta för mig när jag söker jobb framöver. Genom forskningen har jag träffat många andra forskare och kirurger, så jag har fått ett bredare nätverk.

Varför ska man forska som underläkare?
Med forskningen blir vägen till att läsa studier och artiklar inte så lång, det faller sig mycket mer natur­ligt att kunna söka upp information. Som underläkare hoppar vi mycket mellan avdelningar och man hinner aldrig bli riktigt bra på någonting. För mig har det varit skönt att kunna lägga kliniken åt sidan och få göra något helt annat som jag vet att jag är bra på. Forskningen ger också en flexibilitet som är unik, man kan skriva hemifrån eller på ett kafé och man kan arbeta utomlands om man känner för det.

Vad har du för tips till underläkare som vill börja forska?
Att inte vara rädda, framför allt! Forskning ska vara kul och lärorikt, man behöver inte kunna saker innan man börjar. Hitta något du tycker är intressant. För mig har det fungerat bra med klinisk forskning där det finns en direkt koppling till vardagen som blir väldigt konkret.

Gustav Söderberg

När väcktes ditt intresse för forskning?
Det var faktiskt under tiden som jag skrev mitt exa­mensarbete som jag började känna att forskning var något för mig, innan dess tänkte jag att forskning inte alls var något jag skulle hålla på med! När jag satt med uppsatsen upptäckte jag att det var kul att få tänka mer fritt än vad man gör när man arbetar kliniskt.

Hur valde du forskningsfält?
Jag är intresserad av många olika ämnen, och jag pratade med flera professorer och hittade ett projekt inom psykiatri som jag tyckte om. Efter examen erbjöd min handledare mig en forskningstjänst där jag kunde kombinera forskning och klinik. Där stötte jag på en kollega i kopiatorrummet som frågade mig om jag var intresserad av ett projekt som han skulle starta. Jag tyckte det lät spännande och så blev jag lite glad att bli tillfrågad. Jag hoppade på det, och det blev en lyckoträff kan man säga.

Hur får du tid till forskningen?
Jag upplever att det finns en kultur inom forskningen att man ska jobba väldigt hårt och mycket. Jag har varit tydlig med min handledare från början att jag värderar min fritid högt och att jag förväntar mig att en heltidstjänst ska innebära just det, och inte mer. Under min forskar-AT finns tid avsatt för just forskning, men det är inte så lätt att ta all forskning när det är planerat från början. Ibland får man forska lite på sin fritid och sen ta den fri­tiden och stoppa in den på forskningstiden istället.

Vad motiverar dig till att forska?
Klinisk praxis är baserat på forskning, någon har gjort det jobbet som jag gör med min forskning innan mig. Det känns kul att vara en del av det och jag känner att jag fått en närmare koppling mellan den forskning som finns och de beslut jag tar i kliniken. Sen är det också väldigt kul att faktiskt vara inläst på vissa medicinska detaljer som jag aldrig annars hade haft koll på.

Vad är de största utmaningarna med att forska?
Ibland blir det väldigt mycket på en gång, när det händer mycket med forskningen samtidigt som jag jobbar kliniskt till exempel. Då får man prioritera, och det brukar reda ut sig. Det som är tufft med just mitt projekt är att det går mycket tid till bara datainsamlingen och att hålla igång infra­strukturen i studien. Det är mycket grovjobb som tar mycket mer energi än vad jag först trodde.

Hur påverkar forskningen din karriär?
Forskningen ger jättemycket möjligheter och jag har fått många nya kontakter. Folk hör av sig och vill att man föreläser eller ger intervjuer, man blir sedd och gör lite väsen av sig helt enkelt, vilket säkert kan vara bra inför framtiden.

Varför ska man forska som underläkare?
Det ger mig en extra motor och drivkraft att arbeta kliniskt eftersom forskningen ger mer insikt i vad vetenskap innebär och hur den appliceras i vardagen. Forskningen har gjort att jag kan värdera evi­dens på ett bättre sätt, vilket tex gör det lättare att se vilka studier som man kan ta med en nypa salt.

Har du några tips till underläkare som vill börja forska?
Börja med att leta upp en vettig handledare som verkligen har tid att hjälpa dig. Du kommer behöva mycket hjälp, särskilt i början. Försök också ta reda på om projektet du ska göra är en forsknings­mässigt bra studie som kan ge intressanta resultat. Ifall man inte vet vilket ämne man vill forska inom kan man börja så, med bra handledare och spännande projekt kommer man långt.

Gustav Söderberg
Gustav Söderberg

Forskningsnivå: Doktorand
Område: Psykiatri
Ämne: Koppling mellan depression och tarmflora
Tjänst: Forskar-AT, SUS Lund

Hanin Assi
Hanin Assi

Forskningsnivå: Doktorand
Område: Kirurgi
Ämne: Återhämtning efter avancerad kolorektalkirurgi
Tjänst: Forskar-AT, SUS Malmö

Maria Valeur
Maria Valeur
Underläkare
Mer från Moderna Läkare