Från SYLF:are till ledare
Lindén hade egentligen tänkt bli ingenjör. Han började på Chalmers, men upplevde utbildningen som föråldrad, man lärde sig räknesticka medan datorer och internet stod för dörren. Han bytte till läkarprogrammet och engagerade sig snart i Kåren, Medicine studerandes förbund och senare i SYLF under sin AT på Skene Lasarett och Södra Älvsborgs sjukhus.
– Vi fick gå jour på kirurgen innan vi ens hade haft kirurgplacering. Det kändes inte patientsäkert, men vi lyckades förändra det och känslan av att faktiskt påverka var otrolig, minns Thomas.
Thomas Lindén kastades ut på djupt vatten under AT:n, men understryker att han lärde sig oerhört mycket och kom nära mentorerna, men också patienterna. Redan tidigare fanns ett intresse för hur tänkande, minne och känsloliv fungerar, saker som inte uppmärksammades så mycket i hälso- och sjukvården under den tiden. Det blev en dubbelspecialisering och forskningskarriär framöver.
Antigen blir man gnällig medarbetare eller så måste man göra någonting åt det på något annat sätt.
Thomas Lindén, Socialstyrelsen
– Jag har arbetat både som psykiater och neurolog i omgångar, men det var gränslandet mellan dessa två som var mest intressant, just komplicerade neuropsykiatriska symptom var oerhört fascinerande att handlägga.
Resan mot chefskapet
Lindén berättar att han alltid har varit åsiktsfylld och störts av saker och ting som inte fungerar, både på den egna arbetsplatsen som läkare, men också när det inte fungerat för patienterna. Efter flera års kliniskt arbete kände Thomas att det var dags att göra något åt det.
– Antigen blir man en gnällig medarbetare eller så måste man göra någonting åt det på något annat sätt.
Lindén blev till slut chef, men berättar att det egentligen var via SYLF och det lokala facket som han fick systemperspektiv och en chans att påverka de frågor han var intresserad av.
– När den första förfrågan om chefskap kom var det nog utifrån att arbetsgivaren hade erfarenhet av mig från det fackliga arbetet. Intressant nog, skrattar Thomas.
I dag leder Lindén avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården på Socialstyrelsen. Han förklarar att hans huvudsakliga roll är att leda arbetet, styra, stödja och driva utvecklingen till det bättre i hälso- och sjukvården.
– Till exempel jobbar vi väldigt mycket med normering, vi tar fram riktlinjer och kunskapsstöd som talar om vilka metoder som är bäst att använda och i vilka sammanhang.
Hur kan vi påverka sjukvårdssystem?
Frågan om sjukvårdens styrning engagerar Lindén starkt och han tycker att det är viktigt med flera aktörer som är involverade på flera nivåer.
– Styrningen ska ske från många håll. Vissa beslut ska vara nationella, som legitimationer, medan andra måste anpassas lokalt. Det är samspelet däremellan som gör systemet fungerande. Det viktiga är att det är kunskap som är sjukvårdens styrmodell.
Det ska inte finnas några glapp mellan utbildning och BT/ST.
Thomas Lindén, Socialstyrelsen
Lindén pekar på flera områden som kan omstruktureras, förbättras eller utvecklas i dagens sjukvårdsystem. En av flera saker han lyfter är en omstrukturering av vårdinformationsystemen, alltså alla läkares drömscenario.
–Jag önskar att vi hade ett nationellt vårdinformationsystem som kan kommunicera mellan alla regioner.
Där data samlas in automatiskt och ingen information fastnar. Det behövs ett vårdinformationsystem för alla.
Lindén berättar att han även vill se en effektiv kunskapsstyrningsorganisation där de som arbetar på golvet upplever att de får stöd i sitt arbete, och där har vi kommit en bra bit på vägen.
Som förre detta SYLF:are lyfter Lindén en självklar fråga för oss alla, en sammanhållen utbildningskedja utan onödiga vikariat.
– Det ska inte finnas några glapp mellan utbildning och BT/ST. Det man ofta glömmer är att om man väntar på sin BT-plats i två år, så är det två specialistår som försvinner ur systemet. Man tappar egentligen de mest erfarna åren för varje fördröjning som finns tidigare i kedjan.
Lindén tycker att man, för att få bukt med flaskhalsarna till läkares utbildningstjänster, skulle kunna införa ett system där man kan få erbjudande om en BT-/ST-plats inom ett visst avstånd från hemorten. Han understryker att han helst av allt vill se fler ST-tjänster inom allmänmedicin.
– En välfungerande primärvård är basen i sjukården, primärvård som är mycket tillgänglig för patienterna och en sjukhusvård som är lika tillgänglig för primärvården skulle lösa många andra problem som finns i systemet.
Thomas vill i framtiden se en ökning av möjligheterna till forskning för läkare. Han pekar också på att det är helt avgörande för hälso- och sjukvårdens utveckling att läkare engagerar sig i ledarskapsroller.
– Jag skulle gärna se att några läkare kompetensutvecklar sig inom förvaltningsjuridik, andra kanske inom IT och att fler söker befattningar i EU-systemet. Då är det lättare att bidra till att regioner och myndigheter gör rätt saker.
Slutligen vill Thomas även uppmana fler kollegor att som läkare våga ta sig in i politiken, arbeta med kunskapsstyrning och för myndigheter eller på annat sätt jobba utifrån systemperspektivet.
– Om läkare engagerar sig i frågor på systemnivå blir det också bättre för alla på golvet, då framtagandet av förutsättningar också kräver kunskap.
FAKTA THOMAS LINDÉN
Thomas var ordförande i SYLF 1995–96.
Under perioden var SYLF engagerat i den senaste läkarstrejk vi haft. Lyckades stoppa Landstingsförbundet att slopa jouravtalet och fick även genom att fast anställning ska vara norm vid ST.
Invald i Centralstyrelsen (dåvarande FS) för läkarförbundet 1994–2000 och ytterligare en period 2014–2019. Satt i Etik- och ansvarsrådet i 21 år och var ordförande för Chefsföreningen i nio år.
Jobbar nu som hälso- och sjuvårdschef på Socialstyrelsen. Var regeringens Chief Medical Officer i sex år.
