fbpx
Hoppa till innehåll

Joura – med hälsan i behåll!

Nattjourer sliter på både kropp och psyke, men det finns några enkla knep som kan underlätta för dig! Moderna Läkare möter professor Göran Kecklund som forskar på sömn och arbetsliv.
Text: Julia Borg
Bild: Niklas Björling
Professor Göran Kecklund
Professor Göran Kecklund
Reportage

När jourarbete diskuteras bland läkare går åsikterna ofta isär om vilken som är den bästa sovstrategin och ett optimalt jourschema. Göran Kecklund är psykolog och har forskat på sömn och arbetslivsfrågor under 30 års tid. Han är idag verksam som professor på stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Nattarbete är i grunden ofysiologiskt

”Nattarbete är i grunden ofysiologiskt. Det är slitsamt att arbeta på natten. Det stör kroppens naturliga rytm och påverkar våra grundfunktioner negativt. Man ska ha respekt för nattarbete och inte tro att det är samma sak som att jobba dag. Samtidigt är det viktigt att inte överdriva riskerna och man behöver inte känna någon överdriven oro. Det går att hantera de negativa hälsoeffekterna med kloka val och kunskap.”

Riskfaktor för ohälsa

Göran Kecklund har i sin forskning särskilt intresserat sig för hur skiftarbete påverkar sömn- och vakenhetsförmåga och vilka konsekvenser störd sömn får för hälsa och säkerhet:

”Skiftarbete är en riskfaktor för att utveckla kardio­metabola störningar och långvariga sömnproblem. Vi vet att sömnbrist bidrar till psykisk ohälsa, exempelvis depression, men vi vet ännu inte om sambandet också gäller för skiftarbetare. På senare år har forskningen intensifierats kring huruvida oregelbundna arbetstider kan bidra till cancersjuk­dom; bröstcancer hos kvinnor och prostatacancer för män. I djurstudier har man ett ganska stort stöd för att störd dygnsrytm leder till tumörtillväxt hos exempelvis möss. Sambandet hos människan är inte helt klarlagt, men det finns visst stöd för lik­nande mekanismer.”

Aktiv återhämtning effektivt

Sömnbristen går att hantera, menar Göran Kecklund. Den korta dagvilan kan kompletteras med tupplurar och man bör prioritera återhämtning vid ledighet. Nattetid ska stora måltider undvikas. Att hålla på de vanliga tiderna för frukost, lunch och mid­dag ger en mer gynnsam blodsocker- och lipid­profil.

”Jobbar man mycket natt måste man värna om livsstilen. Det går inte att ligga i soffan och tro att man ska vila bort tröttheten. Aktiv återhämtning är mest effektivt för att motverka de negativa hälso­effekterna. Det är viktigt att komma ut i dags­ljuset, träffa vänner, träna och göra sådant som man tycker är roligt. Annars stänger man inte av sina stressystem.”

Nattjoursveckor eller inte?

Att organisera nattjoursarbete hälsosamt är komplext och relevant forskning för svenska förhållanden saknas. Sannolikt är fler och kortare nattpass sämre än längre, färre pass. Vid så kallade natt­jours­veckor med tre nattpass per vecka riskerar återhämtningen att bli för kort och att läkare påbörjar ett nytt krävande pass med en återhämtningsskuld.

”Sannolikt är jour där man får möjlighet att sova en stund ett rätt bra sätt att organisera nattarbetet. Dessvärre ser verkligen sällan ut så. Om man arbetar på en klinik där nattjoursveckor förekommer bör man senarelägga sänggåendet dagarna innan och sedan hålla på nattrytmen nätterna mellan passen. Men det förutsätter ju att det sociala livet tillåter det. Det är svårt att säga om samma jourmängd fördelat på nattjoursveckor är bättre än motsvarande mängd fördelat exempelvis med en jour per vecka. Här finns det inte tillräckligt med forskning. Enstaka nattpass är sannolikt inte negativt för hälsan. Man kan ju sova dåligt inför ett dagpass också. På gruppnivå är konstant natt sämre än modeller där man växlar mellan dag-, kvälls- och nattpass.”

Kognitionen efter ett nattpass motsvarar alkoholpåverkan vid 0,5-0,8 promille

”Salongsberusad” efter nattjour

Brist på återhämtning ökar risken för att fatta felaktiga beslut. Kognitionen påverkas negativt av att vara vaken nattetid. Uppmärksamheten för­sämras och vi blir långsammare i tanken. Göra Kecklund berättar att den emotionella regleringen försämras. Vi blir sämre på att lyssna på medarbetare och uttrycka oss.

”När ni går av ett nattpass på morgonen visar under­sökningar att kognitionen motsvarar alkoholpåverkan vid 0,5–0,8 promille. Omdömet är dock inte påverkat till samma grad som vid alkoholberusning och självmedvetenheten är någorlunda be­varad. Man är kognitivt försämrad men kompenserar för bristerna bättre än vid berusning.”

Fallgropar vid önskeschema

Oregelbundna arbetstider med efterföljande trött­het kan innebära större påfrestningar för det sociala livet. Konfliktnivån hemmavid kan öka samtidigt som man känner att man inte räcker till för familj och vänner, med dåligt samvete som följd. Göran Kecklund varnar för att man kan lockas att förlägga sina arbetstider på ett sätt som passar det sociala livet bättre, men som inte gynnar återhämtning och hälsa.

I projektet ”Må bra i skiftarbete” drev Kecklund ett pilotprojekt där läkare fick önska schema mer fritt jämfört med tidigare. Merparten hade en positiv upplevelse; arbetstiderna blev mer lättöverskådliga och transparanta. Vissa påpekade att några i gruppen inte tog sitt ansvar, vilket föranledde konflikter.

Aktiv återhämtning är mest effektivt

”Att medarbetare är med och lägger schema är bra men det kräver ett uppmärksamt öga från arbetsgivaren. Medarbetarna kan lockas av att lägga pass för tätt för att få till längre sammanhängande ledigheter. Bördan måste också bli rättvist fördelad. Rätt hanterat är det bra att medarbetarna får vara med och lägga schemat.”

Arbetsgivaren har huvudansvaret

Han betonar att det alltid är arbetsgivaren som har huvudansvaret för arbetsmiljön och för att medarbetarna inte far illa av arbetstiderna.

”Det måste finnas en medvetenhet om riskerna med natt- och skiftarbete. Arbetsgivaren ska ha en beredskap för hur man ska hantera det om någon far illa, så att rätt stöd och hjälp kan sättas in: exempelvis företagshälsovård, jourreducering eller andra åtgärder.”

Powernaps är ett alternativ

Att sova under nattjouren är bra, även om sömn­kvaliteten försämras av vetskapen om att man kan bli väckt. Att komma ner i de djupa sömnstadierna kan vara suboptimalt om man har ett arbete där man måste vara på alerten omedelbart när situationen kräver det.

”Ett alternativ är att ta powernaps på 15–20 minuter så man inte kommer ner i djupsömn. Blir man väckt under de djupa sömnstadierna kan det ta upp till 20 minuter innan man är människa igen och de marginalerna har man kanske inte som läkare i en kritisk situation.”

Vad fungerar för dig?

Sammantaget är svenska läkares arbetstids­modeller otillräckligt beforskade. Sömn och återhämtning är individuellt.

”Vi är olika. Våga testa dig fram! Använda det du tycker fungerar och skrota strategier som inte ger något. Vi klarar nattarbete sämre med åren. För­mågan att sova tillräckligt länge försämras efter 30 års ålder även om sömnkvaliteten i sig inte går ner. För vissa kan starkt artificiellt ljus hjälpa till att trigga vakenheten. Och så glöm inte att ta rast under passet!”. •

[faktaruta 1]

Mer från Moderna Läkare

Utbränd innan AT

Tema Dålig introduktion, otydlighet om vad som förväntas av en på jobbet och därtill press på att prestera för att få en bra referens till AT-ansökningen. Känns situationen igen? För Sofia ledde en kaosartad arbetssituation till utmattningssyndrom. Vi får ta del …

Läkare i kris och konflikt

Tema Kriser kommer i många skepnader. Moderna Läkare träffar Nicholas Gray, specialistläkare i akutsjukvård med erfarenhet av såväl civila som militära kriser i skarpt läge.

Underläkare är mer utsatta för hot och våld

Tema Under våren genomförde Läkarförbundet en arbetsmiljöenkät som skickades ut till samtliga medlemmar i förbundet. 42 % av förbundets medlemmar svarade på undersökningen och de första delrapporterna från enkäten har fått stor uppmärksamhet. Förbundet släpper nu den fjärde delrapporten, som fokuserar på …

Ordförandeord #4 2022: Kvinna. Liv. Frihet.

Ledare Det känns väldigt tungt att skriva dessa rader. Orden känns så små. Handlingarna känns otillräckliga. Jag är fysiskt trygg där jag befinner mig, men inombords är det rena ”hela havet stormar”. I mitt hemland Iran protesterar kvinnor, flickor, män och …

Negativ forskningstrend kartlagd

Reportage Trots stort intresse för forskning går andelen forskande läkare ned. Läkare är den enda yrkesgrupp som ur ett livslöneperspektiv förlorar på att disputera. Detta enligt en enkät utförd av SYLF och Läkarförbundet.

Tillsammans når vi framgång

Basfackligt Det finns många fördelar med att vara medlem i facket. Den främsta är förmodligen gemenskapen i fackförbundet när det blåser kallt på arbetsplatsen. Du kan som medlem få stöttning, vägledning och hjälp att reda ut oredan som drabbat dig.

Gaffelmottagning ger mer tid till handledning och reflektion för ST-läkare

Reportage Artikeln kommer ursprungligen från årets första nummer av tidningen Sjukhusläkaren. Mer tid för handledning och reflektion. Det lockade ST-läkaren Julia Carlsson till gaffelmottagningen på Prostatacancercentrum vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Mottagningsmodellen för ST-läkare är ett mer effektivt sätt att komma in i …

När blir jag avslöjad?

Tema Under ett förtroligt lunchsamtal säger plötsligt min mycket pålästa och vetenskapligt orienterade kollega att hen i ärlighetens namn inte kan så mycket och mest går och väntar på att resten av kliniken ska inse det. Känner du igen dig? Moderna …

Klockan som tickar

Ledare Bristen på utbildningstjänster är en av SYLF:s högst prioriterade frågor. Vi jobbar stenhårt för att förbättra underläkares möjligheter att så snabbt som möjligt avancera från examen fram till specia­listbeviset.