fbpx
Hoppa till innehåll

Läkare för miljön: Det är för lite fokus på sjukvårdens roll i klimatfrågan

Målet är en hälso- och sjukvård som ryms inom de planetära gränserna. Ida Persson, ST-läkare och aktiv i Läkare för Miljön är övertygad om att varje enskild läkare kan bidra.
Text: Nike Halvardsson
Bild: Diego Monsiváis
Ida Persson från "aktiv i Läkare för Miljön" går på en brygga utanför Malmö.
Tema

Ett fotografi på ett mörkt ökenlandskap med krackelerad mark, som taget från en scen i någon dystopisk science fiction-film, är omslagsbild på WHO:s hemsida om Klimatförändringar och Hälsa. Bilden, liksom textinnehållet, insinuerar en framtid med stora folkhälsoutmaningar. Organisationens uppskattning är att klimatförändringarna och dess efterverkningar kommer att orsaka ungefär 250 000 dödsfall per år mellan 2030 och 2050. Flest människor beräknas dö på grund av under-näring, malaria, värmeböljor och diarrésjukdomar. 

Det är en grupp för läkare som vill höja sin röst för en klimatpolitik i linje med Parisavtalet.

Som enskild läkare sittande vid sitt skrivbord i Sverige kan man lätt känna sig maktlös inför klimat-förändringarna. Ida Persson bestämde sig för att göra något åt sin klimatångest och maktlöshet i samband med klimatmanifestationerna 2018. 

”Det var då det ’kom till mig’. Jag kände att man bara såg på sjukvården som något som belastar klimatet och miljön, och inte som en del av en lösning. Jag bestämde mig för att försöka förändra sjukvården.”

Att det finns ett intresse inom delar av läkarkåren av att lyfta klimatfrågan är uppenbart att döma av medlemsantalet i Facebookgruppen ”Läkare för klimatet”, som startades 2018 och har cirka 2600 medlemmar. I gruppbeskrivningen står det att det är en grupp för läkare som vill höja sin röst för en klimatpolitik i linje med Parisavtalet. 

Men långt ifrån alla tycker att klimatfrågan är en läkarfråga.

”Det borde inte vara något kontroversiellt, utan en självklarhet, att ta hänsyn till en av framtidens viktigaste hälsofrågor. Ändå märker vi att det är en polariserande fråga som många kopplar till partipolitik. Min uppfattning är att många läkare ser det som något väldigt sekundärt i sin yrkesroll, och vissa undrar vad det har med läkaryrket att göra”, säger Ida.

Jag bestämde mig för att försöka förändra sjukvården.

För henne själv är det dock en självklarhet att klimatfrågan har en stark koppling till läkaryrket och sjukvården.

”I första hand är hållbarhet en folkhälsofråga, svårare än så är det inte. Och det är klart att läkare måste bry sig om folkhälsofrågor. Sedan kan klimat-förändringar och extremväder även påverka sjukvårdens drift. Detta är något som vi både kan förebygga och mildra konsekvenserna av om vi arbetar proaktivt.”

Hon tycker att klimatförebyggande åtgärder kan jämföras med åtgärder för att motverka antibiotikaresistens.

”Vid förskrivning av antibiotika behöver vi ju förhålla oss till patienten framför oss, samtidigt som vi måste ta hänsyn till framtiden. Det är samma sak när det gäller klimatfrågan och biologisk mångfald. Patienten måste alltid vara i fokus, men vi kan tänka på det andra också”, säger Ida.

I första hand är hållbarhet en folkhälsofråga.

Ida Persson förvånas över att det är så lite medialt fokus på de konsekvenser klimatförändringar skulle ha på folkhälsan, och på hur klimatåtgärder kan främja folkhälsan. När denna artikel skrivs stundar klimattoppmötet COP26 i Glasgow, och inför den har WHO skrivit en rapport om ”Hälso-argumentet för klimataktion”. Ida Persson anser att dessa argument borde lyftas mycket mer i debatten.

”Vissa åtgärder skulle ge direkta resultat på folkhälsan. Utfasning av fossil förbränning minskar även de lokala luftföroreningarna som leder till många förtidiga dödsfall varje år, och skulle förlänga och rädda många liv”.

Hon menar också att flera av de livsstilsförändringar som krävs i klimatomställningen även är hälsofrämjande.

”Ökat intag av växtbaserad kost är ju positivt både ur folkhälsosynpunkt och klimatsynpunkt. Samma sak gäller aktiva transporter, som både minskar stillasittande och minskar luftföroreningar”. 

Svensk sjukvård beräknas stå för ungefär tre procent av landets totala konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser. Utsläppen genereras från sjuk- och hälsovårdsmaterial, varor och utrustning, byggnader, fordon, energi och livsmedel.

Vissa specialiteter – så som operationsverksamheten på sjukhuset – har större möjlighet att påverka sjukvårdens utsläpp än andra.

”Anestesivården har ett väldigt högt klimatavtryck som skulle kunna minska. På flera håll i landet har anestesikollegor lyckats med att byta ut preparat till klimatbättre alternativ utan att tumma på patient-säkerheten. Desfluran är exempelvis en extremt potent växthusgas som ofta kan ersättas med andra gaser med mindre klimatavtryck”, säger Ida.

Anestesivården har ett väldigt högt klimatavtryck.

”Jag tycker dock att alla läkare och specialiteter har möjlighet att påverka sin verksamhets klimat- och miljöpåverkan, även om vissa verksamheter har större avtryck. Alla bör fundera på vilken funktion de har att fylla”, understryker hon.

Hur tänker du själv på hållbarhet på jobbet?

”Jag brukar välja det miljöbra läkemedelsalternativet om det är lämpligt för patienten. När jag ska skriva ut NSAID väljer jag bort Diklofenak om det går. Jag ser också till att skriva ut inhalationspulver istället för spray när det är möjligt. Sen ser jag till att skriva ut en mindre provförpackning istället för en stor, när jag inte är säker på om patienten skall fortsätta ha läkemedlet.”

Idas tips om vad man som enskild läkare kan göra i sin yrkesgärning

  • Lyft fram hälsofrämjande och samtidigt
    hållbara levnadsvanor, som växtbaserad kost
    och aktiv transport, med dina patienter.
  • Tänk över vilka läkemedel du skriver ut.
    Ett tips är att använda sig av Läkarförbun--
    dets broschyr ”Läkemedel och miljön” i den kliniska vardagen. 
  • Tänk över din materialförbrukning.
    Generellt sett är det bättre med flergångs-material än engångsmaterial, och förnybart biobaserad är bättre än fossil plast.
  • Bli miljöombud på din arbetsplats.
  • Lyft hållbarhetsaspekterna i den kliniska vardagen! Fråga chefen/läkemedelsrep-resentanten/farmaceuten om deras hållbarhetsarbete och bjud in förvaltningens miljöstrateg till arbetsplatsträffar.
Mer från Moderna Läkare

Satsa på ledarskaps-ST!

Ledare Tack vare medicinska framgångar lever vi längre, men vi hinner också bli sjukare innan vi lämnar jordelivet. Patienter vars komplexitet aldrig tidigare skådats radar upp sig på vårdcentraler, akutmottagningar och i avdelningskorridorer. Trots detta är de chefer som leder verksamheterna …

Ordförandeord:

Fackligt Om vi hade levt för 100 år sedan skulle bara 1 av 10 ha fått betalt för att arbeta som läkare. Övriga skulle, om vi hade haft tur, fått boende eller mat av arbetsgivaren. Men bara ibland. Lönen var låg: en …

Läkare – inom industrin

Basfackligt De flesta läkare som arbetar i Sverige är anställda av regionerna, men det kan vara bra att påminnas om att vår arbetsmarknad är bredare än en karriär inom den offentliga sjukvården, medicin-industrin och medicinsk teknik utvecklas ständigt och erbjuder helt …

Regionala samarbeten är framtiden

Lokalfackligt Hur mobiliserar vi oss bäst mot en stor arbetsgivare? I Västra Götaland har SYLF:s lokalavdelningar gått ihop i ett lokalt nätverk för att bli en starkare kraft i regionen.

SYLF 100 år: Så vill SYLF att framtiden ska se ut!

Fackligt SYLF:s femåriga strategi sätter agendan för föreningens arbete framåt. Lönerna ska bli bättre, tiden till specialist ska bli kortare, fler läkare ska ges möjlighet till chefskap och det ska löna sig att forska och undervisa. Dessutom ska SYLF fortsätta att …

På väg mot konstgjorda organ

Tema Fylla ut håligheter efter operation med kroppseget material. Öka tillgången på vävnad för transplantation. Minska mäng­den immundämpande behandling och komplikationer. De potentiella tillämpningarna för framtidens 3D-bio­skriv­ning är många, och möjligheterna svindlande.

Läkaretik på sociala medier (Gör inte bort dig på nätet)

Tema Kluriga patientfall och spännande medicinska diskussioner på nätet kan vara lockande, men ibland svårnavigerade, både när det handlar om lagen och om Läkarförbundets etiska regler. Torsten Mossberg, ordförande för Etik- och Ansvarsrådet (EAR), gör en snabbgenomgång av kluriga situationer på …

En framgångsmedicin

Lokalfackligt Att engagera sig fackligt är både spännande och lärorikt, men att åstadkomma förändring kan kräva tålamod! Jag kommer att tänka på en kursare som apropå livet som småbarnsförälder berättade: ”Nio av tio gånger är det konflikt och bråk, men den …

SYLF Blekinge bevakar ST-kontrakten

Lokalfackligt Det förvaltningsövergripande ST-kontraktet i Reg-ion Blekinge är ett ramverk för ST-läkarens tjänst-göringstid. Redan 2015 genomförde SYLF Blekinge en ST-enkät, där det framkom att ST--läkarna inte fick tillgång till den mängd studietid som ST-kontraktet anger (2-4 h/v). Det framkom då också …