fbpx
Hoppa till innehåll

Idag, 19/8, har Läkarförbundets medlemsadministration stängt. Som medlem kan du själv ändra dina uppgifter på Min sida och söka svar på frågor om ditt medlemskap i Frågor och svar.

Läkare för miljön: Det är för lite fokus på sjukvårdens roll i klimatfrågan

Målet är en hälso- och sjukvård som ryms inom de planetära gränserna. Ida Persson, ST-läkare och aktiv i Läkare för Miljön är övertygad om att varje enskild läkare kan bidra.
Text: Nike Halvardsson
Bild: Diego Monsiváis
Ida Persson från "aktiv i Läkare för Miljön" går på en brygga utanför Malmö.
Tema

Ett fotografi på ett mörkt ökenlandskap med krackelerad mark, som taget från en scen i någon dystopisk science fiction-film, är omslagsbild på WHO:s hemsida om Klimatförändringar och Hälsa. Bilden, liksom textinnehållet, insinuerar en framtid med stora folkhälsoutmaningar. Organisationens uppskattning är att klimatförändringarna och dess efterverkningar kommer att orsaka ungefär 250 000 dödsfall per år mellan 2030 och 2050. Flest människor beräknas dö på grund av under-näring, malaria, värmeböljor och diarrésjukdomar. 

Det är en grupp för läkare som vill höja sin röst för en klimatpolitik i linje med Parisavtalet.

Som enskild läkare sittande vid sitt skrivbord i Sverige kan man lätt känna sig maktlös inför klimat-förändringarna. Ida Persson bestämde sig för att göra något åt sin klimatångest och maktlöshet i samband med klimatmanifestationerna 2018. 

”Det var då det ’kom till mig’. Jag kände att man bara såg på sjukvården som något som belastar klimatet och miljön, och inte som en del av en lösning. Jag bestämde mig för att försöka förändra sjukvården.”

Att det finns ett intresse inom delar av läkarkåren av att lyfta klimatfrågan är uppenbart att döma av medlemsantalet i Facebookgruppen ”Läkare för klimatet”, som startades 2018 och har cirka 2600 medlemmar. I gruppbeskrivningen står det att det är en grupp för läkare som vill höja sin röst för en klimatpolitik i linje med Parisavtalet. 

Men långt ifrån alla tycker att klimatfrågan är en läkarfråga.

”Det borde inte vara något kontroversiellt, utan en självklarhet, att ta hänsyn till en av framtidens viktigaste hälsofrågor. Ändå märker vi att det är en polariserande fråga som många kopplar till partipolitik. Min uppfattning är att många läkare ser det som något väldigt sekundärt i sin yrkesroll, och vissa undrar vad det har med läkaryrket att göra”, säger Ida.

Jag bestämde mig för att försöka förändra sjukvården.

För henne själv är det dock en självklarhet att klimatfrågan har en stark koppling till läkaryrket och sjukvården.

”I första hand är hållbarhet en folkhälsofråga, svårare än så är det inte. Och det är klart att läkare måste bry sig om folkhälsofrågor. Sedan kan klimat-förändringar och extremväder även påverka sjukvårdens drift. Detta är något som vi både kan förebygga och mildra konsekvenserna av om vi arbetar proaktivt.”

Hon tycker att klimatförebyggande åtgärder kan jämföras med åtgärder för att motverka antibiotikaresistens.

”Vid förskrivning av antibiotika behöver vi ju förhålla oss till patienten framför oss, samtidigt som vi måste ta hänsyn till framtiden. Det är samma sak när det gäller klimatfrågan och biologisk mångfald. Patienten måste alltid vara i fokus, men vi kan tänka på det andra också”, säger Ida.

I första hand är hållbarhet en folkhälsofråga.

Ida Persson förvånas över att det är så lite medialt fokus på de konsekvenser klimatförändringar skulle ha på folkhälsan, och på hur klimatåtgärder kan främja folkhälsan. När denna artikel skrivs stundar klimattoppmötet COP26 i Glasgow, och inför den har WHO skrivit en rapport om ”Hälso-argumentet för klimataktion”. Ida Persson anser att dessa argument borde lyftas mycket mer i debatten.

”Vissa åtgärder skulle ge direkta resultat på folkhälsan. Utfasning av fossil förbränning minskar även de lokala luftföroreningarna som leder till många förtidiga dödsfall varje år, och skulle förlänga och rädda många liv”.

Hon menar också att flera av de livsstilsförändringar som krävs i klimatomställningen även är hälsofrämjande.

”Ökat intag av växtbaserad kost är ju positivt både ur folkhälsosynpunkt och klimatsynpunkt. Samma sak gäller aktiva transporter, som både minskar stillasittande och minskar luftföroreningar”. 

Svensk sjukvård beräknas stå för ungefär tre procent av landets totala konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser. Utsläppen genereras från sjuk- och hälsovårdsmaterial, varor och utrustning, byggnader, fordon, energi och livsmedel.

Vissa specialiteter – så som operationsverksamheten på sjukhuset – har större möjlighet att påverka sjukvårdens utsläpp än andra.

”Anestesivården har ett väldigt högt klimatavtryck som skulle kunna minska. På flera håll i landet har anestesikollegor lyckats med att byta ut preparat till klimatbättre alternativ utan att tumma på patient-säkerheten. Desfluran är exempelvis en extremt potent växthusgas som ofta kan ersättas med andra gaser med mindre klimatavtryck”, säger Ida.

Anestesivården har ett väldigt högt klimatavtryck.

”Jag tycker dock att alla läkare och specialiteter har möjlighet att påverka sin verksamhets klimat- och miljöpåverkan, även om vissa verksamheter har större avtryck. Alla bör fundera på vilken funktion de har att fylla”, understryker hon.

Hur tänker du själv på hållbarhet på jobbet?

”Jag brukar välja det miljöbra läkemedelsalternativet om det är lämpligt för patienten. När jag ska skriva ut NSAID väljer jag bort Diklofenak om det går. Jag ser också till att skriva ut inhalationspulver istället för spray när det är möjligt. Sen ser jag till att skriva ut en mindre provförpackning istället för en stor, när jag inte är säker på om patienten skall fortsätta ha läkemedlet.”

Idas tips om vad man som enskild läkare kan göra i sin yrkesgärning

  • Lyft fram hälsofrämjande och samtidigt
    hållbara levnadsvanor, som växtbaserad kost
    och aktiv transport, med dina patienter.
  • Tänk över vilka läkemedel du skriver ut.
    Ett tips är att använda sig av Läkarförbun--
    dets broschyr ”Läkemedel och miljön” i den kliniska vardagen. 
  • Tänk över din materialförbrukning.
    Generellt sett är det bättre med flergångs-material än engångsmaterial, och förnybart biobaserad är bättre än fossil plast.
  • Bli miljöombud på din arbetsplats.
  • Lyft hållbarhetsaspekterna i den kliniska vardagen! Fråga chefen/läkemedelsrep-resentanten/farmaceuten om deras hållbarhetsarbete och bjud in förvaltningens miljöstrateg till arbetsplatsträffar.
Mer från Moderna Läkare

Jag kan inte sitta stilla när jag stöter på orättvisor

Tema Ideellt arbete gör en inte rik på pengar, men kan göra en rik på erfarenheter. Gunilla Kleiverda har kombinerat kliniskt arbete med frivilligt engagemang i hjälporganisa­tionen Women on waves – vilket hon tror har gjort henne till en bättre läkare.

Anmäld till IVO!

Basfackligt Inspektionen för vård och omsorg (IVO) utövar tillsyn av hälso- och sjukvården och dess personal. Läkare kan bli anmälda av bland annat patienter och närstående som känner sig felaktigt bemötta i vården.

Lär känna styrelsen!

Tema Under fullmäktigemötet i april valde SYLF en ny styrelse. Vilka är de och vad vill de vara med att påverka under det kommande året? Vi tar oss en närmare titt!

Kommunikation skapar trygghet för barn och föräldrar

Reportage Hur kan primärvården stödja barn som har en sjuk förälder? Den frågeställningen är utgångspunkten för Charlotte Oja, specialist i allmänmedicin och forskare vid Karolinska institutet och Nationellt kompetenscentrum anhöriga, som föreläser för AT- och ST-läkare i landet .

Unga läkares arbetsvillkor huvudfokus i högaktuell roman

Reportage I romanen “Välj mig” följer läsaren AT-läkaren Mathildes start på karriären. Moderna Läkare möter författaren bakom boken, Sofia Rönnow Pessah, som chockades av underläkares dåliga arbetsvillkor under tiden då hon arbetade med boken.

Ordförandeord #1 2022

Fackligt Bästa kollegor! De här blir de sista raderna för mig i denna kolumn. Vid SYLF:s fullmäktigemöte, den 9 april, kommer jag att avgå som ordförande. När jag tillträdde år 2019 var jag helt ny i styrelsen. Det var såklart svårt, …

Vad står egentligen i kollektivavtalet?

Basfackligt Sommaren närmar sig och för många innebär det att man får ta de första stegen in i arbetslivet som läkare. Vad ska man tänka på innan man skriver på ett kontrakt och hur fungerar det med våra arbetstider?