Läkare i rollen som chef

Tina Crafoord är sedan ett år tillbaka chef på Folkhälsomyndigheten där hon i huvudsak arbetar med vaccinationsfrågor. Hon har haft en lång karriär som läkare, men har även haft flera ledande chefspositioner sedan hon blev färdig specialist inom anestesi och intensivvård 2009 och har arbetat som chef och ledare de senaste 15 åren.

När hon var färdig specialist började hennes chefs­karriär som läkarchef på kliniken, och dessutom som biträdande verksamhetschef på deltid, samtidigt som hon jobbade kliniskt. Därefter har hon arbetat som verksamhetschef för ANOPIVA-klinik­erna i Karlstad och Arvika, för den prehospitala sjukvården samt som stöd till hälso- sjukvårds­direktören i olika frågor innan hon började på Folk­hälso­myndigheten.

Vi alla skulle må bra av att ha fler läkare som chefer inom organisationen.

Tina Crafoord, Ordförande för Sveriges Läkarförbunds chefsförening.

Vägen till chefskap

Initialt hade hon inte någon tanke på att bli chef, men hon beskriver att hon alltid haft en vilja att vara delaktig i att kunna påverka, förändra och förbättra saker och att hon har svårt att höra problem utan att försöka hitta förslag på lösningar eller förbättringar. Hon berättar att hon under sin ST hade en handledare som också var verksamhetschef på kliniken och som gärna delade med sig av de olika styrningsfrågor hon var intresserad av. När hon sedan själv ville driva förbättringsarbeten och ta mer ansvar på kliniken gavs det utrymme för detta och det är något som hon tror dels har visat hennes ledaregenskaper för omgivningen, dels motiverat henne att vilja fortsätta.

Som nybliven specialist uppmuntrades hon sedan av omgivningen att söka posten som läkarchef och biträdande verksamhetschef, men det var inte helt självklart för henne personligen. Hon var då nybliven trebarnsmamma och föräldraledig, men efter noggrant begrundande och med stöd från kollegor som lyfte fram hennes ledaregenskaper beslöt hon sig för att söka tjänsten och prova.

Detta är något som fortfarande finns med henne och på frågan om när det kan vara lämpligt att söka en chefsposition säger hon: "alltid, man måste våga prova och man ska ha med sig att det ger oerhört mycket att kunna genomföra förändringar inom vården, det behöver inte vara komplicerat."

Finns det fördelar eller nackdelar med att vara både läkare och chef?

När vi pratar om detta lyfter Tina fram många av de fördelar vi har som läkare i en  chefsposition. Läkar­professionens utbildning och arbete gör oss väl förankrade i sjukvårdens utmaningar och kännedom om dess behov och mående.

Vi blir skickliga på att prioritera och inhämta information, men framförallt på att ta beslut. Många under­sökningar visar hur vi läkare tar många beslut men också att vi vågar ta beslut, vi lär oss att sortera vad som är viktigt och vi blir tvungna att lita på andra runt­omkring oss i form av sköterskor och yngre kollegor etc. som ger oss den information vi sedan grundar våra beslut på. Vi behöver också stå för de beslut vi fattar som bakjourer eller handledare och allt detta mynnar ut i ett bra ledarskap. Man kan också alltid falla tillbaka på sin kliniska tjänstgöring om man skulle vilja avsluta sitt engagemang som chef.

Det viktiga är att man hittar sin motor och sin drivkraft, samt att man vågar testa att söka.

Tina Crafoord, Ordförande för Sveriges Läkarförbunds chefsförening.

Tina har svårt att se några större nackdelar knutna till resultat eller organisation med en läkare som chef, utan möjligen mer en nackdel för läkaren personligen. Det kan röra sig om att man inte får lika hög ersättning eller att man inte kan arbeta kliniskt i den utsträckning man vill. Det faktum att vissa chefspositioner i vården, framförallt regio­nalt, leder till att man förlorar ersättning eller villkor som läkare är något vi måste arbeta mer för att utveckla.

Behöver vi bli fler läkare på chefspositioner inom vården?

På den här punkten är både undertecknad och Tina överens om att vi alla skulle må bra av att ha fler läkare som chefer inom organisationen, kanske inte alla chefspositioner, men vi skulle kunna bli fler. Man ser det oftare inom den privata sektorn, men det skulle behövas fler i den offentliga vården.

Tina betonar även att det är viktigt att vi läkare vågar utvecklas till att få en större förståelse för systemet, att man ska vara nyfiken och lära sig att utveckla sitt ledarskap vidare, samt att man kan se utanför sin egen verksamhet. Detta lär man sig dels med erfarenhet, dels via olika ledarskaps- och chefsutbildningar.

Vilka råd bör man ta vara på inför att söka en chefstjänst?

Här rekommenderar Tina att man ställer sig frågan om vad man vill uppnå med sitt ledarskap? Det viktiga är att man hittar sin motor och sin drivkraft, samt att man vågar testa att söka, avsluta om man vill, men man har inget att förlora. När man sedan börjat är det som sagt viktigt att man fortsätter att utvecklas och utbilda sig, samt att man skaffar sig mentorer. En mentor inom regionen är önskvärt, men gärna också någon utanför som man helt tryggt kan bolla sina tankar med.

Läkare är ofta vana att kunna det mesta och ha svar på tal, men som chef bör man även lära sig att våga ta hjälp, att ibland säga att man inte har svar på allt i stunden, men att man med lite tid kan skaffa sig det.

Personligen kan jag som skribent se att Sveriges läkarkår har ett viktigt arbete framför sig när det gäller att motivera fler kollegor till chefspositioner, men vi har en stor fördel redan i vår yrkesroll och vår utbildning. Detta i kombination med en motiverande arbetsmiljö och stöttande kollegor kan vara ett framgångsrecept för många blivande chefer. Tina Crafoord är ett bra exempel på detta.