Forskande läkare för Sverige framåt
Sveriges universitet är i världsklass när det gäller forskning. Och Sveriges forskare har internationellt sett högt renommé. En disputation öppnar dörren till många arbetsområden. Karriärvägarna innefattar life science, konsultbranschen eller läkemedelsbranschen – utöver de mer klassiska kombinationstjänsterna klinik och forskning.
Det är därför ytterst bekymmersamt att andelen forskarutbildade läkare fortsätter att minska. På 15 år har andelen minskat med 15 procent. Skälen till detta kan vara många. Vissa har fått finansiering under sin AT och ST, till exempel via forskar- AT eller så kallade ALF-medel, som tar slut när disputationen är ett faktum. Andra vill helt enkelt ha mer tid till det kliniska arbetet. Lönen spelar också en stor roll – många tvingas gå ner i lön om de vill fortsätta vara aktiva forskare. Läkare är idag den enda yrkesgrupp i Sverige som förlorar i livslön på att disputera. Till detta kommer ibland otrygga anställningsvillkor.
Läkare är idag den enda yrkesgrupp i Sverige som förlorar i livslön på att disputera.
Läkarförbundet har en uttalad strategi för att främja forskande läkare. Utbildnings- och forskningsrådet, UFO, bereder frågor till förbundsstyrelsen som i sin tur påverkar politiken. De har vid flera tillfällen påtalat vikten av att ändra högskolelagen och högskoleförordningen, då dessa idag försvårar för läkare att inneha kombinationstjänster (kliniskt arbete och forskning). Dagens situation tvingar läkaren att ha en delad anställning som ger sämre pension och lägre utbetalning vid sjukskrivning eller föräldraledighet. Delade tjänster är därför mycket osäkra anställningar. UFO uppger att de vid varje lönerevisionsförhandling nås av rapporter från medlemmarna att forskning inte anses bidra till verksamheten och att de forskande läkarna därför inte förtjänar lönepåslag. Detta är mycket oroande.
Forskande läkare behövs för att föra Sverige framåt. De har en enorm bredd som sträcker sig över flera områden inom medicinsk, vetenskaplig och klinisk kunskap. I SYLF:s forskningspolicy finns våra ståndpunkter och fakta, där vi bland annat visar på att tre fjärdedelar av forskande ST-läkare anser att forskningen gjort dem till bättre kliniker, och 85 procent har dragit nytta av den i sin kliniska vardag. Vi behöver således göra det mer attraktivt för yngre forskare att välja att fortsätta sin yrkeskarriär även inom forskningen. Rörligheten mellan akademin och hälso- och sjukvården måste underlättas.
Sverige förlorar på att allt färre läkare forskar. Vetenskap och beprövad erfarenhet är hörnstenar i svenska läkares arbetssätt, vilka öppnar dörrar till kritiskt tänkande, professionell utveckling samt internationella kontakter. Redan 2004 varnade Vetenskapsrådet för att Sverige riskerar att hamna efter som ”elitland” gällande forskningen. Därför är det glädjande att målsättningen från Läkarförbundets sida, enligt deras forskningspolitiska program från 2018, är att åtminstone en tredjedel av läkarkåren skall genomgå en forskarutbildning. Inte minst för att kompensera för de många pensionsavgångar som väntas under den kommande tioårsperioden. Allt för att trygga kompetensförsörjningen.
Det är dags att se till att göra forskningen mer attraktiv för läkarna, det tjänar både arbetsgivaren och patienterna på.
SYLF:s styrelse genom Eva Amtkil, ledamot.