BT måste säkra introduktion
av jämn och hög kvalitet
Nu är det dags för förändring och förändring är väl bra? Bastjänstgöringen (BT) är ett nytt kapitel i svensk sjukvård. Ett välkomnat kapitel. Det var relativt länge sedan som lagrådsförslaget skickades ut på remiss. Nu är det ganska snart som BT ska införas, nästan så att man inte hunnit förbereda sig.
Regeringen föreslår att införa BT som en svensk version av Storbritanniens Foundation Year eller det som i många andra länder kallas för internship. Som en kompletterande del av läkarutbildningen och en introducerande del av specialisttjänstgöringen. Med detta slopar man allmän-
tjänstgöringen (AT) som inte längre behövs då den nya sexåriga läkarutbildningen är legitimationsgrundande.
Det kommer att ske en lagändring där man från den 1 juli 2020 kräver att alla legitimerade läkare genomgår BT för att sedan kunna söka specialisttjänstgöring (ST). Detta innebär att den första gruppen läkare som introduceras till BT blir läkare legitimerade utomlands.
Det är viktigt att påpeka att BT inte får bli en miniversion av AT. Det är med BT som vi kan erbjuda en bred introducerade tjänst, med primärvård och akut vård som de obligatoriska delarna, för att sedan låta läkaren arbeta vid ytterligare som mest två valfria placeringar. För att undvika dagens problem med AT och dess flaskhalseffekt, behöver regionerna samordna utbildningstjänsterna AT, BT och ST. Det är viktigt att det framtida behovet av specialistläkare tillgodoses och ser till att det inte finns regionala skillnader i utbildningen. Det får inte bli som det är nu med AT, där mindre regioner och sjukhus bär ansvaret och erbjuder flest utbildningstjänster, eftersom storstäderna och de mer attraktiva sjukhusen inte tar sitt utbildningsansvar. Inte heller ska de olika vårdformerna i landet tillåtas inverka på utbildningsansvaret. I de regioner där en stor del av sjukvården är privatiserad, bör man se till att samordningsansvaret för BT-läkarens placeringar ligger på regional nivå, hellre än klinikbunden.
Den medicinska vetenskapen är under konstant utveckling och svensk sjukvård måste följa med. Vi går mot mer och mer högspecialiserade verksamheter såväl på nationell som på regional nivå och då måste följaktligen forskning, metodutveckling och utbildning prioriteras. Vi har inte längre råd med flaskhalsar i kompetensförsörjningen och vi måste säkerställa kvaliteten på AT, ST och BT för att kunna möta framtidens krav på sjukvården. Tanken med BT har varit att vi ska få en bredare och mer effektiv tjänstgöring för att komma vidare i karriären som läkare.
Vi måste våga tänka om och tänka nytt. •
SYLF:s styrelse genom Rofida Ghazvinian, ledamot.
