Managementkonsult: ett framtida läkaryrke?

För läkare finns många alternativa karriärmöj­ligheter. En karriärväg som kan ses som mindre självklar är att arbeta som managementkonsult –  något som många kanske associerar med en utbildningsbakgrund som civilingenjör eller ekonom. Per Kåks är legitimerad läkare och har tidigare arbetat med forskning samt inom akutsjukvård. Han övervägde en ST inom akutsjukvård, allmänmedicin eller internmedicin, men valde en annan karriärväg. 

– Som läkare kan man ju ofta göra stor skillnad för den enskilda patienten och yrket är kunskapsintensivt samtidigt som det innebär mycket mellanmänskliga möten. Dessutom innebär det en universell kompetens som gör det möjligt att arbeta överallt i världen.

Redan under studietiden utvecklade Per ett intresse för forskning och disputerade sedan inom folkhälso- och implementeringsvetenskap. Hans avhandling handlade om mödra- och barnhälsa bland familjer som migrerat till Sverige med fokus på användandet av preventiva hälso- och sjukvårds- samt välfärdstjänster. 

– Folkhälsa är väldigt tvärvetenskapligt i och med att det ofta utforskar medicinska frågeställningar i förhållande till samhällsstrukturer i stort. Det kan exempelvis vara hur socioekonomiska skillnader påverkar tillgången till vård. 

Pers intresse för analys, problemlösning och samhälls­utveckling gjorde att det blev en naturlig övergång från den kliniska vardagen till Lumell Associates, ett konsultföretag som arbetar med strategisk rådgivning till beslutsfattare inom välfärdssektorn.

Jag hade ett behov av att känna att jag skapade någonting nytt och bestående.

Per Kåks, managementkonsult på Lumell Associates.

– Jag insåg att jag kunde använda mina medicinska kunskaper på en nivå som var lite högre än bara den kliniska vardagen. I praktiken har det inneburit att jag nu arbetar med hälso- och sjukvården från ett samhällsperspektiv och utvecklar förslag på hur den kan utvecklas organisatoriskt. Det är ofta som våra rekommendationer får ett tydligt genomslag och det är en häftig känsla när ens arbete gör av­tryck på en hög politisk nivå. 

Vad gör en konsult? 

Många underläkare väljer bort den kliniska var­dagen på grund av bristande arbetsmiljö, vissa blir trötta på den dåliga löneutvecklingen, och resterande blir utmattade. För Per var det annorlunda när han valde att lämna läkeriet bakom sig. 

– Det var egentligen inte så mycket att jag kände att jag ville bort från det kliniska. Däremot har jag känt att jag i mitt kliniska arbete saknat en kreativ process. Det kliniska arbetet är ju på många sätt standardiserat genom olika typer av PM och rutiner. Jag hade ett behov av att känna att jag skapade någonting nytt och bestående.

För många av oss är ordet konsult en abstrakt term som många slänger sig med utan att förstå vad arbetet innebär. Per beskriver konsultyrket så här: 

– Man jobbar med att kartlägga olika aspekter av problem och ta fram förslag på lösningar. Vad man fokuserar på rent ämnesmässigt kan variera ganska mycket mellan olika företag, men gemen­samt för alla är att man angriper frågeställningar på ett systematiskt och datadrivet sätt. Vi jobbar i projektgrupper som vanligtvis är fasta genom hela projekten. 

Lumell, som Per arbetar för, är inriktat mot välfärden, särskilt hälso- och sjukvården. Klienterna består till stor del av offentliga aktörer som myndigheter, regioner och kommuner, som ger uppdrag om att utreda riktade frågeställningar. Det kan till exempel vara varför tillgängligheten i vården är låg och hur denna kan förbättras. 

– Många läkare har nog en magkänsla för vad svaret på frågan kan vara, men det är bara genom att använda väl underbyggda analyser som vi kan skapa en problembeskrivning som vi litar på. Det gäller då att ha en rigorös process och ta reda på grundorsaker. Det gör också att man kan ta fram konkreta lösningar. 

Jag är väldigt glad över de år då jag arbetade kliniskt och jag känner verkligen att det har varit ett privilegium att få göra det

Per Kåks, managementkonsult på Lumell Associates.

Lumell anställer en del läkare, men kontoret är fyllt av människor med olika yrkesbakgrund. Det finns inget krav på att vara disputerad, legitimerad eller specialist och vissa kollegor börjar direkt efter läkarexamen. Det viktigaste man bör ha är en analytisk läggning och ett intresse för samhällsfrågor, oavsett var i karriären man befinner sig. 

En vanlig arbetsdag varierar 

När Per började blev han positivt överraskad över hur genomgående datadrivet allting var. Han kände även att han fick en mer ordentlig introduktion till tjänsten jämfört med tidigare läkarvikariat. Han upp­lever även att han kan styra sin vardag i en högre utsträckning jämfört med hur det är inom läkaryrket. Arbetsdagarna är också mer varierande, beroende på vad för typ av projekt man arbetar med, samt vilken fas av projektet man befinner sig i. 

– En arbetsdag kan exempelvis bestå av att man analyserar statistik eller intervjumaterial för att förstå den frågeställning vi arbetar med. Nästa steg i ett projekt är ofta att man tar fram förslag på lösningar till problemet och i den fasen kan arbets­dagarna bestå mycket av möten inom projektgruppen. 

För närvarande arbetar Per med ett projekt inom äldres psykiska hälsa i Sverige och det innebär en del resor runtom i landet för att hålla intervjuer, där får han använda samtalstekniker som han har med sig från läkaryrket I och med det innebär arbetet även många mellanmänskliga möten. 

– På ett sätt så blir det lite som patientmöten, men med mer tid till att djupdyka i specifika ämnen. Det är väldigt roligt. De projekt som vi arbetar med är också väldigt varierade och fokuserar på olika frågeställningar. Den variationen gör att man hela tiden lär sig nya saker.

På Pers arbetsplats arbetar juniora konsulter med ett projekt åt gången i några veckor till månader. Att arbeta inom interdisciplinära team innebär att man får lära sig mycket av sina kollegor. 

– Alla har unika kunskaper och kompetenser och jag upplever att man lär sig både av att arbeta tillsammans inom projekt – men också mer informellt, som under diskussioner vid kaffemaskinen.

En gång konsult, alltid konsult?

Det finns många positiva aspekter med att välja konsultbranschen, som ett relativt flexibelt arbets­schema, möjligheter till god löneutveckling och en arbetsgivare som fokuserar på att den enskilda anställda ska utvecklas inom ramen för sitt jobb. 

– På Lumell finns det stora möjligheter till professionell utveckling, samtidigt som jag får jobba med att utveckla hälso- och sjukvården på ett meningsfullt sätt. Vi har dessutom en väldigt fin social miljö, vilket bidrar till att det verkligen är roligt att gå till jobbet.

Per påpekar dock att arbetet som konsult kan inne­bära att arbetsbelastningen kan vara varierande beroende på företag, projekt och vilken projektfas man är i. Dessutom kan det vara en stor identitets­omställning att hänga ifrån sig stetoskopet, det kan ta ett tag att vänja sig vid detta. Per vet inte om detta är en karriärväg för hela arbetslivet, men just nu saknar han inte det kliniska arbetet. 

– Jag är väldigt glad över de år då jag arbetade klini­skt och jag känner verkligen att det har varit ett privilegium att få göra det. När jag lämnade kliniken trodde jag att jag skulle sakna de patientmöten som man har som läkare, men jag har också insett att man kan jobba med människor på ett meningsfullt sätt även i en annan yrkesroll. 

Det Per kan sakna från kliniken är känslan av att resultatet av ens arbete ofta blir så konkret direkt, vilket varit särskilt tydligt i hans arbete inom akut­sjukvården. Per understryker att han trivs väldigt bra i rollen som managementkonsult eftersom man får arbeta i projektform med intressanta och meningsfulla frågor. Så skulle Per rekommendera konsultyrket till andra yngre kollegor? 

– Ja, absolut. Om man är analytisk, driven och intresserad av samhällsfrågor och vill få vara kreativ i sitt arbete kan jag verkligen rekommendera konsult­yrket. Det finns alltid plats för fler läkare inom konsultvärlden! 

Så, är konsultande en framtida läkarbransch?