Meddelarfrihet, källskydd och repressalieförbud
Vårdanställda omfattas av såväl yttrandefrihet som sekretess och tystnadsplikt. Arbetsmiljöbrister eller särskilda händelser i patientarbetet kan kännas angelägna att uppmärksamma allmänheten på. Vad har man då för rättigheter som vårdpersonal – får man till exempel lov att gå ut i media och berätta? Vi dyker ner i några begrepp som vi behöver förhålla oss till.

Meddelarfriheten finns inskriven i Sveriges grund­lag och innebär rätt att lämna ut uppgifter för offent­liggörande i media. Dessa uppgifter får inte vara sekretessbelagda uppgifter såsom enskilda individers hälsotillstånd eller andra privata upp­gifter. Meddelaren, t.ex. du som läkare, omfattas av anonymitet. Detta kallas källskydd och innebär att journalister inte får lov att röja din identitet. Inom offentligt finansierad vård får inte heller arbets­givaren lov att eftersöka vem som läckt upp­gifter. Varje arbetstagare (inom den offentliga sektorn, inkl. offentligt finansierad privat vård) har rätt att uttrycka missnöje utan att det medför rep­re­s­salier från arbetsgivaren. Detta kallas efter­söknings- och repressalieförbud.

Varje arbetstagare har rätt att uttrycka missnöje

Ett exempel på användande av meddelarfriheten är när visselblåsarna i Macchiarini-skandalen slog larm om de felaktigheter som förelåg. Visselblåsarna menar att Karolinska Institutet (KI) i efterhand straffade dem genom utfrysning och hot om avsked efter sina uppmärksammanden, och de har därför anmält KI till Justitiekanslern för rättslig prövning.

Lojalitetsplikt
Lojalitetsplikt används i huvudsak av privata arbets­givare och innebär att du som arbetstagare inte får gå ut med uppgifter i media i syfte att skada arbets­givaren. Lojalitetsplikt är underförstått i och med anställningen och behöver inte stå med i regler eller avtal. Ju högre befattning du har, desto större krav ställs på lojalitet gentemot arbetsgivaren. I en offent­lig anställning (kommun, region och stat) råder yttrandefrihet och en offentlig arbetsgivare kan i regel inte åberopa lojalitetsplikt, undantaget särskilda fall som exempelvis då en anställd har en särskilt utpräglad förtroendeställning.

Under avtalsperioden får alltså varken arbetsgivare eller arbetstagare lov att gå ut i strejk

Kan läkare strejka?
Så länge det finns ett kollektivavtal, som är överenskommet mellan fack och arbetsgivare, råder det fredsplikt mellan parterna som slutit avtalet. Fredsplikten innebär bland annat att man inte får strejka, då strejk anses vara en stridsåtgärd som bryter mot fredsplikten. Läkarförbundet har efter tuffa förhandlingar under hösten 2020 slutit ett nytt kollektivavtal med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Sobona (de kommunala företagens arbetsgivarorganisation). Det nya avtalet löper över en fyraårsperiod och under avtalsperioden får alltså varken arbetsgivare eller arbets­tagare lov att gå ut i strejk. Fredsplikten innebär att parterna istället ska lösa problem i samförstånd. Läkare som inte är medlemmar i facket får inte heller lov att strejka under denna period – det kallas vild strejk och kan leda till avsked. Ifall parterna inte kommer överens om ett nytt kollektivavtal då det gamla löpt ut kan man ta till strejk. Då får Läkarförbundet till och med lov att tvinga icke-medlemmar ut i strejk även om de inte vill. Vid en strejk måste de frågor man protesterar mot vara av facklig karaktär (t.ex. högre lön), och inte sådant som politiker beslutar om (t.ex. övergripande budgetar). Det finns ett stort samhällsintresse i att konflikter inte uppstår på arbetsmarknaden och strejk anses därför vara en nödåtgärd som ska undvikas om möjligt.

SYLF rekommenderar att du kontaktar Läkarförbundets medlemsrådgivning om du är osäker på vad som gäller i just din vardag. Läkarförbundet har möjlighet till att bistå med juridisk hjälp, och har vid flertalet tillfällen företrätt enskilda med­lemmar vid tvister med arbetsgivare. •

Fakta
Ny lag på gång angående ökat skydd för visselblåsare

SYLF har under hösten 2020 svarat på en remiss från regeringen där arbetsmarknadsdepartementet vill öka tryggheten för visselblåsare och minska risken för repressalier. Den nya lagen ska gälla både privat och offentlig verksamhet. Syftet med vissel­blåsardirektivet är att stärka kontrollen av att unionsrätten på särskilda områden efter­levs. Den nya lagen ska komplettera bl.a. grundlagarna LAS, medbestämmandelagen samt rättspraxis.

Mer från Moderna Läkare