Monopsoni – underläkarnas största fiende?
I december publicerade SYLF en undersökning som visar att underläkare haft en klart sämre löneutveckling jämfört med anställda inom regionssektorn senaste tio åren. För AT-läkarna, som drabbats värst, handlar det om trettio procents sämre löneökningstakt sedan 2014.
–Jag tror inte att så många är medvetna om er situation berättar Lars Calmfors under intervjun och fortsätter, jag var inte medveten om den innan jag fick kontakt med er i SYLF.
Under drygt femtio års tid har Lars Calmfors studerat makroekonomi och arbetsmarknadsfrågor och är en gigant på området. Meritlistan är lång och han har haft flertalet tunga uppdrag både i Sverige och internationellt.
Han drar sig inte för att diskutera makroekonomi och arbetsmarknadspolitik på debattsidorna. Idag är han professor emeritus vid institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet.
Vi träffas en sen januarieftermiddag, strax efter att den sista patienten lämnat mottagningsrummet med receptförnyelse och förlängd sjukskrivning. Så, vad har mr Kollektivavtal himself att säga om underläkarnas arbetssituation och hur vi har hamnat här?
Kollektivavtal ger flexibilitet
Kollektivavtal är ett samhällsekonomiskt effektivt sätt att reglera arbetsgivares och anställdas olika intressen på ett ordnat sätt. Alternativet är individuella överenskommelser där arbetstagarna ofta hamnar i underläge, eller lagstiftning där olika branschers behov inte kan tillvaratas fullt ut. Kollektivavtal erbjuder möjlighet till flexibla lösningar för varje enskild bransch. Arbetstagarna har möjlighet att påverka kollektivavtalets innehåll genom demokratiska processer inom det fackförbund man tillhör.
Grunden för att den svenska modellen, det vill säga att fackförbund och arbetsgivare kommer överens om vilka villkor som ska gälla, är en hög anslutningsgrad bland dem man företräder.
–På arbetarsidan har vi sett en kraftig nedgång i organisationsgrad, men inte på tjänstemannasidan. Det är tvärt emot hur man brukar tänka kring vilka som är fackligt anslutna, säger Lars Calmfors.
Det verkar vara en bra politisk strategi att bete sig som en monopson. Inte för att säkra vinst men för att bli återvald, och så ser det ut inom sjukvården världen över
Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi.
Läkarförbundet har idag en organisationsgrad runt 82 procent, vilket är förhållandevis högt jämfört med Sverigesnittet på 69 procent under 2023, enligt Medlingsinstitutet.
Sverige – en ”bruksort” för läkarna
Att lönerna stagnerat för underläkare i Sverige leder till stor irritation och är en av SYLF:s viktigaste frågor. Men vilka är krafterna bakom den negativa utvecklingen?
Enligt Lars Calmfors ser man liknande mönster för vårdprofessioners löneutveckling i hela världen. Fenomenet är väl beskrivet och kallas på ekonomispråk för monopsoni – att det finns en eller ett fåtal starka köpare av arbetskraften som kan diktera villkoren för arbetstagarna som konkurrerar om tjänsterna.
Typexemplet är en bruksort där det finns en stor arbetsgivare. Företaget kan säkra en större vinst genom lägre lönekostnader trots att företaget kommer att sälja mindre på grund av minskad produktion till följd av färre anställda. För att hitta bättre arbetsvillkor behöver arbetstagaren säga upp sig, kanske flytta, riva upp tillvaron för sig och sin familj. För många är det inte värt besväret och man väljer att acceptera undermåliga villkor. En situation som känns igen, eller hur?
–Politiskt verkar det fungera att hålla tillbaka lönerna och slippa höja skatten i regionerna. Väljarna verkar acceptera att det blir mindre vård. Man klagar visserligen men man röstar inte bort politikerna som beter sig så, säger Lars Calmfors och fortsätter:
–Det verkar vara en bra politisk strategi att bete sig som en monopson. Inte för att säkra vinst men för att bli återvald. Och så ser det ut inom sjukvården världen över.
Att staten utökat antalet studenter på läkarprogrammen, att Sverige haft förhållandevis högt inflöde av utlandsutbildade läkare i kombination med att utbildningstjänsterna inte ökat i samma utsträckning, leder också till en försämrad situation för underläkarna i svensk sjukvård. Konkurrensen om utbildningstjänsterna gör att färre upplever att de kan hävda sig gentemot arbetsgivarna vid löneförhandlingarna.
–Ett stort utbud i förhållande till efterfrågan är alltid dåligt. Ni är beroende av utbildningstjänsterna för att komma vidare. Har man utbildat sig till läkare lämnar man inte yrket bara för att man är missnöjd med lönen tidigt i karriären. Arbetsgivarna utnyttjar att ert utbud är okänsligt för lönen, säger Lars Calmfors till Moderna Läkare och berättar att avtalade minimilöner kan vara ett verktyg att använda när arbetsgivarsidan har stark monopsonställning.
Industrimärket är inte lag men norm
Enligt Lars Calmfors råder det en stark kultur bland de som förhandlar om kollektivavtal att värdet på lönekostnadsökningarna ska hålla sig till vad industrins parter kommer överens om – det så kallade ”industrimärket”. De som förespråkar annat kan bli utsatta för starka påtryckningar och ibland regelrätt mobbning.
Det skulle ju i så fall innebära att det är omöjligt för oss att komma i kapp, om inte någon annan läkargrupp ska få stå tillbaka.
Men det finns undantag som möjliggjort större löneökningar än vad industrimärket stipulerat. Lärarna fick 2015 rejäla löneökningar över industrimärket. Det möjliggjordes av att staten införde förstelärarreformen 2013 och följde upp med riktade statsstöd för höjda lärarlöner i kombination med sifferlösa avtal under period som kommunerna hade god ekonomi. Sjuksköterskornas fackförbund, Vårdförbundet, har också tillämpat sifferlösa avtal som i perioder haft bättre utfall än ”märket”, men inte alltid. Sammantaget är sifferlösa avtal ett tveeggat svärd som Läkarförbundet inte velat använda sig av i modern tid.
Inför årets avtalsrörelse har Läkarförbundet yrkat på en särskild lönesatsning för underläkare. Det skulle kunna innebära att utfallet blir högre än märket om det går igenom, en princip som Lars Calmfors tycker borde praktiseras mer i särskilda fall:
–Jag har argumenterat för att man ska kunna frångå märket när lönerna ligger uppenbart fel eller utvecklas på ett märkligt sätt.
Professorns råd till underläkarna
- Skapa opinion för att få till fler utbildningstjänster.
- Verka för att staten ska skjuta till mer pengar till sjukvården. Det behövs för att man ska kunna betala högre löner.
- Påverka inom Läkarförbundet: Underläkarfrågorna måste prioriteras i avtalsrörelsen.
- Våga prata om hur ni har det! Det skapar förståelse och opinion för er sak och er situation!
Industrimärket
Industrimärket är en riktlinje för löneökningar i Sverige. Det bestäms i kollektivavtal mellan industrins parter inom exportindustrin, som anses vara den mest konkurrensutsatta sektorn. Industrimärket används som norm för andra branschers kollektivavtal med syftet att skapa en hållbar löneutveckling. Det bidrar till att undvika löneinflation och främja stabiliteten på arbetsmarknaden. Det är en grundpelare i den svenska modellen, där parterna själva ansvarar för att hitta lösningar utan statlig inblandning.
Avtalsrörelsen 2025
Under året ska kollektivavtal som berör 3,4 miljoner svenska arbetstagare omförhandlas. Läkarförbundet kommer att förhandla gentemot SKR och överlämnade sina yrkanden i december. Läs mer om avtalsrörelsen och våra yrkanden på läkarförbundets hemsida.
