Om tystnadskultur inom läkaryrket:
”Har du fått tag på någon?”
”Nej, ingen som ville ställa upp med namn.”

SYLF får ofta frågor av journalister som vill ha exempel från underläkares vardag, och under pande­miåret 2020 kom fler förfrågningar än någonsin tidigare. Med nära 13 000 medlemmar borde det inte vara svårt att hitta någon som vill berätta om sin vardag. Ändå vill man sällan ställa upp på bild eller med namn; ett uttryck för att inget är fel eller rädsla för repressalier?

Vi har den senaste tiden kunnat läsa flera rapporter från spridda regioner om en alltmer utbredd tyst­nads­kultur. I Västerbotten har den lokala läkar­föreningen nyligen fått regionen att utvärdera den interna kulturen. 2018 visar en utredning att Karo­linska sjukhuset på grund av rädsla för att be om stöd har ställt in tusentals canceroperationer i onödan. En läkare i Skåne blir omplacerad efter att ha larmat om att chefen bland annat hyrt in en vän som konsult.

Enstaka fall, eller toppen på isberget? Det var det SYLF ville undersöka när man i december 2020 skickade ut en enkät som drygt 1 000 SYLF-med­ le­mmar deltog i. Resultatet är dystert.

Nära var tredje underläkare upplever tystnadskultur på jobbet
• 31 % upplever att det råder tystnadskultur
på deras arbetsplatser.

• Bland de som uppfattar en tystnadskultur menar 21 % att de själva någon låtit bli att föra fram kritik till arbetsgivaren av rädsla för repressalier. Det kan röra sig om konflikter i arbetsgruppen, men också om trakasserier och risk för vårdskador.

• 70,5 % uppger att de tror att tystnadskulturen beror på att man inte vill riskera relationen med ledningen. 59,8 % menar att det är rädslan för att hindras i progressionen inom yrket som är avgörande, det vill säga risken att man inte får AT eller ST.

• 12 % säger att de gjort fel som kunnat undvikas för att de inte vågat rådfråga en mer senior kollega.

Bristen på utbildningstjänster en orsak
Bristen på AT-platser och svårigheter att få ST är ett välkänt problem. Enkäten visar att rädslan för att inte bli färdig specialist inom utsatt tid också är den näst vanligaste orsaken till att man låter bli att lyfta kritik.

I enkäten står en sak ut: legitimerade läkare är de som i högst grad (24 %) uppger att de på sina nuvarande arbetsplatser låtit bli att påpeka fel eller brister. 86 % av dem uppger att det är för att de är rädda för att inte få ST. Legitimerade läkare anställs ofta på korta vikariat men med rätt till utbildning och handledning som motsvarar ST-föreskriftens krav. Ofta tillgodoräknas vikariatstiden sedan i en ST, om man inte byter arbetsplats. Det innebär en besparing för arbetsgivaren på 20 000–30 000 kronor per ST-läkare beräknat på månadslön och arbetsgivaravgifter, vilket är en besparing som
kostar i form av ökad risk för ohälsa bland läkarna och sänkt patientsäkerhet.

När underläkaren tystnar graf

Cheferna har ett stort ansvar. Dels att uppmuntra en öppen kultur, dels att följa de lagar som gäller för föräldraledighet, schemaläggning och arbets­miljö. De behöver också säkerställa att avvikelser rapporteras, vilket idag försvåras av brist på tid och dåligt anpassade IT-system, trots lagkrav.

Vad gör Läkarförbundet och SYLF?
Läkarförbundet har i sitt politiska program beslutat att de ska verka för att ”införa verklig meddelar­frihet för läkarkåren och aktivt påverka politiken om förstärkta rättigheter för meddelarskydd för arbetstagare”. Man arbetar också mot användningen av otrygga anställningar som t.ex. vikariat för legitimerade läkare och underläkare före AT.

SYLF fortsätter att i möten med beslutsfattare belysa frågan om bristen på utbildningstjänster nationellt och att stötta underläkare lokalt via lokal­avdelningarna.

Läs mer om vårpersonals rättigheter angående tystnadskultur på arbetsplatsen

Fakta
Vad är orsaken till att du vid tillfälle inte påpekat felaktigheter?

Rädsla att eventuell kritik skulle… (flera valbara alternativ)

  • Påverka relationer med ledningen 71%
  • Hindra progressionen i yrket (möjlighet att få AT, ST, specialisttjänst) 60%
  • Påverka relationer med kollegor 55%
  • Påverka arbetsuppgifter 33%
  • Påverka lön 30%
  • Påverka schemaläggning 28%
  • Leda till förlängning av utbildningstjänst (AT, BT, ST) 17%
  • Påverka möjlighet att delta i kurser 15%
  • Annat 6%

Fakta
Vad har jag för rättigheter?

Meddelarfriheten ger dig som offentligt anställd en grundlagsskyddad rättighet att kontakta medier. Det får inte avtalas bort, och eventuella klausuler i anställningsavtalen har ingen legal verkan. Däremot får du inte röja tystnadsplikten gentemot patient. Om man som arbetsgivare bryter mot detta riskerar man böter eller rent av fängelse. Läkaren från Skåne i exemplet ovan fick efter tvist där hon företrätts av Läkarförbundet 80 000 kronor i kompensation.
Meddelarskydd ger dig rätt vara anonym. Din arbetsgivare får inte efterforska vem som kan ha varit källan, det kan ge samma konsekvens som att straffa en medarbetare som använt sig av sin meddelarfrihet.

Men jag som är anställd av en privat vårdgivare?
Din rättighet är något svagare beroende på drifts- ­form. Som medlem i SYLF och Sveriges läkarförbund har du rätt till juridisk rådgivning, och du kan också kontakta ditt skyddsombud eller din lokala läkarförening för råd och stöd.

Mer från Moderna Läkare