Kommer du ihåg när du sökte ditt första underläkarvikariat?
Professionaliteten som man försökte förmedla i det personliga brevet, oron för att man inte skulle få ett svar och pirret i magen inför intervjun.
Tänk dig in i anställningsprocessen och lättnaden när du sedan får ett positivt besked... och besvikelsen när det framkommer att du inte blivit erbjuden ett underläkarvikariat, utan anställning som “omvårdnadsunderläkare”. Kalldusch!
Bristen på sjuksköterskor som vill arbeta för regionerna har lett till vårdplatsbrist. För att vissa regioner ska kunna hålla vårdplatser öppna och vårda sina medborgare och tillika skattebetalare adekvat, har regionerna inrättat en ny typ av tjänst: underläkare som helt eller delvis under sin arbetsdag ska utföra klassiska sjuksköterskeuppgifter. I en annons inför sommaren 2023 kan vi läsa om omvårdnadsunderläkarnas arbetsuppgifter:
Exempel på möjliga arbetsuppgifter är mobilisering, hämta och lämna patienter på operation, iordningsställa och administrera läkemedel; tabletter, inhalationer, infusioner och injektioner, venprovtagning liksom blododlingar, PVK-sättning, NEWS-kontroller, hantering av centrala infarter, sätta KAD, ta EKG, fylla på läkemedelsvagnar, i mån av tid även introduktion i sedvanliga underläkaruppgifter.”
Att blivande läkare under sin utbildning lär sig hantera omvårdnadsorienterade åtgärder är en värdefull erfarenhet att ta med sig som läkare senare i karriären. SYLF och Läkarförbundet har under våren tagit strid för läkarstudenters rätt att få arbeta som undersköterskor. Men att anställa läkarstudenter som efter termin nio har möjlighet att arbeta som underläkare och få ovärderlig erfarenhet av sitt framtida yrke inför sina sista terminer för att utföra omvårdnadsuppgifter, är slöseri med samhällets resurser. En sjuksköterskas och en läkares arbetsuppgifter överlappar till viss del varandra, men kan inte ersätta varandra. Inte minst har underläkarna ingen sjuksköterskeutbildning, en utbildning som leder till ett kvalificerat yrke med krav på legititimation.
Men visst måste det vara lockande för arbetsgivaren att anställa underläkare som kan utföra sjuksköterskornas uppgifter till en bråkdel av en sjuksköterskelön, även om det rimliga vore att granska sig själv i sömmarna och göra det som behövs för att sjuksköterskorna ska vilja arbeta hos en igen?
Omvårdnadsunderläkare är ett kortsiktigt och ogenomtänkt försök att lösa sjukvårdens bemanningsproblem och är inget annan än en silvertejpslösning.
Arbetsgivarna tummar på vårdkvaliteten och tar risker med patientsäkerheten när rätt kompetens inte finns på rätt plats för patienterna. Svensk sjukvård kan bättre än så här.
Shadi Ghorbani
Avgående ordförande SYLF
