Mina fingrar rör sig kvickt över tangentbordet. Det smattrande ljudet är för mig, av någon anledning, rogivande. Jag har en deadline. Som så många gånger förr sitter jag med min uppgift i grevens tid. Jag sneglar ner på min vänsterhand. Ormen, som slingrar sig runt ek- och lagerbladen, gnistrar till. Doktors­ringen symboliserar mitt äktenskap med vetenskapen och är en ständig påminnelse om att jag ska agera i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Min doktorandperiod var en resa full av med- och motgångar. Jag minns så väl lyckokänslan som infann sig när jag fick mailet om att den fina tidskriften hade accepterat min första artikel. Jag minns också känslan av besvikelse när jag något år senare fick beskedet att en annan tidskrift beslutat sig för att inte publicera vår nya artikel, trots veckor av revidering efter granskarnas kommentarer. Att genomgå en doktorsutbildning är något av det roligaste, tuffaste och mest lärorika jag har gjort. Inte minst upplever jag att det har gjort mig till en bättre kliniker. Det visar också SYLF:s tidigare undersökningar. Så många som 85 procent av de forskande ST-läkarna anser att de har nytta av sin for­skning i sin kliniska vardag. Näs­tan hälften av de tillfrågade AT-läkarna som aldrig tidigare har ägnat sig åt forsk­ning uppger att de skulle vilja forska.

Allmänheten efterfrågar satsningar på medicinsk forskning, men riksdag och regering hänger inte med. De totala hälso- och sjukvårdskostnaderna utgör idag 11 procent av BNP. Samtidigt går enbart 0,19 procent av BNP till medi­cinsk forskning och utveckling. För varje vårdkrona går 2 öre till medicinsk forskning, enligt organisationen Forska! Sverige. I våra egna undersökningar ser vi att hela 30 procent av AT-läkarna bedriver all sin forskning på fritid eller jourkomp. Det är extremt oroväckande. Självfallet blir det svårare för läkare att bedriva forskning inom ramen för en anställning när forskningsmedlen är få och konkurrensen stenhård. Inte minst eftersom anslag ofta delas ut baserat på tidigare meriter. Det är svårare för unga forskare som ännu inte hunnit visa vad de går för.

Att allt färre av våra kollegor forskar är illavarslande. Läkare behövs som länk mellan forskning och patientnytta. Fors­kningsidéer uppstår ofta i den kliniska vardagen. I vårt yrke ingår att kunna införa och utvärdera nya metoder för diagnos, behandling och prevention. Tyvärr erfar vi att verksamheter ofta prioriterar ned forskning till förmån för vårdproduktion. Hälso- och sjukvården behöver modernisera sin syn på forskning som en prioriterad arbetsuppgift. Vården behöver forskarutbildade läkare.

Madeleine Liljegren, Ordförande SYLF

Mina fingrar fortsätter att dansa över tangenterna. Ämnet engagerar mig. Jag räknar antalet tecken, 2993. Perfekt. Jag har hållit deadline och inte överskridit vår chefredaktörs instruktioner. Jag klickar på skicka.

Tack Laura Eklinder Björnström för allt ditt jobb med Moderna Läkare. Varmt välkommen Maria Valeur! Jag ser fram emot att smattra vidare efter dina instruktioner.

Mer från Moderna Läkare