See one, do one, teach one –
är det verkligen så enkelt?

Det är en härligt höstig dag när Moderna Läkare möter Agnes Elmberger över en kaffe och pratar Medicinsk pedagogik. Medicinsk pedagogik berör oss alla som jobbar inom vården, men ämnet är hittills relativt outforskat. ”Inom vetenskapen ser vi att läkare har bristande pedagogisk kompetens, vilket gör att vi saknar verktyg för rollen som handledare”, berättar Agnes.

Kunskap mellan raderna
Agnes beskriver att den praktiska delen av att lära sig att bli läkare kan delas in i två kategorier, explicit och implicit lärande. Det explicita lärandet är lätt att bedöma och det är de lärandemoment som vi oftast pratar om. Det handlar till exempel om praktiska handhavanden som kan testas genom traditionella examinationer. Det implicita lärandet är istället kunskap som finns mellan raderna, och utgör en stor del av de kompetenser en duktig läkare behöver. Agnes förklarar: ”Det implicita lärandet är det som formar din professionella roll som läkare. Det handlar till exempel om förhål­l­ningssätt och kommunikation med kollegor och patienter. Inom det implicita lärandet faller även saker som kanske inte bara är av godo, till exempel gamla förlegade maktstrukturer på arbetsplatsen.”

Det implicita lärandet är det som formar din professionella roll som läkare.

Synliggör attityder
I Sverige har man försökt lyfta det implicita lärandet inom ramen för det som brukar kallas professionell utveckling. Där är tanken att man ska kunna diskutera förhållningssätt, attityder, kommunikation och hur man – är – en läkare. Agnes berättar att det är sällan man överhuvudtaget funderar på det implicita lärandet i klinisk utbildning. Hon beskriver vidare: ”Det är spännande för när vi sätter ord på det, och synliggör att vi lär oss till exempel attityder, så kan vi också ge den som lär sig en bättre möjlighet att styra vad hen vill ta med sig från den situationen framöver.”

Komplex process
Läkaryrket beskrivs ofta som ett lärlingsyrke,
Agnes förklarar hur detta påverkar lärandet: “När man tänker lärlingsyrke föreställer sig många att det räcker att delta i en läkares vardag för att auto­matiskt lära sig de praktiska färdigheter som krävs. Till viss del fungerar det så, men uttrycket ”see one, do one, teach one” är en grov förenkling av lärande och handledarskap. Snarare är lärande en komplex process och forskning visar att en bra läkare inte per automatik är en bra handledare.”

Svårigheterna att få in god pedagogik i en klinisk vardag är ofta uttalade, det kräver både tid och resurser. Som doktorand inom ämnet har Agnes fått en del oväntade insikter: ”Min förståelse för de handledare som jag var besviken på under utbildningen har växt. Då fick de mig att känna att jag bara var i vägen men nu inser jag att jag förväntade mig något av dem som de inte hade möjlighet eller resurser att ge mig. Utan tid, incitament eller pedagogisk kunskap är det en otroligt svår uppgift att handleda.”

Jag förväntade mig något av dem som de inte hade möjlighet eller resurser att ge mig.

Grundpelare för handledning
Agnes resonemang för genast tankarna till min egen kliniska vardag: hur är jag som pedagog, och vad kan jag göra bättre? Agnes kommer med några lugnande ord: ”Forskningen har sett att en individ som tänker på sig själv som utbildare är en viktig grundpelare för att förbättra sina chanser till att vara en bra pedagog. Så redan där kommer man en bra bit.” Agnes fortsätter: ”Det finns mycket pedagogiska kunskaper man kan lära sig, men grunden är just att tänka på hur man interagerar med sina juniora kollegor.”

Tid, ekonomi och status
Arbetsmiljömässiga förutsättningar diskuteras flitigt inom medicinsk pedagogisk forskning, och det finns konkreta förslag på åtgärder. Det handlar om att ge tid, status och kunskap till ämnet. Agnes beskriver hur man skulle kunna förändra karriär­vägarna för läkare som satsar på att handleda: ”Vårdproduktion är ju den primära verksamheten i sjukvården, därefter kommer forskning och till sist utbildning. Forskning är högt ansett och det går att bygga en hel karriär inom den världen, de strukturerna behövs även för utbildning. En duktig pedagog borde kunna tillföra samma ekonomi och status till arbetsplatsen som en framstående forskare gör idag. Då skulle utbildning ha bättre chanser när det exempelvis behöver göras ekonomiska prioriteringar.”

Agnes har tankar om vad som behövs: ”Idag får utbildningsengagerade läkare exempelvis förlängd ST, utan ekonomisk eller statusmässig kompensation. Det vi behöver är tydliga karriärvägar för just pedagogiska läkare, till exempel med pedagogiska akademier och pedagogiska tjänster samt att arbetsplatsen premierar de läkare som engagerar sig i utbildning.”

En duktig pedagog borde kunna tillföra samma ekonomi och status till arbetsplatsen som en framstående forskare gör idag.

Bättre rustade för handledarskap
Under vår pratstund har kaffet hunnit fyllas på flera gånger men kanelbullen på tallriken ligger orörd. Agnes pratar varmt om ämnet och det är lätt att bli uppslukad av samtalet. Jag blir nyfiken på vad hon tror, finns det en medicinsk-pedagogisk utopi? Agnes skiner upp:

”Ja, jag vill se att medicinsk pedagogik får mer upp­märksamhet och en starkare roll i forskningen och läkarkåren. Vi behöver en större medvetenhet i kåren om ämnet, förslagsvis genom en strimma medicinsk pedagogik under karriären, från grund­utbildning till specialistfortbildning. Då skulle vi alla bli bättre rustade för det handledarskap som för­väntas och krävs av oss. Jag hoppas att vi inom sjuk­vården värderar och verkligen uppskattar de duktiga pedagogerna. God utbildning måste löna sig!” •