Hanna Liljebäck
Hanna Liljebäck ordförande SYLF Uppsala
Året är 2028 och Beate ska söka jobb i Uppsala. Hon är en legitimerad läkare, utbildad i Danmark, men oavsett utbildningsland ser anställningsförfarandet ut som följer. Uppsala tillhandahåller just detta år 100 stycken BT-tjänster efter en standardiserad uppskattning av hela regionens långsiktiga rekryteringsbehov. Det planeras för ett visst överskott eftersom vissa av BT-läkarna förväntas börja forska, bli chefer och liknande. Antalet nya ST-tjänster beräknas till 80 stycken under året.

Reumatologkliniken ska till exempel tillsätta tre av dessa och ansöker därför till den centrala BT-­enheten om att få fler roterande BT-läkare under året, för att på så sätt rekrytera intresserade läkare. Beate får en BT-tjänst som blir den inledande delen av hennes specialisttjänstgöring. I Beates individuella planeringsmöte inför BT-start får hon veta vilka placeringar som hon kan välja bland och vilka kliniker som har störst behov av ST-läkare framöver. Beate har alltid gillat reumatologi och har tidigare forskat på reumatism. Hon tackar ja till att inleda sin BT med en tre månader lång placering på reumatologen. Därefter blir det medicinakuten och under denna placering tas även extra hänsyn till akutpsykiatri eftersom Beate inte känner till det svenska regelverket sedan tidigare. Sedan blir det primärvård innan en sista valfri placering som Beate väljer att göra på lungmedicin. Beate får direkt efter avslutad BT på 12 månader förfrågan om att fortsätta sin ST på reumatologen. Hon får tillgodoräkna sig sin reumatolog- och lungmedicintjänstgöring på sammanlagt sex månader samt tidigare forskning och kan således redan 2033 ansöka om sitt specialistkompetensbevis. Tänk vad smidigt att göra BT!

På grund av bristen på AT-tjänster tar det idag orimligt lång tid att bli specialist i Sverige.

Är alla problem med allmäntjänstgöringen som bortblåsta i och med bastjänstgöringen?
I en universitetsstad, där väntetiderna inför AT är lika långa som allmäntjänstgöringen i sig, kom beslutet att avskaffa AT som en skänk från ovan. Men utifrån vad som framgår av lagändringarna hyser vi i SYLF Uppsala farhågor om att en liknande flaskhals kommer att uppstå igen. I dagsläget ligger den största väntetiden mellan läkarexamen och legitimation. Med det nya systemet blir man visserligen legitimerad samtidigt som man tar examen, men riskerar istället att få vänta på att påbörja sin specialisering, som måste inledas med BT. Lag­ändringarna tillåter vikariat innan BT men begrä­n­sar tiden som får tillgodoräknas i BT till högst sex månader. BT är, precis som AT, tänkt som en obligatorisk introduktionstjänst. Ett syfte som direkt går förlorat om man måste meritera sig genom vikariat. Det är läkare liksom Beate, som studerat utomlands och därmed har störst nytta av BT, som riskerar att få vikariera längst ifall det uppstår en BT-brist.

På grund av bristen på AT-tjänster tar det idag orimligt lång tid att bli specialist i Sverige. I dagsläget tror SYLF Uppsala inte att införandet av BT kommer att förbättra situationen. Tjänstgöring innan BT, legitimation till trots, kommer inte längre att kunna tillgodoräknas i en fortsatt ST vilket är potentiellt förödande vid en BT-brist. Det betyder att om Beate tvingas vikariera två år på en vårdcentral innan BT (en inte helt ovanlig siffra med dagens AT-brist) kommer alltså åtminstone ett och ett halvt år inte kunna tillgodoräknas och därmed ”brinna inne”.

Redan från 1 juli nästa år, när lagen träder i kraft, är flaskhalsen ett faktum. Trots att BT-kravet då endast omfattar läkare som fått sin legitimation utomlands kommer det inte på långa vägar att finnas tillräckligt med BT-platser. Ungefär 800 läkare som studerat utomlands får årligen sin legitimation godkänd av Socialstyrelsen. Hur många BT-platser som kommer att utlysas under 2020 är oklart men en oroväckande uppskattning är ca ett 50-tal. I Region Uppsala har en tredjedel av de som påbörjade sin ST under det senaste året fått sin legitimation utanför Sverige. Inga BT-platser planeras under 2020.

Införandet av BT skulle kunna leda till en förbättring av underläkarnas progression.

Antalet AT-platser har framförallt styrts av ekonomiska begränsningar. När nu BT och AT till en början kommer att löpa parallellt riskerar de olika tjänsterna att konkurrera om resurser och klinikutrymme. Var finns incitamenten för att skapa BT-platser? Storsjukhusen går praktiskt taget runt (eller lite mindre back) på underläkare som till lägre lön utför samma arbetsuppgifter som AT-, ST- och snart också BT-läkare borde utföra. För den som sköter ekonomin i regionerna finns det ingen anledning i världen att ändra på detta system. Därutöver försvinner det lagkrav som tidigare fanns på regionerna, men som förvisso inte efterlevdes, att tillhandahålla tillräckligt antal AT-platser när BT införs.

Beate kommer inte att kunna ställa några krav när BT blir den nya låsta grinden innan vägen till specialist kan påbörjas. Flaskhalsen förskjuts till legitimerade läkare och SYLF kommer att få kämpa hårt för att bibehålla samma lönenivå som för
legitimerade läkare idag.

BT skulle medföra introduktion, flexibilitet och förkortad tid till specialist. Införandet av BT skulle kunna leda till en förbättring av underläkarnas progression. För att detta ska ske tror vi att det måste till förändringar i lagar eller föreskrifter och framförallt påföljder om regionerna inte tar sitt ansvar. Det måste åligga regionerna att tillhandahålla och erbjuda BT till alla legitimerade läkare som de väljer att anställa. En nationell dimensionering måste till.

SYLF Uppsala vill se

  • Enheter med regionalt övergripande utbildningsansvar för alla icke BT-godkända läkare i respektive region
  • En nationell dimensionering av BT
  • Att vikariat med handledning och utbildning som uppfyller ST-mål ska kunna tillgodoräknas, även om regionerna brister i sitt tillhandahållande av BT-tjänster

Hanna Liljebäck

Ordförande SYLF Uppsala

Mer från Moderna Läkare