Foto: Stina Salander

Stina, berätta om hur #utantystnadsplikt kom till?

Vem: Stina Salander
Vad: En av initiativtagarna till #utantystnadsplikt.
Gör: Arbetar som ST-läkare i allmänmedicin på Vännäs hälsocentral, 3 mil utanför Umeå

Jag hade deltagit i #närmusikentystnar (musikbranschens upprop, reds anmärkning) och var starkt berörd av den pepp och backning av varandra som fanns i gruppen. Det var en otrolig kraft. Jag ville se ett liknande forum för läkarkåren. Jag startade en hemlig facebookgrupp och bjöd in så många jag kunde. Efter några dygn var det flera tusen deltagare och de första vittnesmålen kom in. Jag tappade snabbt kontrollen över utvecklingen, och som tur var erbjöd sig flera personer att hjälpa till. Vi blev en grupp på knappt 10 personer, från Umeå i norr till Malmö i söder, som inte visste något om varandra men som tillsammans jobbade dag och natt med att försöka ro iland det hela. Det var otroligt intensivt. Efter bara två veckor var vi 17 000 medlemmar i gruppen, och uppropet publicerades i Svenska Dagbladet.

Hur upplevde du gensvaret från arbetsplatserna?

Om jag ska vara helt ärlig, så blev jag besviken över gensvaret i vår yrkeskår. De flesta cheferna var tysta och många kollegor vittnade om att #metoo inte diskuterades på deras arbetsplats. Vi hade väntat oss mer. Vi gick också ut med ytterligare en text kring detta i tidningen, besvikelsen över det svala intresset från landstingsregioner och sjukhusdirektörer.

Maktförhållandena inom läkarkåren kanske inte alltid uppmärksammas då den ses som en privilegierad yrkesgrupp i stort i samhället, några tankar kring det?

Mitt perspektiv är att läkarkåren präglas av en stark hierarki. Vi är länge i beroendeställning till överordnade. Många av de vittnesmål som kom handlar om hur en överordnad utsatt en person i beroendeställning för genusrelaterade trakasserier, och om uteblivet stöd för den utsatta.

Över 1000 män gick ut med ett upprop till stöd för #utantystnadsplikt, vad fick det för betydelse tror du?

Många som deltog i #utantystnadsplikt välkomnade männens upprop. Jag uppfattade det som att det framför allt blev ett erkännande av vad vi vittnat om, vilket betydde mycket.

I uppropet nämns även vikten av förändringar på utbildningen?

Läkarutbildningen är jätteviktig! Den är normerande och studenter är särskilt utsatta på grund av att de är i beroendeställning. Därför skickade vi uppropet direkt till alla dekaner och publicerade även ett öppet svar till dekanerna i Läkartidningen. Jag vet att dekanerna lyft #metoo internt på nationella möten, men vad jag vet har det inte lett till några konkreta förändringar. Fråga dem gärna!

Hur har det gått på arbetsplatserna?

När det gäller våra arbetsplatser och läkarutbildningen så har jag inte hört ett enda exempel på en konkret förändring för att minska genusrelaterade trakasserier, övergrepp och andra former av diskriminering sedan uppropet publicerades. Det är minst sagt beklämmande. Jag har däremot hört om genusmoment på läkarutbildningen som ska dras in. Det visar att kunskapen om genusfrågor och diskriminering bland ansvariga på läkarutbildningen är alldeles för låg. Ansvariga för läkarutbildningarna och för våra sjukhus behöver svara på vad de gjort för förändringar sedan #utantystnadsplikt och hur de kan garantera oss en arbetsmiljö utan diskriminering.

Slutligen, har du några konkreta tips till de läsare som vill engagera sig i den här frågan?

Det finns lokalgrupper på Facebook inom #utantystnadsplikt där kvinnor, transpersoner eller icke-binära kan organisera sig. Till dig som är student rekommenderar jag att gå samman med andra studenter och prata om de här sakerna. Försök få med er någon vettig lärare i att hjälpa er att påverka ert programråd att ta upp de här frågorna. Kräv genusundervisning på utbildningen! För den som arbetar som läkare: organisera en genusgrupp på din arbetsplats, fråga er chef vad som gjorts för förändringar sedan #utantystnadsplikt.

Elisabeth Karlsson
underläkare
Mer från Moderna Läkare