fbpx
Hoppa till innehåll

Kansliet stänger kl. 12.00 på Skärtorsdagen den 17 april. Vi öppnar igen som vanligt tisdagen den 22 april. Vi önskar er en riktigt glad påsk!

Tvärvetenskaplig forskning ska
tackla antibiotikaresistens

För att lösa komplexa problem måste en tänka utanför boxen. Vid Uppsala Antibiotic Center (UAC) samlas 14 doktorander som med olika angreppssätt försöker finna lösningar på resistensutvecklingen. För att göra det krävs inte bara medicinska framsteg, utan kanske även framsteg inom språkvetenskap och teknologi?
Uppsala Antibiotic Center
Foto Lallerstedt/Wallerstedt
Reportage

Multiresistens, superbugs, STRAMA: Att antibiotikaresistens är ett växande globalt hot mot folkhälsan är nog alla vi läkare medvetna om. Det är samtidigt ett problem av hög komplexitet, som påverkas av faktorer långt utanför kliniken. Till exempel används stora mängder antibiotika inom köttindustrin runt om i världen, ofta i preventivt eller anabolt syfte. Och hur ska läkemedelsindustrin motiveras att utveckla nya antibiotikum, när själva poängen är att de sedan skall användas så lite som möjligt?

Multi-diciplinärt angreppssätt nödvändigt
2015 startade Uppsala Universitet ett tvärveten­skapligt forskningscenter för att ta sig an de många olika faktorer som samspelar i resistens­utvecklingen.

”Om det finns något fält där ett multi-disciplinärt angreppssätt behövs, så är det fältet antibiotikaresistens”, säger Eva Garmendia vid Uppsala Anti­biotic Center (UAC). Hon ser att det finns liknande utmaningar som med klimatfrågan.

”Enbart naturvetenskapliga framsteg kommer inte att ge oss en hållbar lösning. Om vi inte förstår hur och varför människor beter sig som de gör, och hur det beteendet kan förändras, så kommer inget att hända.”

Kan lingvistik bromsa resistensutveckling?
Eva är själv disputerad mikrobiolog och arbetar nu med att koordinera aktiviteterna vid det center som samlar 14 doktorander. Hälften bedriver forskning inom medicin, biologi eller farmakologi, och de återstående projekten spänner över en vidd av ämnen. Några av dem kan vid första anblicken te sig lite överraskande för ett center som fokuserar på antibiotikaresistens – såsom ett språk­vetenskapligt projekt.

”Där undersöks hur samtalet mellan läkare och patient påverkar valet att förskriva antibiotika”, säger Eva.

Läkare och patienter i primärvården filmas, och sedan analyseras interaktionerna avseende sociala och språkliga mönster. Tanken är att se om det finns en koppling mellan hur samtalet förs, och om antibiotika sedan skrivs ut eller inte. Det skulle kunna mynna ut i konkreta strategier som läkare och sjuksköterskor kan använda i samtal med pati­enter, för att minska förskrivning av antibiotika när det inte är medicinskt motiverat.

Genom att erbjuda en bredd av perspektiv, kan våra doktorander bli specialister och samtidigt bilda sig en förståelse på generalistnivå.

Snabbtest smalnar av antibiotikavalet
Ett annat, teknikinriktat, projekt syftar till att ta fram ett snabbtest för sjukvården. Om det lyckas, kan en initial indikation om resistensprofilen erhållas efter bara 20 minuter och ett fullständigt utlåtande efter 1–2 timmar. Det skulle kunna minska an­vändningen av bredspektrumantibiotika, vilket vore gynnsamt för att bromsa resistensutvecklingen.

Eva Garmendia UAC
Eva Garmendia Foto Lallerstedt/Wallerstedt

Specialister som tänker som generalister
Tillvaron för de verksamma vid UAC är starkt tvärvetenskapligt präglad. ”Som doktorand genomgår du en specialisering inom ett snävt fält. Det finns en risk att du då missar viktiga aspekter utanför din nisch. Vi ser till att våra doktorander exponeras för andra närliggande områden så att de kan få en bredare förståelse för hur mångfacetterad antibiotikaresistens är som fält”, säger Eva.

Sättet som de planerar de regelbundna seminarierna för doktoranderna är ett exempel på detta.

”Vi brukar bjuda in två forskare åt gången och ser då till att deras respektive områden är helt åtskilda. Det gör att även om du är mest intresserad av det ena föredraget, får du på samma gång ta del av ett helt nytt perspektiv.”

Och sannolikheten för att det ska vara något nytt, är nog god: hittills har centret bjudit in allt från ekonomer, etiker, antropologer och biologer till seminarierna.

”Allt som är kopplat till fältet är av intresse för oss och doktoranderna”, säger Eva. ”Genom att erbj­u­da en bredd av perspektiv kan våra doktorander bli specialister och samtidigt bilda sig en förståelse på generalistnivå.”

Sprider kunskapen i podcast
UAC ger även ut en podcast, The AMR Studio, som Eva är med och driver. Där intervjuas de inbjudna forskarna om sina respektive ämnesområden, i samband med att de besöker centret.

”Det är en del av vår utåtriktade verksamhet”, säger Eva och betonar vikten av att sprida kunskap till allmänheten. ”Att bekämpa antibiotikaresistens måste bli en prioritet i samhället, eftersom det är en evig utmaning för mänskligheten. Vägen dit är att sprida kunskap, och podcasten är ett sätt att göra det på.”

Om det finns något fält där ett multidisciplinärt angreppssätt behövs, så är det fältet antibiotikaresistens.

Så vad ger det multi-disciplinära angreppssättet för resultat? Det är för tidigt att peka på något konkret, menar Eva, eftersom doktoranderna är ungefär halvvägs igenom sina projekt.

”Men redan nu ser vi att det fötts samarbeten och utbyten mellan vitt skilda ämnesområden som en följd av den bredd vårt center erbjuder.”

Och på framtiden för centret ser hon ljust:
”Vi hoppas kunna rekrytera ytterligare en kull doktorandstudenter under 2021.”

Viktoria Lindén
Underläkare
Mer från Moderna Läkare

Ledarskaps-ST: för fler läkare som chefer

Fackligt Andelen chefer i vården som även är läkare har minskat under en lång rad år, och läkarförbundet har som mål att de ska bli fler. Ledarskaps-ST – en chefs- och ledarskapsutbildning inom ramen för ST – har setts som en väg framåt …

En chefs resa: Från ortoped till Försvarsmakten och IVO

Reportage SYLF har som mål att uppmana fler läkare till att bli chefer samt att ta alternativa karriärvägar, oavsett vilket steg i karriären man befinner sig på. Pierre Campenfeldt har lång erfarenhet av chefskap, och arbetar just nu som tillsynschefsläkare på …

24 AT-orter belönas med Schysst Rekrytering!

Fackligt Det är inte schysst att behöva vänta på AT. Den genomsnittliga väntetiden till en AT-tjänst är enligt AT-rapporten cirka ett år. Kanske är det du som får en av årets cirka 1700 AT-tjänster, men du är inte ensam om du …

Managementkonsult: ett framtida läkaryrke?

Reportage Alternativa karriärvägar blir allt populärare i ett sjukvårdsystem där underläkare inte kan påverka sin vardag, en av fyra AT-läkare överväger att byta yrke, men för Per Kåks var valet att bli managementkonsult inte motiverat av flykt från den kliniska vardagen.

Läkaryrket är som en omvänd tratt

När man börjar studera kan man föreställa sig valet av utbildning som en tratt. Man väljer ett ämne som sedan smalnas av ju längre man läser vidare. Trattens öppning blir mindre och mindre och i takt med det ens valmöjligheter …