Tvärvetenskaplig forskning ska
tackla antibiotikaresistens

Multiresistens, superbugs, STRAMA: Att antibiotikaresistens är ett växande globalt hot mot folkhälsan är nog alla vi läkare medvetna om. Det är samtidigt ett problem av hög komplexitet, som påverkas av faktorer långt utanför kliniken. Till exempel används stora mängder antibiotika inom köttindustrin runt om i världen, ofta i preventivt eller anabolt syfte. Och hur ska läkemedelsindustrin motiveras att utveckla nya antibiotikum, när själva poängen är att de sedan skall användas så lite som möjligt?
Multi-diciplinärt angreppssätt nödvändigt
2015 startade Uppsala Universitet ett tvärvetenskapligt forskningscenter för att ta sig an de många olika faktorer som samspelar i resistensutvecklingen.
”Om det finns något fält där ett multi-disciplinärt angreppssätt behövs, så är det fältet antibiotikaresistens”, säger Eva Garmendia vid Uppsala Antibiotic Center (UAC). Hon ser att det finns liknande utmaningar som med klimatfrågan.
”Enbart naturvetenskapliga framsteg kommer inte att ge oss en hållbar lösning. Om vi inte förstår hur och varför människor beter sig som de gör, och hur det beteendet kan förändras, så kommer inget att hända.”
Kan lingvistik bromsa resistensutveckling?
Eva är själv disputerad mikrobiolog och arbetar nu med att koordinera aktiviteterna vid det center som samlar 14 doktorander. Hälften bedriver forskning inom medicin, biologi eller farmakologi, och de återstående projekten spänner över en vidd av ämnen. Några av dem kan vid första anblicken te sig lite överraskande för ett center som fokuserar på antibiotikaresistens – såsom ett språkvetenskapligt projekt.
”Där undersöks hur samtalet mellan läkare och patient påverkar valet att förskriva antibiotika”, säger Eva.
Läkare och patienter i primärvården filmas, och sedan analyseras interaktionerna avseende sociala och språkliga mönster. Tanken är att se om det finns en koppling mellan hur samtalet förs, och om antibiotika sedan skrivs ut eller inte. Det skulle kunna mynna ut i konkreta strategier som läkare och sjuksköterskor kan använda i samtal med patienter, för att minska förskrivning av antibiotika när det inte är medicinskt motiverat.
Genom att erbjuda en bredd av perspektiv, kan våra doktorander bli specialister och samtidigt bilda sig en förståelse på generalistnivå.
Snabbtest smalnar av antibiotikavalet
Ett annat, teknikinriktat, projekt syftar till att ta fram ett snabbtest för sjukvården. Om det lyckas, kan en initial indikation om resistensprofilen erhållas efter bara 20 minuter och ett fullständigt utlåtande efter 1–2 timmar. Det skulle kunna minska användningen av bredspektrumantibiotika, vilket vore gynnsamt för att bromsa resistensutvecklingen.
Specialister som tänker som generalister
Tillvaron för de verksamma vid UAC är starkt tvärvetenskapligt präglad. ”Som doktorand genomgår du en specialisering inom ett snävt fält. Det finns en risk att du då missar viktiga aspekter utanför din nisch. Vi ser till att våra doktorander exponeras för andra närliggande områden så att de kan få en bredare förståelse för hur mångfacetterad antibiotikaresistens är som fält”, säger Eva.
Sättet som de planerar de regelbundna seminarierna för doktoranderna är ett exempel på detta.
”Vi brukar bjuda in två forskare åt gången och ser då till att deras respektive områden är helt åtskilda. Det gör att även om du är mest intresserad av det ena föredraget, får du på samma gång ta del av ett helt nytt perspektiv.”
Och sannolikheten för att det ska vara något nytt, är nog god: hittills har centret bjudit in allt från ekonomer, etiker, antropologer och biologer till seminarierna.
”Allt som är kopplat till fältet är av intresse för oss och doktoranderna”, säger Eva. ”Genom att erbjuda en bredd av perspektiv kan våra doktorander bli specialister och samtidigt bilda sig en förståelse på generalistnivå.”
Sprider kunskapen i podcast
UAC ger även ut en podcast, The AMR Studio, som Eva är med och driver. Där intervjuas de inbjudna forskarna om sina respektive ämnesområden, i samband med att de besöker centret.
”Det är en del av vår utåtriktade verksamhet”, säger Eva och betonar vikten av att sprida kunskap till allmänheten. ”Att bekämpa antibiotikaresistens måste bli en prioritet i samhället, eftersom det är en evig utmaning för mänskligheten. Vägen dit är att sprida kunskap, och podcasten är ett sätt att göra det på.”
Om det finns något fält där ett multidisciplinärt angreppssätt behövs, så är det fältet antibiotikaresistens.
Så vad ger det multi-disciplinära angreppssättet för resultat? Det är för tidigt att peka på något konkret, menar Eva, eftersom doktoranderna är ungefär halvvägs igenom sina projekt.
”Men redan nu ser vi att det fötts samarbeten och utbyten mellan vitt skilda ämnesområden som en följd av den bredd vårt center erbjuder.”
Och på framtiden för centret ser hon ljust:
”Vi hoppas kunna rekrytera ytterligare en kull doktorandstudenter under 2021.”
