Underlätta unga läkares forskning

Det finns många anledningar att gå med i SYLF. Förändring och förbättring är en stark orsak för många. För egen del vill jag att det ska bli lättare för unga läkare att forska. Under min allmän­tjänstgöring (AT) har jag tvingats göra avkall på forskningskarriären i ett par år framåt. Det är inget jag trivs med och en verklighet jag delar med många unga läkare.

Forskningens potential är oerhörd. En enda upptäckt kan förändra allt och bringa bot till de som tidigare varit obotliga eller där behandlingarna varit otillräckliga. SYLF har visat att underläkare har ett stort intresse av att forska. Tyvärr är vägarna dit fortsatt begränsade. Unga läkare arbetar inte sällan med forskningen oavlönad på fritiden eller under ledighet. En betydande andel av de som forskat under grund­studierna slutar forska under AT; en enorm förlust. De som fortsätter hamnar ofta efter i löneutvecklingen. För att kunna erbjuda patienterna bättre behand­lingslösningar och hälsa fram­över finns det ett stort egenvärde i att främja den medicinska forskningen och tillvarata närodlade talanger tidigt. Så ser det inte ut idag. Andelen forsk­ande läkare minskar och fyra av fem disputerade läkare är över 45 år. Det är ett samhällsproblem att unga läkare inte får ta sin passion för sina patienter och sitt intresseområde vidare till nästa nivå i den utsträckning de själva önskar.

Paradoxalt nog kan alltså det kortsiktiga sparandet ha kostat för mycket.

Många har värde av forskande läkare. Mötet med den sjuke är högst patientcentrerat och exponeringen för dennes problem ger inspiration till forskningen. Forskande läkare besitter djup kunskap som bidrar till en förhöjd vårdkvalité. Tryggheten ökar för patienterna om de vet att behandlingen är välkontrollerad och förankrad i vetenskapen. Kollegor kan tillgodogöra sig det senaste inom ett ständigt expanderande och föränd­erligt medicinskt kunskapsfält. För­åldrade kunskaper och metoder som av tradition gått i arv utan närmare utvärdering eller validering ifrågasätts. Forskning motverkar också stagnation inom verksamheten då den driver på utveckling och förbättringsarbete. Det veten­skapliga kritiska förhållnings­sättet hjälper till när läkaren ska tolka beslut kopplade till exempelvis behand­lings­metoder och ledning – ett bidrag till den direkta demokratin. Den forskande läkarens ovanstående bidrag till kliniken förbises dessvärre ofta till förmån för ren vårdproduktion.

Forskande läkare är en investering i folkhälsan och industrin. Framgångsrik forskning har visat sig vara ekonomiskt lönsam, inte minst inom medicin där förbättrad hälsa bland befolkningen leder till minskat produktionsbortfall. Forskningen kan även öppna helt nya fält som skapar nya jobbtillfällen som kommer samhället till nytta. Argumentet att forskning kostar kan därför ifråga­sättas. Paradoxalt nog kan alltså det kortsiktiga sparandet ha kostat för mycket.

Vi kan göra mycket som läkare. Som forskande läkare kan vi göra ännu mer. Främja intresset och ge unga läkare möjlighet att ta sin läkekonst till nästa nivå. En ökning av antalet kombinations­tjänster för underläkare är en god början. En tidig anställning med basanslag ger trygghet som tillåter fokus på lekfull kreativitet och analysträning, och skapar ny kunskap och nya vägar till behandling för patienten. Det ska vara lätt att komma in i och fortsätta en forskar­karriär. Ska jag bli den bästa läkaren jag möjligen kan så är forskningen oumbärlig.

Stefan Peyda, underläkare och ordförande SYLF Västernorrland