fbpx
Hoppa till innehåll

Upprepa inte 60-talets misstag

Ordförandeord av Robert Holmqvist
Foto: Emilia Dalen
Ordförande Robert Holmqvist hösten 2024
Ledare

Dagen då de första studenterna som går den nya sexåriga läkarutbildningen tar examen närmar sig med stormsteg. I och med det kommer den största förändringen av utbildningstjänster för läkare på väldigt länge att ske. Allmäntjänstgöring (AT) kommer att fasas ut och bastjänstgöring (BT) kommer att införas på bred front. När AT infördes 1969 var tanken att man ville skapa en bra introduktion med god hand­ledning, men också fördela läkare över landet och till bristspecialiteterna primärvård och psykiatri.

Införandet av AT var, precis som införandet av BT, en del av en större reform av läkarutbildningen. Tidigare hade utbildningen varit sex och ett halvt år lång, men eftersom det inte fanns garanti att man skulle få assistenstjänsterna i slutet av utbildningen, tog det ofta längre tid. De som tog examen var därför på en högre kunskapsnivå än de nyblivna AT-läkarna. På grund av det fanns det en omfattande oro för att kvaliteten på sjukvården skulle försämras. Är detta något som känns igen i debatten om BT idag?

Jag ber er som är ansvariga i regionerna att se till att vi inte åter får samma flaskhals med väntetider för utbildningstjänster

Robert Holmqvist ordförande SYLF

Hur gick då införandet? I början gick det inte som det var tänkt. Tanken var att antalet AT-tjänster skulle fördelas över landet beroende på befolknings­mängd, men så blev det inte. Huvudmännen upp­gav att de inte hade pengar till att införa AT-tjänster i den omfattning som behövdes. I stället för att inrätta särskilda AT-tjänster använde man ofta redan befintliga underläkartjänster som tidigare innehafts av läkare med mer erfarenhet. Detta innebar att uppgifterna och ansvaret inte var på rätt nivå. Hand­ledningen blev också i många fall helt frånvarande. Det fanns en stor oro bland läkarstudenterna för att de skulle bli placerade ensamma på läkarstationer i glesbygd utan någon som helst handledning.

Hur ska vi nu se till att införandet av BT inte drabbas av liknande problem? Förberedelsetiden för införandet av BT har varit betydligt längre. Beslutet att införa AT togs bara ett år innan införandet. Assistenstjänstgöringarna togs bort. De som redan påbörjat utbildningen fick fortfarande göra assistens­tjänsterna inom kirurgi och medicin och därefter en kortare AT med bara psykiatri och primärvård. 

Införandet av BT har planerats under en betydligt längre tid. Därför är det sorgligt att se att regionerna som ska tillhandahålla tjänsterna för BT inte har kommit längre. De verkar även göra om samma typ av misstag som man gjorde i slutet av 60-talet. I stället för att ta tillvara möjligheterna som BT inne­bär med individuellt anpassad BT, verkar man hålla kvar vid tänket med AT med blockplaceringar som är likadana för alla. En individuellt anpassad BT ger en ökad genomströmning, eftersom man kan titta på tidigare erfarenheter och slippa göra placeringar man redan gjort. Därmed kan man korta ner bastjänstgöringen. Vi ser också med stor oro på risken att det inte kommer att finnas tillräckligt med BT-platser.


Jag ber er som är ansvariga i regionerna att se till att vi inte åter får samma flaskhals med vänte­tider för utbildningstjänster. Vi behöver få färdiga specialistläkare, inte underläkare som väntar på en utbildningstjänst. 

Mer från Moderna Läkare

Kartläggning av den svenska sjukvårdens styrning

Fackligt Svensk sjukvård styrs på flera nivåer, och beslut som fattas långt ovanför vår kliniska vardag påverkar ofta hur vi kan arbeta, vilka resurser vi har och hur patienterna möter vården. För att kunna påverka, både som enskild läkare och SYLF:are, …

Läkare i rollen som chef

Reportage Svensk sjukvård har idag ett stort antal chefer på olika nivåer i organisationen. Sveriges läkarförbund skulle dock vilja se att fler läkare hade chefsroller – detta uppmuntras bland annat genom ST-tjänster med inriktning mot ledarskap.

Från SYLF:are till ledare

Reportage För trettio år sedan var Thomas Lindén en engagerad SYLF-medlem. I dag är han avdelningschef på Socialstyrelsen – en resa som började med ett spontant karriärbyte och en vilja att påverka.