fbpx
Hoppa till innehåll

Vårdskulden

Pandemin har inneburit att en stor del av sjukvården har ställt om för att ta hand om patienter med covid-19. Planerade operationer och nybesök har kraftigt dragits ner. De inställda operationerna och annan undanträngd vård har skapat en vårdskuld.

I slutet av november presenterade Socialstyrelsen rapporten “Analys av första covid-19-vågen”. I den konstateras bland annat att specialistvården genomförde drygt 90 000 färre operationer och andra behandlingar inom vårdgarantin under mars–augusti i år, jämfört med samma period tidigare år och vårdskulden är ett faktum.

Vårdskulden handlar också om de nya vårdbehov som följer av pandemin, till exempel rehabilitering av covid-patienter, av andra negativa individuella hälsoeffekter och av långsiktiga samhällseffekter.

 

sveriges läkarförbund

Långa vårdköer, stress och hög belastning redan före pandemin

Redan innan pandemin stod över 100 000 i kö till operation, vilket ökat till nästan 150 000 i augusti 2020. Till stor del beror det på att antalet vårdplatser har minskat år från år. De är nu nere på rekordlåga nivåer. Sverige har sedan många år lägst antal vårdplatser per person i hela EU. Samtidigt ökar befolkningen och framför allt andelen äldre och kroniskt sjuka.

Läkarna är i behov av återhämtning för att bearbeta vårdskulden

Det är oklart när hälso- och sjukvården kan återuppta den ordinarie verksamheten fullt ut, eller till och med öka på den ytterligare för att möta behoven och arbeta bort vårdskulden. Det är ett svårt läge när många inom vården behöver vila och återhämtning.

Dessutom omfattas självfallet även sjukvårdspersonal av Folkhälsomyndighetens rekommendationer om att isolera sig, och sina barn, vid symtom som kan tänkas vara covid-19 och vid bekräftad smitta.

Nu behövs ett ökat statligt ansvar

Läkarförbundet vill se:

  • Ökad nationell styrning och samordning av väsentliga funktioner inom hälso-och sjukvården. Staten bör ta ansvar för en nationell väntelista, nationell dimensionering av vårdplatser och nationell samordning av läkares utbildningstjänster.
  • En primärvårdsreform med en fast och namngiven läkare. Varje läkare ska ha ett listningstak. För att möjliggöra detta vill vi se fler utbildade specialister i allmänmedicin och fler små verksamheter drivna i egen regi.
  • Fler läkare som chefer på alla nivåer inom hälso- och sjukvården. Det är en fråga om medborgarnas tillit till hälso- och sjukvården såväl som patientsäkerhet.
Bli medlem i Sveriges läkarförbund
För alla läkare under hela karriären
  1. Personlig rådgivning
  2. Bästa lönestatistiken för läkare
  3. Unika försäkringar