fbpx
Hoppa till innehåll
Uppdaterad: 7 dec kl 15:46

Information om covid-19 för läkare

Läkarförbundet följer situationen. Här uppdaterar vi information om covid-19 till våra medlemmar.

Smittskyddsblad

Söker du Smittskyddsläkarföreningens information om covid-19 för läkare? Här finns en genväg.

Vad gäller för mig som läkare?

Coronaviruset, covid-19, är sedan 1 februari 2020 klassat som en allmänfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen och i enlighet med vissa kollektivavtal. Arbetsgivare ska utifrån det systematiska arbetsmiljöarbetet undersöka om det finns risker för att arbetstagare kan utsättas för smitta och vidta åtgärder om sådan risk förekommer.

Frågor om min arbetsmiljö

En del smittsamma sjukdomar kan räknas som arbetsskada. Många smittor som uppstår i arbete inom vården är oftast av övergående karaktär. Men det finns allvarliga smittrisker som till exempel hiv, hepatit c samt det nya coronaviruset (covid-19).

De som kan ha rätt till ersättning vid smittsam sjukdom är anställda inom sjukvården eller anställd i annat arbete där man behandlar, vårdar eller omhändertar person med smitta.

Covid 19 är en smittsam sjukdom som räknas som arbetsskada och finns från och med 25 april 2020 med i en förteckning över sjukdomar som räknas som arbetsskador. Detta gäller även för skador som inträffade tidigare än 25 april.

Det finns krav på att den smittsamma sjukdomen ska kvarstå i 180 dagar.

Arbetstagare kan utsättas för det covid-19 i många olika sammanhang, såväl privat som på jobbet. I vissa fall ska arbetsgivaren dokumentera om en arbetstagare har exponerats för ett smittämne i riskklass 3, den klass dit det nya viruset hör. Detta står i 11 § Arbetsmiljöverkets föreskrifter (2018:4) om smittrisker.

Arbetsgivaren är skyldig att dokumentera exponering för smitta som har konstaterats via provtagning och det står klart att exponeringen beror på ett tillbud eller olycka i samband med arbetstagarens arbetsuppgifter.

Arbetsgivare ska dokumentera exponering för covid-19 som har skett på grund av att något brustit i arbetsgivarens system för att förebygga risker.

Det kan till exempel vara att:

  • skyddsutrustning gått sönder, inte använts eller att gällande rutiner inte har följts.
  • exponering för smitta (det nya coronaviruset) har konstaterats via provtagning
  • exponeringen har skett på grund av att något har brustit i arbetsgivarens system för att förebygga risker.

Föreskrifterna om smittrisker hittar du här. (öppnas i ny flik)

Arbetsgivaren ska även anmäla tillbud när arbetstagare exponerats för eller smittats av allmänfarliga sjukdomar, som covid-19, till Arbetsmiljöverket enligt arbetsmiljölagen. Det gäller för arbetstagare som har arbetsuppgifter där det typiskt sett finns risk för smitta.

Du kan läsa hur du anmäler en arbetsskada här.

Läs mer:

 

Arbetsmiljön måste vara i fokus, du ska inte jobba med risk för att smitta dig själv eller andra.

Skyddsombudet och arbetsgivaren måste snabbt uppmärksammas. Brist på eller undermålig utrustning är ett allvarligt hot mot arbetsmiljön. Skyddsombud kan med stöd av arbetsmiljölagen begära att åtgärder vidtas.

Ett skyddsombudsstopp kan också bli aktuellt om risken innebär en ”omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa”.

Arbetsmiljöverket har beslutat (november 2020) i ett tillsynsärende inom Region Värmland, förbud för gravida arbetstagare att utföra arbete med patienter som är bekräftat eller misstänkt smittade av SARS-CoV-2 (covid-19).

Enligt beslutet ska försiktighetsprincipen tillämpas. Arbetsmiljöverkets beslut gäller formellt bara Region Värmland, men de har uttalat att de kommer att fatta liknande beslut i liknande ärenden.

Läs mer hos Arbetsmiljöverket.

Sedan dess har Socialstyrelsen bedömt att gravida ska betraktas som riskgrupp från och med graviditetsvecka 22. Om inkubationstid inräknas bedöms risken öka vid 20:e graviditetsveckan enligt Socialstyrelsen.

Läkarförbundets rekommendation är att gravida arbetstagare inte ska jobba med patienter som är bekräftat eller misstänkt smittade av covid-19.

Efter graviditetsvecka 20 bör också riskbedömningen särskilt beakta smittrisker genom sociala kontakter för den gravida.  Om det finns risker för smitta ska man i första hand förändra arbetsinnehåll, arbetssätt och den fysiska arbetsmiljön.

I andra hand kan hemarbete vara en möjlighet efter en individuell riskbedömning av arbetsgivaren. Om det inte är möjligt att undanröja riskerna i arbetsmiljön eller bereda hemarbete kan arbetsgivaren förbjuda den gravida arbetstagaren från att arbeta, varpå arbetstagaren kan ansöka om graviditetspenning från Försäkringskassan.

Läs mer hos Försäkringskassan här och här.

I övrigt ska arbetsgivaren enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2007:5) vid vetskap om en anställds graviditet alltid genomföra en individuell riskbedömning rörande alla arbetsmiljöfaktorer (inte bara smittrisker) i den gravida läkarens arbetsmiljö. Den bör göras med stöd av företagshälsovården och i nära samverkan med skyddsombud. Om den inte genomförs, eller om man anser att riskbedömningen är felaktig och du som gravid känner oro och inte får gehör av din chef för din situation, bör du i första hand kontakta ditt skyddsombud.

Med anledning av coronaviruset kan regeringen, vid extraordinära händelser i fredstid, kunna meddela särskilda föreskrifter om undantag från bestämmelserna i socialförsäkringsbalken, förkortad SFB, om sjukpenning och karens, smittbärarpenning och tillfällig föräldrapenning samt handläggning av ärenden.

Försäkringskassan har därför uppdaterat med ny information på deras webbplats. (Öppnas i ny flik)

Om din arbetsgivare har kollektivavtal omfattas du av ett extra försäkringsskydd om det skulle uppstå en arbetsskada eller dödsfall på grund av smitta som covid-19.

Vid dödsfall på grund av coronaviruset gäller livförsäkringen Tjänstegrupplivförsäkringen (TGL) som vanligt. De efterlevande kan få ersättning med ett engångsbelopp samt begravningshjälp till dödsboet.

Här kan du läsa mer om vad som gäller (Öppnas i ny flik)

Om dödsfallet är orsakat av en arbetsskada som smitta och sådan anmälts och godkänts som en arbetsskada kan efterlevande få ut ersättning från Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, (TFA/TFA-KL).

Skydd till efterlevande kan också finnas genom din tjänstepension (Öppnas i ny flik)

Man bör även stämma av med sitt försäkringsbolag om man har privata försäkringar som till exempel sjuk- och livförsäkring. Om man tecknat dessa i Folksam kan man läsa mera här.

Folkhälsomyndighetens tidigare rekommendationer för personer över 70 år gäller inte längre, utan gruppen omfattas av de allmänna råd som gäller för alla. Se här.

Dock utgör ålder fortfarande en riskfaktor för att drabbas av allvarlig sjukdom och död till följd av covid-19. Arbetsgivaren måste därför göra en individuell riskbedömning och vidta riskminimerande åtgärder för att minska risken att arbetstagare blir smittade. Det är ett generellt ansvar för all personal men som särskilt måste beaktas för äldre arbetstagare.

Sök stöd av skyddsombud om din arbetsgivare inte riskbedömer din arbetsmiljö utifrån dina förutsättningar på ett bra sätt

I nuvarande situation med snabb smittspridning av covid-19, är frågan om att säkra bemanning i verksamheterna av största vikt.

Allmänna bestämmelser (§ 6) anger en möjlighet för arbetsgivaren (region och kommun) att genom ett vikariatsförordnande tillfälligt ge arbetstagaren andra arbetsuppgifter men inom anställnings- och kollektivavtalets ramar. Det innebär att arbetstagaren tillfälligt kan behöva vikariera för någon annan i dennes arbete för att säkerställa att viktig verksamhet fortsätter bedrivas. Man ska få behålla sin lön och andra anställningsförmåner.

Det är arbetsgivaren som är ytterst ansvarig för dig som gravid och din arbetsmiljö. Enligt arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2007:5) ska arbetsgivaren vid vetskap om en anställds graviditet alltid genomföra en individuell riskbedömning så att dina nya arbetsuppgifter inte innebär en risk för dig. Den bör göras med stöd av företagshälsovården och i nära samverkan med skyddsombud. Om den inte genomförs, eller om man anser att riskbedömningen är felaktig och du som gravid känner oro och inte får gehör av din chef för din situation, bör du i första hand kontakta ditt skyddsombud.

Om arbetsgivaren (i dialog med skyddsombud) är osäker kring riskens allvarlighetsgrad utifrån aktuellt forskningsläge bedömer vi att försiktighetsprincipen bör tillämpas. Skyddsombudet kan med stöd av arbetsmiljölagen begära att riskbedömning ska genomföras och ytterst kan också skyddsombudet vid ”omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa” avbryta arbetet och därmed förhindra att en omplacering blir aktuell.

Socialstyrelsen har identifierat de grupper av individer som löper störst risk att drabbas av ett särskilt allvarligt sjukdomsförlopp vid insjuknande i covid-19 och därmed kan ha ett särskilt behov av vård. Vilka dessa är kan du läsa här

Det är arbetsgivaren som har det övergripande ansvaret för arbetsmiljön. Löper en anställd allvarliga risker att bli smittad av till exempel covid-19 ska det omedelbart vidtas riskminimerande åtgärder. Det är åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Detta innebär att det inte är den anställde själv som kan avgöra om det är riskfritt eller inte att gå till arbetet. Det är arbetsgivaren som måste ta det beslutet, oaktat om den anställde tycker det är bra eller inte. Om man själv anser att man har en ökad risk att bli smittad ska man i första hand samråda med sin arbetsgivare om detta. Som arbetstagare har man i grunden en skyldighet att gå till arbetet annars kan detta leda till arbetsrättsliga konsekvenser.

Vår rekommendation är, som dagsläget ser ut, att om man vill avbryta sitt arbete, först kontaktar skyddsombudet på arbetsplatsen, den lokala läkarföreningen eller läkarförbundets medlemsrådgivning för råd och stöd.

Covid-19 är sedan februari 2020 klassad som en allmänfarlig sjukdom. Det innebär att bestämmelserna om smittbärarpenning kan tillämpas. Sådan ersättning betalas ut av Försäkringskassan efter ansökan från medarbetaren. Det krävs ett läkarintyg som visar att medarbetaren inte kan arbeta på grund av risken för smitta.

Du kan få smittbärarpenning om du måste avstå från att arbeta och går miste om inkomst på grund av något av följande skäl:

  • En läkare har beslutat att du inte får arbeta på grund av du är smittad eller kan vara smittad av en allmänfarlig sjukdom.
  • Du ska till en läkare för att utreda om du har en smittsam sjukdom.
  • Du har en sjukdom, en smitta, ett sår eller annan skada som gör att du inte får hantera livsmedel.

Det kan finnas utrymme för att stänga av en medarbetare i region/kommun istället för att tillämpa bestämmelserna om smittbärarpenning. En förutsättning är att medarbetaren utan att vara sjuk kan utföra arbete i hemmet. Om arbetstagaren kan utföra arbete i hemmet utan risk för smittspridning bör denna möjlighet utnyttjas. Medarbetaren behåller då anställningsförmånerna. Om den anställde insjuknar under tiden för avstängningen ska istället sjuklön utgå.

Om du beviljas smittbärarpenning från Försäkringskassan får du inte samtidigt lön från arbetsgivaren om man är hemma.

Från och med 1 juli 2021 gäller nya regler vilket innebär att man kan få kompletterande ersättning från AFA försäkring (dagersättning) om man beviljats smittbärarpenning från Försäkringskassan. Kompletterande ersättning lämnas från första dagen man uppbär smittbärarpenning.

En ändring som också gjorts är att denna dagersättning även gäller även för de personer som har en lön som överstiger nivån 8 prisbasbelopp per år, vilket motsvarar cirka 31 700 kronor per månad år 2021.

Läs mer på Försäkringskassans webbplats

Covid-19 har gjort att regeringen beslutat om tillfällig ersättning för personer i riskgrupper som riskerar att bli allvarligt sjuka av covid-19. Beslutet gäller den som har en anställning eller är egenföretagare och som helt eller delvis måste avstå från att arbeta för att undvika att smittas på jobbet.

Socialstyrelsen har haft i uppdrag att identifiera de grupper som löper störst risk att drabbas av ett särskilt allvarligt sjukdomsförlopp vid insjuknande i covid-19 och det är utifrån detta underlag som regeringen har fattat beslut om vilka personer som ska ges möjlighet till ersättning. Socialstyrelsen har inkommit med ett förtydligande där det framgår att högre svårighetsgrad av vissa kroniska sjukdomar kan öka risken för allvarlig utveckling och att sjukdomen då ensam kan utgöra en riskfaktor.

Regeringen har sedan tidigare beslutat att förlänga ersättningen till riskgrupper, vissa anhöriga och föräldrar till vissa nyligen allvarligt sjuka barn till och med den 31 december 2020.

Läs skrivelse från Socialstyrelsen

Frågor om min anställning

I arbetsgivarens arbetsmiljöansvar ingår att ta hänsyn till olika individers hälsa och livssituation. Har du en kronisk eller underliggande sjukdom som innebär risk för dig ska anpassningar göras för att förhindra att du blir sjuk.

Hur och på vilket sätt det kan göras när du arbetar beror på den enskilda situationen. Om du inte får gehör hos arbetsgivaren bör du kontakta ditt skyddsombud eller medlemsrådgivningen.

Om arbetstagaren finner att arbetet innebär omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa, ska hen snarast underrätta arbetsgivaren eller skyddsombud.

Du bör även konsultera din läkare och Försäkringskassan om du kan komma att tillhöra dem som kan få förebyggande sjukpenning eller högriskskydd från Försäkringskassan.

Jourkomp kan tas ut antingen som ledighet eller som ekonomisk ersättning. Arbetsgivaren och arbetstagaren ska samråda om fördelningen mellan uttag i ledighet och pengar. Det är dock arbetsgivaren som slutligen beslutar om fördelningen. Du kan alltså inte ensidigt kräva att få ut hela jourkompen i ledig tid.

Är ledighet med jourkomp ansökt och beviljad kan den inte avbrytas.

Nej, den som är föräldraledig kan inte beordras in för att de behövs i tjänst.

Är du föräldraledig och arbetsgivaren ändå vill beordra in dig kontakta medlemsrådgivningen.

Redan beviljad semester, som inte är påbörjad, kan som huvudregel inte återtas. Arbetsgivaren kan i undantagsfall återta en redan beviljad semester vid oförutsedda händelser, exempelvis vid en epidemi, om det finns starka skäl utifrån verksamheten.

En arbetsgivare som ändrar semesterförläggningen med vetskapen om att du då inte kan genomföra en bokad resa riskerar att få betala skadestånd motsvarande resans värde, ibland också ett allmänt skadestånd. Om du har en bokad resa och arbetsgivaren tänker förändra semesterförläggningen för att därigenom indirekt åstadkomma att du inte kan åka, ska du på ett tydligt sätt meddela arbetsgivaren att du lider ekonomisk skada om arbetsgivaren förändrar semesterförläggningen. Vi rekommenderar dock att du följer arbetsgivarens förändrade semesterförläggning, om sådan sker. Önskar du rådgivning i ditt specifika fall kontakta medlemsrådgivningen.

Du får börja med att fråga din arbetsgivare om du kan få tjänstledigt för att arbeta inom regionen.

Om de går med på det kan du ta en anställning där och då kommer du att omfattas av anställningsvillkoren enligt de kollektivavtal som gäller där. Intjänande av tjänstepension omfattas du av avtalet på den sektorn. Rekommendationen är att du ska gå på det avgiftsbestämda avtalet AKAP-KL.

Vår bedömning är att normalfallet är det mest förmånliga för dig, men om du tidigare arbetat inom regionen och är född före 1986 kan det vara värt att undersöka om det är bättre att gå på det förmånsbestämda avtalet KAP-KL. Kontakta då oss för mer information.

Om du är lektor eller professor med förenad anställning så kan du öka din tjänstgöring inom regionen inom ramen för den anställning du har. Då ska du inte vara tjänstledig och du kommer att fortsätta att omfattas av det statliga pensionsavtalet. De extra ersättningar som kan utgå under den tid du arbetar inom vården (såsom övertid, jour- och beredskapstillägg) ingår normalt inte i underlaget för tjänstepension.

Sveriges kommuner och regioner har rekommenderat att sådana ersättningar ska ligga till grund för kommunal tjänstepension i den situation som nu råder. Om det inte är möjligt finns det också utrymme att träffa lokalt kollektivavtal om extra avsättningar till den statliga tjänstepensionen. Kontakta Saco-S-föreningen på lärosätet för mer information om vad som gäller hos dig.

Om du arbetar inom region eller kommun kan din påbörjade semester avbrytas om det finns synnerliga skäl (AB § 27 mom 13). Det ska vara fråga om extraordinära situationer som inte kan förutses, som till exempel stora olyckor eller utbrott av epidemier. Du kan få ersättning för kostnader i samband med din avbrutna semester. Kontakta medlemsrådgivningen för närmare rådgivning i ditt enskilda fall.

Arbetsgivaren har rätt att bestämma över arbetets innehåll så länge man håller sig inom kollektivavtalets och anställningsavtalets (som leg läkare eller mer specificerat) ramar. Det innebär bland annat att arbetsgivaren inte ensidigt får besluta om att ge nya eller förändrade arbetsuppgifter så att man i realiteten får en annan anställning än tidigare.

Med den utgångspunkten anser Läkarförbundet att det inte ingår i läkares arbetsskyldighet att arbeta som till exempel undersköterska 100 % eftersom det ses som en annan anställning – som ligger både utanför anställningsavtalets och kollektivavtalets ramar.

Bestämmelsen i § 6 i kollektivavtalet (allmänna bestämmelser/AB) innehåller flera uppräknade allmänna skyldigheter för arbetstagare och bland dessa specifikt att vikariera för annan samtidigt som man utför egna arbetsuppgifter under maximalt 6 månader. Vikariat definieras som att den går in och arbetar för en namngiven person alternativt att det är en vakant tjänst som håller på att tillsättas.

Om ovan angivna förutsättningar inte är uppfyllda kan det vara på så sätt att arbetsgivaren då inte kan stödja sig på § 6 AB.

Utöver regleringar i lag kan återgång till arbete efter tjänstledighet vara reglerat i ett avtal eller kollektivavtal. Har du skrivit på ett avtal för din tjänstledighet kan du se om det står något om vad som gäller om du vill avbryta tjänstledigheten och återgå till arbetet.

Är du osäker; kontakta medlemsrådgivningen i ditt enskilda fall.

Försäkringskassan ersätter inte föräldrar som är hemma med barn som inte är sjuka eller där det inte finns intyg från sjukvården om att barnet ska stanna hemma från skolan.

Arbetsrättsligt finns det ingen grund för att vara ledig eller behålla lönen i en sådan situation.

Det innebär att den som är anställd inom region eller kommun därför måste begära semester, kompensationsledighet eller tjänstledighet.

Det är arbetsgivaren som avgör om ledighet kan beviljas beroende på verksamhetens behov.

Om arbetsgivare ändå väljer att bevilja ledighet med lön, är detta ett personalpolitiskt ställningstagande för den specifika arbetsgivaren.

Lagen om totalförsvarsplikt (1994:1809) kan tillämpas om regeringen gör bedömningen att det är angelägenhet för hela landet.

Alla som bor i Sverige (även utländska medborgare) har tjänstgöringsplikt oavsett kön. Det gäller personer mellan 16 och 70 år gamla. Man kan därmed bli skyldig att hjälpa till i en krissituation.

Totalförsvarsplikten omfattar värnplikten i militären, civilplikten, samt vid höjd beredskap, allmän tjänsteplikt. Ett exempel på en krissituation som skulle kunna leda till totalförsvarsplikt i fredstid är att regeringen nu meddelat att Sverige gått upp i hösta beredskap på grund av aktuellt pandemi.

Allmän tjänsteplikt omfattar personer som t ex inkallats för att arbeta inom sjukvården. Läkarna utgör en sådan grupp som ingår i totalförsvaret när det finns behov.
Den som vägrar utföra totalförsvarsplikt kan med stöd i ovan nämnda lag, kapitel 10, dömas till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

För mer information:

Det är ytterst arbetsgivaren som beslutar om förläggningen av semesterledighet om man inte kan komma överens, detta i enlighet med semesterlagen. Arbetsgivaren måste samråda med den anställde kring utläggning av semester. Man har dessutom rätt att få sin huvudsemester förlagd med fyra sammanhängande veckor under perioden från juni till augusti. Här kan det finnas andra bestämmelser i gällande kollektivavtal.

Vidare måste arbetsgivaren, om man inte enas om förläggningen, meddela om semesterledigheten minst månader före semesterns början. Föreligger särskilda skäl kan ett sådant meddelande lämnas minst en månad i förväg.

En arbetsgivare kan därmed inte tvinga en arbetstagare att med kort varsel ta ut innestående semester då detta skulle strida mot semesterlagen. Har du frågor i ditt specifika fall kontakta medlemsrådgivningen.

Om kommunen fattar beslut om att skola, förskola, fritidshem eller annan pedagogisk verksamhet ska stängas kan man som vårdnadshavare ha en möjlighet att anmäla behov av barnomsorg. Detta om din arbetsinsats anses vara nödvändig för att upprätthålla samhällsviktig verksamhet.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har bett arbetsgivare att definiera om man anser att man bedriver en samhällsviktig verksamhet och att dessa meddelar sina medarbetare att de, om behov finns, kan ha rätt till omsorg under en skolstängning.

För mer information kontakta din arbetsgivare samt läs mera på msb.se.

Utgångspunkten är att man får lön men att man då står till arbetsgivarens förfogande.

Då covid-19 är klassad som en allmänfarlig sjukdom innebär detta att bestämmelserna om smittbärarpenning kan tillämpas. Man kan få smittbärarpenning om man måste avstå från att arbeta och går miste om inkomst. Man måste ha läkarintyg som visar att man inte får arbeta på grund av att man är smittad av en allmänfarlig sjukdom.

Sådan ersättning betalas ut av Försäkringskassan efter ansökan från den anställde

Om arbetstagaren dock kan utföra arbete i hemmet utan risk för smittspridning bör denna möjlighet utnyttjas. Medarbetaren behåller då sin lön samt andra ev anställningsförmåner.

Om man beviljas smittbärarpenning från Försäkringskassan får man inte samtidigt lön från arbetsgivaren om man är hemma. Den som inte kan arbeta kan ha rätt till sjuklön från arbetsgivaren eller sjukpenning från Försäkringskassan.

Det kan finnas olika regleringar vad gäller lön/ersättning beroende vilken sektor man arbetar inom. För frågor om detta ber vi att få hänvisa till den lokala läkarföreningen eller förbundets medlemsrådgivning.

Enligt lagen ska arbetstagaren underrättas om förläggningen av huvudsemester två månader i förväg. Om särskilda skäl finns kan underrättelse ske senare, dock minst en månad i förväg.

Bedömning om detta görs i relation till varje arbetsplats. Särskilda skäl kan vara att arbetsgivaren inte kan organisera arbetet på annat sätt och att säkerheten på arbetsplatsen samt viktiga samhällsintressen inte kan uppnås annars.

Enligt lagen är arbetsgivaren förhandlingsskyldig gällande förläggning av semester, om inte lokalt avtal om semesterförläggning finns.

I AB (Allmänna bestämmelser) finns dina villkor som är kopplade till din anställning. Bland annat semester, arbetstid, ledighet, föräldraledighet, sjuklön och uppsägning. Enligt AB ska arbetsgivaren vid förläggning av huvudsemestern eftersträva att arbetstagaren ges möjlighet till en sammanhängande ledighetsperiod av minst fyra veckor under juni-augusti.

AB avviker på så sätt att huvudsemestern juni-augusti kan utsträckas av arbetsgivaren så att huvudsemestern förläggs även till maj-september. Arbetsgivaren ska i så fall först förhandla med facket. Arbetsgivaren måste i första hand så långt som möjligt eftersträva att en sammanhängande ledighet är möjlig för den anställde.

Enskild kan frivilligt önska att lägga semester utanför huvudsemesterperioden. Även överenskommelse med lokal arbetstagarorganisation om annan förläggning utanför perioden maj-september är möjlig.

Ja, om du får din semester förlagd före eller efter juni-augusti får 2 extra semesterdagar om du fått högst 14 semesterdagar förlagda under perioden juni-augusti. Har du samma anledning fått 15–19 semesterdagar under perioden juni-augusti får du 1 extra semesterdag.

Om arbetsgivaren kan visa att synnerliga skäl finns är den anställde skyldig att avbryta sin semester. Arbetsgivaren måste då betala för de extra kostnader som uppstår om du vistas på annan ort.

Vid avbruten semester kompenseras du som mest med 5 extra semesterdagar.

Det ska vara fråga om extraordinära situationer som inte kan förutses. Du kan få ersättning för kostnader i samband med din avbrutna semester. Kontakta medlemsrådgivningen för närmare rådgivning i ditt enskilda fall.

Vid situation som inte kunnat förutses av arbetsgivaren som har direkt samband med en natur- eller olyckshändelse eller annan liknande omständighet och som innebär överhängande fara för skada på liv, hälsa eller egendom får nödfallsövertid tas ut för arbete i den utsträckning som förhållandena kräver. När hotet om fara för liv och hälsa är undanröjt ses situationen inte som nödfall längre.

Om det finns lokal arbetstagarorganisation får nödfallsövertid endast tas ut under förutsättning att arbetsgivaren snarast underrättar organisationen om övertidsarbetet. Om sådan underrättelse inte sker betraktas övertidsarbetet som allmän övertid.

Ramar för arbetstid enligt Arbetstidslagen, AB och Specialbestämmelserna för läkare fortsätter att gälla vilket bland annat innebär att maximal total arbetstid inklusive övertid fortfarande är 48 timmar i genomsnitt per vecka under en fyramånadersperiod. Dygnsvila och veckovila ska tillses som vanligt.
Nödfallsövertid ersätts som övertidsarbete enligt AB § 20.

Under mycket speciella omständigheter som innebär att befolkning sätts inför allmänfara kan undantag från skyddsreglerna om maximalt total arbetstid göras. Aktiveras krislägesavtalet ses situationen som en sådan speciell omständighet och ramarna för total arbetstid sätts på undantag. Krislägesavtalet anger 48 timmar per vecka under en beräkningsperiod på högst 4 veckor för ordinarie arbetstid och därutöver kan arbetsgivare beordra särskild nödfallsövertid.
Även om Arbetstidslagens skyddsregler inte gäller vid aktiverat krislägesavtal är det viktigt att våra medlemmar har en hållbar arbetssituation. Skyddsombuden har här en särskilt betydelsefull roll för medlemmarna som anvisas att omfattas av krislägesavtalet.

Ersättning för särskild nödfallsövertid ges i form av förhöjd krisersättning enligt krislägesavtalet.

Regeringen har beslutat om tillfällig ersättning för personer i riskgrupper som riskerar att bli allvarligt sjuka av covid-19. Beslutet gäller den som har en anställning eller är egenföretagare och som helt eller delvis måste avstå från att arbeta för att undvika att smittas.

När du skickar in en ansökan om behöver Försäkringskassan tillgång till ett läkarintyg som tydliggör att du eller närstående tillhör riskgrupp.

För att de personer som ansöker om ersättningar ska få sin ersättning inom rimlig tid så är det viktigt att läkarintyget tydliggör kopplingen till någon av de riskgrupper som pekats ut av Socialstyrelsen. Det har inte tagits fram något nytt läkarintyg för dessa ersättningar så det intyg som ska användas är läkarintyg för sjukpenning 7804.

Ytterligare information finns på Försäkringskassans webbplats.

… privat?
En person som reser tillbaka in i Sverige ska enligt Folkhälsomyndighetens rekommendation testa sig för covid-19 både vid ankomst till Sverige och därefter ytterligare en gång fem dagar efter ankomst. Om du har rest utomlands ska du också stanna hemma och undvika nära kontakter under 7 dagar efter ankomst, oavsett provresultat. Du bör alltså bete dig som om du har covid-19 under 7 dagar.

Denna rekommendation gäller oavsett vilket eller vilka länder du har besökt. Sammantaget förväntas anställda inom regioner efterleva Folkhälsomyndighetens rekommendationer och därför inte vistas på arbetsplatsen under den aktuella tiden. Att skydda andra människor från sjukdomen covid-19 är av yttersta vikt, det kan handla om att bevara liv och hälsa.

Om du har varit utomlands och din arbetsgivare inte har möjlighet att bereda distansarbete ska du, vid avstängning utan löneförmåner, ansöka om smittbärarpenning. Om du får besked om avstängning utan lön är det viktigt att få detta skriftligt.

… i tjänsten?

Vid enstaka arbetsresor gäller detsamma som vid privata resor. I första hand bör ses till möjligheten att arbeta på distans, om det finns förutsättningar för detta. Om så inte är möjligt ska du ansöka om smittbärarpenning hos Försäkringskassan vid avstängning utan löneförmåner.

Arbetspendlare till utlandet bör vara noga med att följa Folkhälsomyndighetens råd och rekommendationer, men omfattas inte av rekommendationen att undvika kontakter med andra om de testas regelbundet (minst 1 gång per vecka). Arbetspendlare som inte testas regelbundet omfattas däremot av rekommendationen.

För dig som är medlem

Ja, nu kan du boka Läkarförbundets fritidsbostäder för 2021. All bokning ska ske online och du behöver vara medlem i Läkarförbundet för att kunna logga in och boka. Fortsätt följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer, håll avstånd och res inte om du visar symptom.

Försäkringsbolaget Folksam har nu aktiverat katastrofskydd i hemförsäkringen. Skyddet omfattar summor upp till 10 000 kronor för skäliga och nödvändiga utgifter som flygbiljetter. Katastrofersättningen gäller per person i hushållet som är skriven på samma adress.

Läs mer om vad som gäller om du har en hemförsäkring tecknad via ditt medlemskap i Läkarförbundet. 

Coronaviruset har fått världens börser att skaka den senaste tiden. Är du osäker på hur du ska agera? Ta del av information och tips från Danske Bank om hur du kan tänka kring ditt sparande och din övriga privatekonomi, såsom bolån, reseförsäkring och avbeställningsskydd. Läs mer här

Som medlem i Läkarförbundet har du via vårt samarbete med Danske Bank tillgång till förmåner som kan stärka din eller ditt företags ekonomi. Läs mer om våra bankerbjudanden här

 

 

Ja, om du är medlem i Akademikernas a-kassa. Kontrollera ditt medlemskap på AEAs webbplats.

Under 2020 gäller ett antal tillfälliga regler i a-kassan. Höjd ersättning, slopad karens och förkortat medlemsvillkor.

Läs mer om a-kassan hos Akademikernas a-kassa.

För att du ska kunna ta del av inkomstförsäkringen via ditt medlemskap i Läkarförbundet behöver du även vara medlem i Akademikernas a-kassa (AEA). Du måste också ha varit medlem i Läkarförbundet i minst 12 månader.

Läs mer om a-kassa och inkomstförsäkring.

 

Som medlem i Läkarförbundet kan du nu få kostnadsfri digital försäkringsrådgivning med Folksam. Ett enkelt sätt att få hjälp med dina frågor kring försäkring och trygghet. Räkna med ca 1 timme av din tid och det är kostnadsfritt.

Boka in en digital pensions- och försäkringsrådgivning med Folksams certifierade kundrådgivare. Använd bokningskalendern för distansrådgivning för att hitta en tid som passar dig.

Bokningskalender för distansrådgivning för medlemmar i Läkarförbundet

Covid-19 påverkar hela vårt samhälle. Ett exempel är forskningen och framförallt forskningsfinansieringen.

Med anledning av Covid-19 är det viktigt att du som har forskningsfinansiering med återrapporteringskrav är uppmärksam. Om din forskning har blivit fördröjd till följd av Covid-19 är det viktigt att du tidigt kommunicerar med din forskningsfinansiär för att förhindra problem. Vissa forskningsfinansiärer har självmant förlängt deadlines med anledning av Covid-19.

Se nyhet från forskningsrådet

Allmänna råd och riktlinjer

Läkare behöver konkret stöd för svåra prioriteringar i den kliniska verksamheten, men det är sannolikt inte möjligt att ta fram detaljerade riktlinjer för prioriteringar i enskilda kliniska situationer. Läkarna i hälso- och sjukvården behöver dock i denna allvarliga situation allt stöd de kan få i form av riktlinjer rörande prioriteringar.

Även normalt är antalet intensivvårdsplatser begränsat. Därför görs prioriteringar med hänsyn till om intensivvård gagnar patienten eller inte. Varje dag införs behandlingsbegränsningar och behandlingar avslutas. Alla beslut grundas på den gemensamma etiska plattformen för prioriteringar.

I samband med den pågående pandemin kan alla som arbetar i hälso- och sjukvården behöva påminnas om den gällande etiska plattformen. Socialstyrelsen har tagit fram ett dokument avsett att stödja hälso- och sjukvården, Nationella principer för prioritering inom intensivvård under extraordinära förhållanden. Läkarförbundet har följande synpunkter i anledning av dokumentet:

  • Läkarförbundet har full förståelse för att det funnits ett starkt tryck på Socialstyrelsen att i den uppkomna situationen snabbt ta fram uppdaterad och användbar information om prioriteringar. Syftet med Socialstyrelsens dokument kunde dock ha varit tydligare. Dokumentet utgör inte föreskrifter. Det hade varit bra om Socialstyrelsen hade kommunicerat detta tydligare, eftersom det finns en tendens att uppfatta alla myndighetens uttalanden och dokument som just bindande föreskrifter.
  • Hälso- och sjukvården anges vara målgruppen för skriften, men det är lite oklart vad man egentligen menar med det. Riktar sig skriften i första hand till vårdgivare och verksamhetschefer, som ska ta fram egna mer preciserade rutiner? I så fall hade det varit positivt ifall Socialstyrelsen tydligare uppmanat till framtagande av sådana verksamhetsnära rutiner. Eller riktar dokumentet sig till hälso- och sjukvårdspersonalen på golvet? I så fall hade mer specifika kliniska råd varit välkomna.
  • Det hade varit värdefullt med en något mer utförlig, men ändå kortfattad, beskrivning av den nationella prioriteringsplattformen och dess principer. Det är dessa grundprinciper som utgör basen för prioriteringar i hälso- och sjukvården, såväl i normalläget som i en krissituation. Även i icke-krissituationer kan finnas en relativ brist på intensivvårdsplatser, men denna brist kan komma att öka markant i ett krisläge. Ytterligare resonemang om när det i praktiken ska bli aktuellt att tillämpa principerna i Socialstyrelsens dokument hade varit positivt.
  • De uttalade principernas relation till den gällande etiska plattformen för prioriteringar kunde ha tydliggjorts ytterligare. Dokumentet innehåller inga nya grundläggande etiska principer, vilket borde ha framgått tydligare. Istället är dokumentet såvitt framgår ett försök att kortfattat och övergripande beskriva hur prioriteringar utifrån den gällande prioriteringsplattformen bör ske vid kapacitetsbrist i intensivvården.
  • Biologisk ålder och förväntad återstående livslängd. Socialstyrelsen resonerar i dokumentet utifrån dessa parametrars betydelse vid prioriteringsbeslut. Etiskt framstår Socialstyrelsens resonemang som riktigt. Att bedöma biologisk ålder och förväntad återstående livslängd är dock mycket svårt och det är tveksamt om Socialstyrelsens skrivningar i dokumentet förenklar läkarnas prioriteringsbeslut. De principer för prioriteringsordning i vården som formuleras i ett dokument av det slag Socialstyrelsen publicerat behöver vara hållbara över tid, dvs. även efter nuvarande pandemi.
  • I Socialstyrelsens dokument anges att principerna i dokumentet kommer att behöva anpassas och konkretiseras av verksamhetsföreträdare och att principerna även kommer att behöva kompletteras med medicinska riktlinjer. Det är viktigt att vårdgivare tar sitt ansvar och tar fram mer konkreta rutiner som kan stödja personalen i deras svåra kliniska prioriteringsbeslut. Socialstyrelsen behöver även, i egenskap av expertmyndighet, bidra till att ta fram sådana medicinska riktlinjer som myndigheten nämner i dokumentet.
  • Det är bra att Socialstyrelsen lyfter fram den etiska stress som hälso- och sjukvårdspersonalen kan uppleva vid svåra prioriteringsbeslut samt pekar på faktorer som kan minska stressen: öppet samarbetsklimat, stöd till och från ledarskapsfunktioner, möjlighet till återhämtning och vila samt organiserat samtalsstöd och handledning.

Socialstyrelsen har tagit fram ett dokument med Nationella principer för prioritering av rutinsjukvård under covid-19-pandemin i händelse av att behovet av vård överstiger tillgängliga resurser. Dokumentet utgår från den gällande etiska plattformen för prioriteringar och tanken är att det ska kunna användas vid vårdgivares och huvudmäns framtagande av mer verksamhetsnära riktlinjer.

Vaccinering mot covid-19

Läkarförbundet rekommenderar alla läkare att vaccinera sig mot covid-19. Det är angeläget att läkare har ett bra vaccinationsskydd, både för att skydda sig själva mot sjukdom och för att minska risken att sprida smitta vidare till patienter, arbetskamrater och andra.

Läkarförbundet följer vaccinationsprocessen mycket noggrant och har dialog, med Infektionsläkarföreningen för att kontinuerligt uppdatera sig om kunskapsläget.

Alla vuxna i Sverige kommer att erbjudas vaccin mot covid-19. Som individ är det inte möjligt att välja ett visst covid-19 vaccin framför ett annat, utan en får acceptera det vaccin som erbjuds. Detsamma gäller när arbetstagare erbjuds vaccinering via sin arbetsgivare. Läkarförbundet hänvisar i övrigt till Folkhälsomyndighetens och Läkemedelsverkets riktlinjer kring vaccination.

 

Om man får biverkningar efter vaccination mot covid 19 som medför att man inte kan arbeta kan man i så fall sjukskriva sig. Man har då möjlighet att få sjukpenning från Försäkringskassan samt sjuklön från arbetsgivaren som kompensation för inkomstförlusten.

Det är i dagsläget oklart om de personer som arbetar inom hälso- och sjukvården och blivit vaccinerade i tjänsten kan få biverkningar prövade som arbetsskada. Om man fått allvarligare besvär som lett till arbetsoförmåga finns det en möjlighet att göra en arbetsskadeanmälan både AFA Försäkring och Försäkringskassan för prövning av eventuell rätt till ersättning.

Det finns ingen juridisk skyldighet att vaccinera sig mot covid-19, inte heller för hälso- och sjukvårdspersonal. I regeringsformen anges för offentlig sektor att var och en gentemot det allmänna är skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp. Undantag kan göras genom lagstiftning, men några sådana undantagsregler har inte införts vad gäller vaccination mot covid-19.

En arbetsgivare har en skyldighet att genomföra åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa i arbetet, särskilt som smittrisken på arbetsplatsen har ökat på grund av coronapandemin. Om en läkare inte vill vaccinera sig kan fråga uppkomma huruvida läkarens arbetsgivare kan vidta åtgärder i syfte att säkerställa att smitta inte kommer in på arbetsplatsen. Åtgärderna som vidtas på arbetsplatsen får aldrig vara oproportionerliga och gå utöver den enskildes integritet. Det är därför alltid viktigt att göra en bedömning i det enskilda fallet och analysera vilka konsekvenser och/eller risker som finns.

Som utgångspunkt har arbetsgivaren rätt att leda och fördela arbetet. Det innebär att arbetsgivaren kan bestämma vilka arbetsuppgifter en viss medarbetare ska utföra inom ramen för arbetstagaren anställning. Det finns ingen allmän lagreglering kring vad som ryms inom en läkares anställning. Normalt brukar det utgå från anställningsavtalet och vad som är branschpraxis för den aktuella tjänsten. Det är tänkbart att arbetsgivaren kan ha godtagbara skäl för tillfällig förflyttning till andra arbetsuppgifter än vad arbetstagaren normalt har. I vissa fall kan även förflyttning eller omplacering bli aktuellt.

Corona-krisen är en speciell situation som kräver särskilda åtgärder och uppoffringar. Därför skulle arbetsgivarens arbetsledningsrätt kunna te sig vidare än normalt samtidigt som att en tillfällig förändring inte kan anses lika ingripande för arbetstagarna som en permanent förflyttning. Det kan inte uteslutas att det under skulle kunna innebära en utvidgad arbetsskyldighet temporärt även för anda arbetsuppgifter än vad som normalt skulle anses omfattas av en läkares arbetsskyldighet. Det är dock alltid en fråga om en bedömning i det enskilda fallet.

Externa länkar

Bli medlem i Sveriges läkarförbund
För alla läkare under hela karriären
  1. Personlig rådgivning
  2. Bästa lönestatistiken för läkare
  3. Unika försäkringar
SLF.se
Information om covid-19