Information om covid-19

En del smittsamma sjukdomar kan räknas som arbetsskada. Många smittor som uppstår i arbete inom vården är oftast av övergående karaktär. Men det finns allvarliga smittrisker som till exempel hiv, hepatit c samt det nya coronaviruset (covid-19).

De som kan ha rätt till ersättning vid smittsam sjukdom är anställda inom sjukvården eller anställd i annat arbete där man behandlar, vårdar eller omhändertar person med smitta. Det är i nuläget inte fastställt om covid 19 är en sådan smittsam sjukdom som kan godkännas som en arbetsskada. Det finns dessutom ett krav på att den smittsamma sjukdomen ska kvarstå i 180 dagar.

Arbetstagare kan utsättas för det covid-19 i många olika sammanhang, såväl privat som på jobbet. I vissa fall ska arbetsgivaren dokumentera om en arbetstagare har exponerats för ett smittämne i riskklass 3, den klass dit det nya viruset hör. Detta står i 11 § Arbetsmiljöverkets föreskrifter (2018:4) om smittrisker.

Arbetsgivaren är skyldig att dokumentera exponering för smitta som har konstaterats via provtagning och det står klart att exponeringen beror på ett tillbud eller olycka i samband med arbetstagarens arbetsuppgifter.

Arbetsgivare ska dokumentera exponering för covid-19 som har skett på grund av att något brustit i arbetsgivarens system för att förebygga risker.

Det kan till exempel vara att:

• skyddsutrustning gått sönder, inte använts eller att gällande rutiner inte har följts.
• exponering för smitta (det nya coronaviruset) har konstaterats via provtagning
• exponeringen har skett på grund av att något har brustit i arbetsgivarens system för att förebygga risker.

Föreskrifterna om smittrisker hittar du här. (öppnas i ny flik)

Arbetsgivaren ska även anmäla tillbud när arbetstagare exponerats för eller smittats av allmänfarliga sjukdomar, som covid-19, till Arbetsmiljöverket enligt arbetsmiljölagen. Det gäller för arbetstagare som har arbetsuppgifter där det typiskt sett finns risk för smitta.

Läs mer:

• Om arbetsskada på arbetsplatsen
• På Arbetsmiljöverkets webbplats (öppnas i ny flik)
• På AFA-försäkrings webbplats (öppnas i ny flik)

Arbetsmiljön måste vara i fokus, du ska inte jobba med risk för att smitta dig själv eller andra.

Skyddsombudet och arbetsgivaren måste snabbt uppmärksammas. Brist på eller undermålig utrustning är ett allvarligt hot mot arbetsmiljön. Skyddsombud kan med stöd av arbetsmiljölagen begära att åtgärder vidtas.

Ett skyddsombudsstopp kan också bli aktuellt om risken innebär en ”omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa”.

Det är arbetsgivaren som är ytterst ansvarig för den gravidas arbetsmiljö. Enligt arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2007:5) ska arbetsgivaren vid vetskap om en anställds graviditet alltid genomföra en individuell riskbedömning. Den bör göras med stöd av företagshälsovården och i nära samverkan med skyddsombud. Om den inte genomförs, eller om man anser att riskbedömningen är felaktig och du som gravid känner oro och inte får gehör av din chef för din situation, bör du i första hand kontakta ditt skyddsombud.

Om arbetsgivaren (i dialog med skyddsombud) är osäker kring riskens allvarlighetsgrad utifrån aktuellt forskningsläge bedömer vi att försiktighetsprincipen bör tillämpas.

Skyddsombudet kan med stöd av arbetsmiljölagen begära att riskbedömning ska genomföras och ytterst kan också skyddsombudet vid ”omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa” avbryta arbetet. Som arbetstagare kan man också med samma grund (omedelbar och allvarlig fara) underlåta att utföra arbetet.

Som arbetstagare har man dock i grunden en skyldighet att gå till arbetet annars finns risk för arbetsrättsliga konsekvenser. Vår rekommendation är att om man anser sig vara i fara och vill avbryta sitt arbete, först kontaktar skyddsombudet på arbetsplatsen, den lokala läkarföreningen eller läkarförbundets medlemsrådgivning för råd och stöd.

Vad gäller information om eventuella risker för gravida kvinnor hänvisar vi till Folkhälsomyndigheten.

Kunskapsläget förändras snabbt varför regelbunden uppdatering med stor sannolikhet kommer att behövas

Med anledning av coronaviruset kan regeringen, vid extraordinära händelser i fredstid, kunna meddela särskilda föreskrifter om undantag från bestämmelserna i socialförsäkringsbalken, förkortad SFB, om sjukpenning och karens, smittbärarpenning och tillfällig föräldrapenning samt handläggning av ärenden.

Försäkringskassan har därför uppdaterat med ny information på deras webbplats. (Öppnas i ny flik)

Om din arbetsgivare har kollektivavtal omfattas du av ett extra försäkringsskydd om det skulle uppstå en arbetsskada eller dödsfall på grund av smitta som covid-19.

Vid dödsfall på grund av coronaviruset gäller livförsäkringen Tjänstegrupplivförsäkringen (TGL) som vanligt. De efterlevande kan få ersättning med ett engångsbelopp samt begravningshjälp till dödsboet.

Här kan du läsa mer om vad som gäller (Öppnas i ny flik)

Om dödsfallet är orsakat av en arbetsskada som smitta och sådan anmälts och godkänts som en arbetsskada kan efterlevande få ut ersättning från Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, (TFA/TFA-KL).

Skydd till efterlevande kan också finnas genom din tjänstepension (Öppnas i ny flik)

Man bör även stämma av med sitt försäkringsbolag om man har privata försäkringar som till exempel sjuk- och livförsäkring. Om man tecknat dessa i Folksam kan man läsa mera här.

Det är arbetsgivaren som har det övergripande ansvaret för arbetsmiljön. Om det för en individ finns allvarliga risker ska det omedelbart vidtas riskminimerande åtgärder. I det här fallet har Folkhälsomyndigheten varit tydliga med att personer över 70 år utgör en sådan riskgrupp

Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Detta innebär att det inte är den anställde själv som kan avgöra om det är riskfritt eller inte att gå till arbetet. Det är arbetsgivaren som måste ta det beslutet, oaktat om den anställde tycker det är bra eller inte.

Om man själv anser att man har en ökad risk att bli smittad ska man i första hand samråda med sin arbetsgivare om detta. Som arbetstagare har man i grunden en skyldighet att gå till arbetet annars kan detta leda till arbetsrättsliga konsekvenser.

Vår rekommendation är som dagsläget ser ut att om man vill avbryta sitt arbete, först kontaktar skyddsombudet på arbetsplatsen, den lokala läkarföreningen eller läkarförbundets medlemsrådgivning för råd och stöd.

Det är arbetsgivaren som har det övergripande ansvaret för arbetsmiljön. Om det för en individ finns allvarliga risker ska det omedelbart vidtas riskminimerande åtgärder. I det här fallet har Folkhälsomyndigheten varit tydliga med att personer över 70 år utgör en sådan riskgrupp

Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Detta innebär att det inte är den anställde själv som kan avgöra om det är riskfritt eller inte att gå till arbetet. Det är arbetsgivaren som måste ta det beslutet, oaktat om den anställde tycker det är bra eller inte.

I nuvarande situation med snabb smittspridning av covid-19, är frågan om att säkra bemanning i verksamheterna av största vikt.

Allmänna bestämmelser (§ 6) anger en möjlighet för arbetsgivaren (region och kommun) att genom ett vikariatsförordnande tillfälligt ge arbetstagaren andra arbetsuppgifter men inom anställnings- och kollektivavtalets ramar. Det innebär att arbetstagaren tillfälligt kan behöva vikariera för någon annan i dennes arbete för att säkerställa att viktig verksamhet fortsätter bedrivas. Man ska få behålla sin lön och andra anställningsförmåner.

Det är arbetsgivaren som är ytterst ansvarig för dig som gravid och din arbetsmiljö. Enligt arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2007:5) ska arbetsgivaren vid vetskap om en anställds graviditet alltid genomföra en individuell riskbedömning så att dina nya arbetsuppgifter inte innebär en risk för dig. Den bör göras med stöd av företagshälsovården och i nära samverkan med skyddsombud. Om den inte genomförs, eller om man anser att riskbedömningen är felaktig och du som gravid känner oro och inte får gehör av din chef för din situation, bör du i första hand kontakta ditt skyddsombud.

Om arbetsgivaren (i dialog med skyddsombud) är osäker kring riskens allvarlighetsgrad utifrån aktuellt forskningsläge bedömer vi att försiktighetsprincipen bör tillämpas. Skyddsombudet kan med stöd av arbetsmiljölagen begära att riskbedömning ska genomföras och ytterst kan också skyddsombudet vid ”omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa” avbryta arbetet och därmed förhindra att en omplacering blir aktuell.

I arbetsgivarens arbetsmiljöansvar ingår att ta hänsyn till olika individers hälsa och livssituation. Har du en kronisk eller underliggande sjukdom som innebär risk för dig ska anpassningar göras för att förhindra att du blir sjuk.

Hur och på vilket sätt det kan göras när du arbetar beror på den enskilda situationen. Om du inte får gehör hos arbetsgivaren bör du kontakta ditt skyddsombud eller medlemsrådgivningen.

Om arbetstagaren finner att arbetet innebär omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa, ska hen snarast underrätta arbetsgivaren eller skyddsombud.

Du bör även konsultera din läkare och Försäkringskassan om du kan komma att tillhöra dem som kan få förebyggande sjukpenning eller högriskskydd från Försäkringskassan.

Jourkomp kan tas ut antingen som ledighet eller som ekonomisk ersättning. Arbetsgivaren och arbetstagaren ska samråda om fördelningen mellan uttag i ledighet och pengar. Det är dock arbetsgivaren som slutligen beslutar om fördelningen. Du kan alltså inte ensidigt kräva att få ut hela jourkompen i ledig tid.

Om man är ledig med jourkomp så är det lättare att avbryta sådan ledighet än till exempel semester, eftersom man är i tjänst men kompenseras för arbetad tid. Utgångspunkten är ju att inte heller jourkomp ska avbrytas men det finns större möjligheter att göra detta än vid semester. Du ska ju givetvis få ta ut ledigheten någon annan gång om du arbetar under din jourkomp. Kontakta medlemsrådgivningen för närmare rådgivning i ditt specifika fall.

Nej, den som är föräldraledig kan inte beordras in för att de behövs i tjänst.

Är du föräldraledig och arbetsgivaren ändå vill beordra in dig kontakta medlemsrådgivningen.

Redan beviljad semester, som inte är påbörjad, kan som huvudregel inte återtas. Arbetsgivaren kan i undantagsfall återta en redan beviljad semester vid oförutsedda händelser, exempelvis vid en epidemi, om det finns starka skäl utifrån verksamheten.

En arbetsgivare som ändrar semesterförläggningen med vetskapen om att du då inte kan genomföra en bokad resa riskerar att få betala skadestånd motsvarande resans värde, ibland också ett allmänt skadestånd. Om du har en bokad resa och arbetsgivaren tänker förändra semesterförläggningen för att därigenom indirekt åstadkomma att du inte kan åka, ska du på ett tydligt sätt meddela arbetsgivaren att du lider ekonomisk skada om arbetsgivaren förändrar semesterförläggningen. Vi rekommenderar dock att du följer arbetsgivarens förändrade semesterförläggning, om sådan sker. Önskar du rådgivning i ditt specifika fall kontakta medlemsrådgivningen.

Om du arbetar inom region eller kommun kan din påbörjade semester avbrytas om det finns synnerliga skäl (AB § 27 mom 13). Det ska vara fråga om extraordinära situationer som inte kan förutses, som till exempel stora olyckor eller utbrott av epidemier. Du kan få ersättning för kostnader i samband med din avbrutna semester. Kontakta medlemsrådgivningen för närmare rådgivning i ditt enskilda fall.

I nuvarande situation med snabb smittspridning av covid-19, är frågan om att säkra bemanning i verksamheterna av största vikt. Vissa verksamheter har mindre arbetsbelastning än vanligt, medan andra såsom vård- och omsorg har högtryck.

Arbetsledningen behöver då sannolikt ta snabba beslut att exempelvis beordra övertid, byta scheman, tillfälligt byta arbetsplats, vikariera för annan arbetstagare eller fullgöra jour och beredskap. Men man behöver även se över möjligheter till att arbetstagare kan hjälpa till där de behövs mest. Förändringar gällande när, var och med vilka arbetsuppgifter arbetstagaren utför arbetet bör i första hand ske med grund i frivillighet från arbetstagaren och genom dialog.

I dagens läge är det säkerligen många som förstår allvaret i situationen och vill göra vad de kan för att hjälpa till. Det är självfallet också viktigt att arbetsgivaren är lyhörd för om arbetstagare har giltiga skäl att avstå. Lika viktigt är det att arbetsgivaren också tar hänsyn till vilken kompetens arbetstagaren har och inte ger andra arbetsuppgifter än som arbetstagaren faktiskt förmår utföra.

Allmänna bestämmelser (§ 6) anger en möjlighet för arbetsgivaren (region och kommun) att genom ett vikariatsförordnande tillfälligt ge arbetstagaren andra arbetsuppgifter men inom anställnings- och kollektivavtalets ramar. Det innebär att arbetstagaren tillfälligt kan behöva vikariera för någon annan i dennes arbete för att säkerställa att viktig verksamhet fortsätter bedrivas. Man ska få behålla sin lön och andra anställningsförmåner.

Utöver regleringar i lag kan återgång till arbete efter tjänstledighet vara reglerat i ett avtal eller kollektivavtal. Har du skrivit på ett avtal för din tjänstledighet kan du se om det står något om vad som gäller om du vill avbryta tjänstledigheten och återgå till arbetet.

Är du osäker; kontakta medlemsrådgivningen i ditt enskilda fall.

Försäkringskassan ersätter inte föräldrar som är hemma med barn som inte är sjuka eller där det inte finns intyg från sjukvården om att barnet ska stanna hemma från skolan.

Arbetsrättsligt finns det ingen grund för att vara ledig eller behålla lönen i en sådan situation.

Det innebär att den som är anställd inom region eller kommun därför måste begära semester, kompensationsledighet eller tjänstledighet.

Det är arbetsgivaren som avgör om ledighet kan beviljas beroende på verksamhetens behov.

Om arbetsgivare ändå väljer att bevilja ledighet med lön, är detta ett personalpolitiskt ställningstagande för den specifika arbetsgivaren.

Lagen om totalförsvarsplikt (1994:1809) kan tillämpas om regeringen gör bedömningen att det är angelägenhet för hela landet.

Alla som bor i Sverige (även utländska medborgare) har tjänstgöringsplikt oavsett kön. Det gäller personer mellan 16 och 70 år gamla. Man kan därmed bli skyldig att hjälpa till i en krissituation.

Totalförsvarsplikten omfattar värnplikten i militären, civilplikten, samt vid höjd beredskap, allmän tjänsteplikt. Ett exempel på en krissituation som skulle kunna leda till totalförsvarsplikt i fredstid är att regeringen nu meddelat att Sverige gått upp i hösta beredskap på grund av aktuellt pandemi.

Allmän tjänsteplikt omfattar personer som t ex inkallats för att arbeta inom sjukvården. Läkarna utgör en sådan grupp som ingår i totalförsvaret när det finns behov.
Den som vägrar utföra totalförsvarsplikt kan med stöd i ovan nämnda lag, kapitel 10, dömas till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

För mer information:

• Läs mer på riksdagens webbplats (öppnas i ny flik)
• Läs mer på Myndigheten för samhällskydd och beredskaps webbplats (öppnas i ny flik)

Det är ytterst arbetsgivaren som beslutar om förläggningen av semesterledighet om man inte kan komma överens, detta i enlighet med semesterlagen. Arbetsgivaren måste samråda med den anställde kring utläggning av semester. Man har dessutom rätt att få sin huvudsemester förlagd med fyra sammanhängande veckor under perioden från juni till augusti. Här kan det finnas andra bestämmelser i gällande kollektivavtal.

Vidare måste arbetsgivaren, om man inte enas om förläggningen, meddela om semesterledigheten minst månader före semesterns början. Föreligger särskilda skäl kan ett sådant meddelande lämnas minst en månad i förväg.

En arbetsgivare kan därmed inte tvinga en arbetstagare att med kort varsel ta ut innestående semester då detta skulle strida mot semesterlagen. Har du frågor i ditt specifika fall kontakta medlemsrådgivningen.

Om kommunen fattar beslut om att skola, förskola, fritidshem eller annan pedagogisk verksamhet ska stängas kan man som vårdnadshavare ha en möjlighet att anmäla behov av barnomsorg. Detta om din arbetsinsats anses vara nödvändig för att upprätthålla samhällsviktig verksamhet.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har bett arbetsgivare att definiera om man anser att man bedriver en samhällsviktig verksamhet och att dessa meddelar sina medarbetare att de, om behov finns, kan ha rätt till omsorg under en skolstängning.

För mer information kontakta din arbetsgivare samt läs mera på msb.se.

Utgångspunkten är att man får lön men att man då står till arbetsgivarens förfogande.

Då covid-19 är klassad som en allmänfarlig sjukdom innebär detta att bestämmelserna om smittbärarpenning kan tillämpas. Man kan få smittbärarpenning om man måste avstå från att arbeta och går miste om inkomst. Man måste ha läkarintyg som visar att man inte får arbeta på grund av att man är smittad av en allmänfarlig sjukdom.

Sådan ersättning betalas ut av Försäkringskassan efter ansökan från den anställde

Om arbetstagaren dock kan utföra arbete i hemmet utan risk för smittspridning bör denna möjlighet utnyttjas. Medarbetaren behåller då sin lön samt andra ev anställningsförmåner.

Om man beviljas smittbärarpenning från Försäkringskassan får man inte samtidigt lön från arbetsgivaren om man är hemma. Den som inte kan arbeta kan ha rätt till sjuklön från arbetsgivaren eller sjukpenning från Försäkringskassan.

Det kan finnas olika regleringar vad gäller lön/ersättning beroende vilken sektor man arbetar inom. För frågor om detta ber vi att få hänvisa till den lokala läkarföreningen eller förbundets medlemsrådgivning.

Försäkringsbolaget Folksam har nu aktiverat katastrofskydd i hemförsäkringen. Skyddet omfattar summor upp till 10 000 kronor för skäliga och nödvändiga utgifter som flygbiljetter. Katastrofersättningen gäller per person i hushållet som är skriven på samma adress.

Läs mer om vad som gäller om du har en hemförsäkring tecknad via ditt medlemskap i Läkarförbundet. 

Ja, fram till den sista april kan du avboka din bokade semesterbostad kostnadsfritt. Vi ska tänka på att hålla ner resandet i Sverige och övriga Europa en tid framöver för att minska smittspridningen.

Skicka e-post till bokning@slf.se  Ange ”Avbokning” i ämnesraden och för att underlätta för oss glöm inte ange ditt bokningsnummer samt bank och bankkonto dit din återbetalning ska ske.

Vi återbetalar avgiften så snart som möjligt och ber om tålamod då vi nu har hög belastning. Tack!

Coronaviruset har fått världens börser att skaka den senaste tiden. Är du osäker på hur du ska agera? Ta del av information och tips från Danske Bank om hur du kan tänka kring ditt sparande och din övriga privatekonomi, såsom bolån, reseförsäkring och avbeställningsskydd. Läs mer här

Som medlem i Läkarförbundet har du via vårt samarbete med Danske Bank tillgång till förmåner som kan stärka din eller ditt företags ekonomi. Läs mer om våra bankerbjudanden här

Ja, om du är medlem i Akademikernas a-kassa. Kontrollera ditt medlemskap på AEAs webbplats.

Under 2020 gäller ett antal tillfälliga regler i a-kassan. Höjd ersättning, slopad karens och förkortat medlemsvillkor.

Läs mer om a-kassan hos Akademikernas a-kassa.

För att du ska kunna ta del av inkomstförsäkringen via ditt medlemskap i Läkarförbundet behöver du även vara medlem i Akademikernas a-kassa (AEA). Du måste också ha varit medlem i Läkarförbundet i minst 12 månader.

Läs mer om a-kassa och inkomstförsäkring.

Som medlem i Läkarförbundet kan du nu få kostnadsfri digital försäkringsrådgivning med Folksam. Ett enkelt sätt att få hjälp med dina frågor kring försäkring och trygghet. Räkna med ca 1 timme av din tid och det är kostnadsfritt.

Boka in en digital pensions- och försäkringsrådgivning med Folksams certifierade kundrådgivare. Använd bokningskalendern för distansrådgivning för att hitta en tid som passar dig.

Bokningskalender för distansrådgivning för medlemmar i Läkarförbundet

Läkare behöver konkret stöd för svåra prioriteringar i den kliniska verksamheten, men det är sannolikt inte möjligt att ta fram detaljerade riktlinjer för prioriteringar i enskilda kliniska situationer. Läkarna i hälso- och sjukvården behöver dock i denna allvarliga situation allt stöd de kan få i form av riktlinjer rörande prioriteringar.

Även normalt är antalet intensivvårdsplatser begränsat. Därför görs prioriteringar med hänsyn till om intensivvård gagnar patienten eller inte. Varje dag införs behandlingsbegränsningar och behandlingar avslutas. Alla beslut grundas på den gemensamma etiska plattformen för prioriteringar.

I samband med den pågående pandemin kan alla som arbetar i hälso- och sjukvården behöva påminnas om den gällande etiska plattformen. Socialstyrelsen har tagit fram ett dokument avsett att stödja hälso- och sjukvården, Nationella principer för prioritering inom intensivvård under extraordinära förhållanden. Läkarförbundet har följande synpunkter i anledning av dokumentet:

• Läkarförbundet har full förståelse för att det funnits ett starkt tryck på Socialstyrelsen att i den uppkomna situationen snabbt ta fram uppdaterad och användbar information om prioriteringar. Syftet med Socialstyrelsens dokument kunde dock ha varit tydligare. Dokumentet utgör inte föreskrifter. Det hade varit bra om Socialstyrelsen hade kommunicerat detta tydligare, eftersom det finns en tendens att uppfatta alla myndighetens uttalanden och dokument som just bindande föreskrifter.
• Hälso- och sjukvården anges vara målgruppen för skriften, men det är lite oklart vad man egentligen menar med det. Riktar sig skriften i första hand till vårdgivare och verksamhetschefer, som ska ta fram egna mer preciserade rutiner? I så fall hade det varit positivt ifall Socialstyrelsen tydligare uppmanat till framtagande av sådana verksamhetsnära rutiner. Eller riktar dokumentet sig till hälso- och sjukvårdspersonalen på golvet? I så fall hade mer specifika kliniska råd varit välkomna.
• Det hade varit värdefullt med en något mer utförlig, men ändå kortfattad, beskrivning av den nationella prioriteringsplattformen och dess principer. Det är dessa grundprinciper som utgör basen för prioriteringar i hälso- och sjukvården, såväl i normalläget som i en krissituation. Även i icke-krissituationer kan finnas en relativ brist på intensivvårdsplatser, men denna brist kan komma att öka markant i ett krisläge. Ytterligare resonemang om när det i praktiken ska bli aktuellt att tillämpa principerna i Socialstyrelsens dokument hade varit positivt.
• De uttalade principernas relation till den gällande etiska plattformen för prioriteringar kunde ha tydliggjorts ytterligare. Dokumentet innehåller inga nya grundläggande etiska principer, vilket borde ha framgått tydligare. Istället är dokumentet såvitt framgår ett försök att kortfattat och övergripande beskriva hur prioriteringar utifrån den gällande prioriteringsplattformen bör ske vid kapacitetsbrist i intensivvården.
• Biologisk ålder och förväntad återstående livslängd. Socialstyrelsen resonerar i dokumentet utifrån dessa parametrars betydelse vid prioriteringsbeslut. Etiskt framstår Socialstyrelsens resonemang som riktigt. Att bedöma biologisk ålder och förväntad återstående livslängd är dock mycket svårt och det är tveksamt om Socialstyrelsens skrivningar i dokumentet förenklar läkarnas prioriteringsbeslut. De principer för prioriteringsordning i vården som formuleras i ett dokument av det slag Socialstyrelsen publicerat behöver vara hållbara över tid, dvs. även efter nuvarande pandemi.
• I Socialstyrelsens dokument anges att principerna i dokumentet kommer att behöva anpassas och konkretiseras av verksamhetsföreträdare och att principerna även kommer att behöva kompletteras med medicinska riktlinjer. Det är viktigt att vårdgivare tar sitt ansvar och tar fram mer konkreta rutiner som kan stödja personalen i deras svåra kliniska prioriteringsbeslut. Socialstyrelsen behöver även, i egenskap av expertmyndighet, bidra till att ta fram sådana medicinska riktlinjer som myndigheten nämner i dokumentet.
• Det är bra att Socialstyrelsen lyfter fram den etiska stress som hälso- och sjukvårdspersonalen kan uppleva vid svåra prioriteringsbeslut samt pekar på faktorer som kan minska stressen: öppet samarbetsklimat, stöd till och från ledarskapsfunktioner, möjlighet till återhämtning och vila samt organiserat samtalsstöd och handledning.