Hoppa till innehåll

Rapporten beskriver hur underkapacitet i en del av vården leder till ökad belastning i andra delar av hälso- och sjukvården. Tre av fyra akutläkare anser att många patienter hade kunnat få hjälp inom primärvården innan problemen blev så allvarliga att de behövde söka akutsjukvård. Vidare anser över hälften av läkarna inom akutsjukvård, internmedicin och geriatrik att en betydande andel av de patienter som läggs in på sjukhus borde ha kunnat få sina behov tillgodosedda i primärvården.

Men rapporten visar även att vårdplatsbristen på sjukhusen får konsekvenser på vårdcentralerna och i andra delar av vårdkedjan. Sex av tio läkare på vårdcentraler uppger att de ofta möter patienter som skrivits ut för tidigt från sjukhus. Åtta av tio primärvårdsläkare anser att de regelbundet får ta över uppföljningar som egentligen borde hanteras av den specialiserade sjukhusvården.

– Priset för vårdens underdimensionering betalas av patienterna som faller mellan stolarna när primärvården och sjukhusvården saknar tillräckliga resurser. De skickas fram och tillbaka mellan olika vårdinstanser i stället för att få rätt vård på rätt plats i rätt tid, säger Hanna Kataoka, ordförande för Läkarförbundet

Bristen på fasta läkare och vårdplatser påverkar inte bara patienterna och vårdpersonalen. Den leder också till ökade samhällskostnader. När patienter inte får tillgång till primärvården i rätt tid ökar risken för fler och mer kostsamma akutbesök, sjukhusinläggningar och längre sjukskrivningar med produktionsbortfall som konsekvens. Kostnaderna försvinner alltså inte när vårdkapaciteten minskar i en del av systemet. De överförs bara till andra delar av vården, socialförsäkringssystemet och samhället i stort.

– Vi talar ofta om kostnaden för fler läkare och fler vårdplatser. Men vi menar att vi också måste tala om kostnaden för att inte ha dem. Problemen försvinner inte. De flyttas bara vidare till andra delar av vården och samhället, säger Hanna Kataoka.

Arbetsplatsen och kollegor kan spela en viktig roll när någon utsätts för våld i en nära relation. Det handlar dels om att skapa en trygg miljö – men också om att upptäcka varningssignaler och våga fråga om allt är ok, ha tålamod och veta vad som ska göras om någon utsatts.

Material från SKR

Sveriges Kommuner och Regioner har tagit fram ett stödmaterial för hur arbetsgivare kan stödja utsatta medarbetare att få rätt hjälp. Du som är skyddsombud kan också hitta hjälpsam information i materialet samt tipsa arbetsgivaren.

Materialet innehåller bland annat:

  • kunskap om våld i nära relationer
  • stöd att se tecken på våld
  • stöd att lyfta frågan på arbetsplatsen och i enskilda samtal
  • råd hur du som chef kan agera
  • information om vilket stöd andra aktörer kan ge
  • en checklista att skriva ut.

Webbkurs och rapport från Jämställdhetsmyndigheten

Jämställdhetsmyndigheten erbjuder en kostnadsfri webbkurs som sätter fokus på hur våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck påverkar arbetsförmåga och relationer på arbetsplatsen. Du får lära dig hur du kan medverka till att förebygga och upptäcka våld.

För dig som vill djupdyka i ämnet finns en rapport från 2021 som behandlar frågan hur våld i hemmet kan påverka arbetsförmågan och relationerna på jobbet.

Om du tror att en medarbetare utsätts för våld i hemmet

  • Se tecknen på att våld förekommer. Upprepad korttidsfrånvaro, svårighet att följa med på aktiviteter efter jobbet, och tät telefonkontakt med partnern under arbetstid kan vara några tecken.
  • Våga fråga. En spontan reaktion är ofta bättre än ingen alls. Vetskapen om att andra bryr sig och tar våldet på allvar kan öka chanserna att kvinnan berättar.
  • Förbered samtalet. Planera in ett enskilt samtal med medarbetaren. Förbered dig genom att ta reda på förutsättningarna för att få hjälp. Kan företagshälsovården hjälpa till? HR-avdelningen? Den lokala kvinnojouren?
  • Tänk på bemötandet. Ett bra bemötande är viktigt för att skapa tillit hos den som utsätts och gör att hon eller han vågar berätta. Poängtera att du frågar av omtanke. Berätta vad du har sett, säg att du är orolig. Fråga om du kan hjälpa personen, lyssna på svaret och tro på personens berättelse. Ifrågasätt och skuldbelägg inte!
  • Stå ut. Den som är utsatt bestämmer själv vad han eller hon vill berätta, och vilka åtgärder han eller hon vill vidta. Många som utsätts förringar våldet och skyddar förövaren. Ibland kan ett samtal så ett frö, så att man kan berätta längre fram. Orka fråga igen!
    Källa: Suntarbetsliv

Tidigare i veckan kom PTK, där Läkarförbundet ingår, LO och Svenskt Näringsliv överens omförändringar i pensions- och försäkringsavtalen. Nu har även Läkarförbundet skrivit under överenskommelsen som innebär viktiga steg mot ett tryggare arbetsliv och bättre pension för läkare som arbetar för en privat arbetsgivare.

Detta innebär de nya reglerna

  • Inbetalningar fram till 67 års ålder
    Från den 1 januari 2028 börjar inbetalningarna till tjänstepensionen ITP 1 vid 24 års ålder i stället för 25 och fortsätter fram till 67 år i stället för 66. Det ger fler år med inbetalningar för den som börjar arbeta tidigt eller fortsätter arbeta längre.
  • Bättre skydd vid arbetsskada
    Den kollektivavtalade arbetsskadeförsäkringen TFA förbättras. Självrisken och gränsen för minsta utbetalning tas bort, samtidigt som möjligheterna till ersättning vid kortare skadefall och inkomstförlust förbättras.
  • Anpassar försäkringarna till ett rörligare arbetsliv
    Föräldrapenningstilläget (FPT) flyttas till en försäkring. Förändringen ökar tryggheten vid byte av arbetsgivare, eftersom anställningstid hos flera arbetsgivare inom Svenskt Näringslivs avtalsområden kan räknas samman.

De avtalade systemen anpassas också till ett rörligare arbetsliv. Det blir enklare att få mer omfattande stöd vid omställning och att kvalificera till kompletterande ersättning vid föräldraledighet.

Utöver förändringarna i avtalen är PTK, LO och Svenskt Näringsliv överens om att bedriva ett partsgemensamt arbete för att analysera hur kollektivavtalen om pension, försäkring och omställning kan utvecklas framåt.

— Att Arbetsmiljöverket har kommit med ett föreläggande visar att de brister jag som skyddsombud har lyft tas på allvar, säger Jessica Palm, skyddsombud på kvinnokliniken vid Falu lasarett.  

Jessica Palm, skyddsombud & specialist inom Obstetrik och Gynekologi

Under en längre tid har läkare och annan vårdpersonal på kvinnokliniken i Dalarna rapporterat problem med Cosmic. Medarbetare har beskrivit ökad stress, svårigheter att få en samlad bild av patienten, fysisk belastning och risker för patientsäkerheten. 

När bristerna inte åtgärdades lämnade Jessica Palm, skyddsombud på kliniken, först in en så kallad 6:6a-begäran till arbetsgivaren med krav på åtgärder. När hon inte ansåg att arbetsgivarens svar var tillräckligt vände hon sig vidare till Arbetsmiljöverket. 

Efter att ha tagit del av Jessica Palms dokument om problemen med Cosmic på kvinnokliniken genomförde Arbetsmiljöverket en tillsyn av arbetsplatsen. Myndigheten kräver nu att Region Dalarna ska redovisa hur de ska komma till rätta med problemen. 
Om Arbetsmiljöverket inte är nöjda med svaret kommer de att kräva Region Dalarna på ett vite, en slags böter, för att de inte åtgärdat problemen. Regionen har begärt förlängd tid för att uppfylla kraven, och har fått till den 31 januari 2027 på sig. Om kraven inte uppfylls riskerar Region Dalarna att få betala 150 000 kronor i vite. 

I sitt föreläggande skriver Arbetsmiljöverket bland annat om problem med fysisk belastning, kognitiv överbelastning, stress och bristande användbarhet i Cosmic rapporterar Läkartidningen. Myndigheten pekar också på att medarbetare och skyddsombud behöver ges bättre möjligheter att påverka arbetsmiljöarbetet. 

För Jessica Palm är beslutet ett viktigt kvitto på att skyddsombudens arbete har betydelse. 

”Det är en seger att Arbetsmiljöverket nu skriver svart på vitt att journalsystem ska vara lätta att använda och anpassade till användarna. Det kan låta som en självklarhet, men många läkare vet att så tyvärr inte alltid är fallet.” 

Så kan ett skyddsombud påverka arbetsmiljön 

Fallet i Dalarna visar vilken viktig roll skyddsombud spelar för att uppmärksamma arbetsmiljöproblem och driva frågor vidare när arbetsgivaren inte åtgärdar problemen. Genom att använda de verktyg som finns i arbetsmiljölagstiftningen kan skyddsombud bidra till förändring, både för den egna arbetsplatsen och för kollegor i regionen. 

Arbetsmiljöverket prioriterar vårdens arbetsmiljö

Lars Lööw, generaldirektör Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöfrågorna i vården har fått ökad uppmärksamhet nationellt det senaste året, inte minst genom den debattartikel myndighetens GD Lars Lööw skrev i december förra året; ”Livsfarlig arbetsmiljö inom svensk sjukvård” 

Vid Läkarförbundets fullmäktige  var Lars Lööw hederstalare och betonade vikten av ett fortsatt samarbete mellan Läkarförbundet, Arbetsmiljöverket, arbetsgivare och politiker på både regional och nationell nivå:  

”Det behövs ett grundläggande perspektivskifte när det kommer till arbetsmiljön i vården. Arbetsmiljö kan inte vara något man börjar jobba med när allt det andra är klart. För när blir det andra någonsin klart?” 

Läs mer om Arbetsmiljöverkets arbete för en bättre arbetsmiljö i vården. 

Bli fackligt ombud eller skyddsombud på din arbetsplats!

Vill du vara med och påverka din och dina kollegors arbetssituation? Bra! Läkarförbundet är beroende av medlemmarnas engagemang. Utan förtroendevalda, ingen facklig verksamhet. 

Tre pris delades ut under årets fullmäktige. Priset Läkare som leder tilldelas en medlem som visat prov på bra ledarskap. Sveriges läkarförbunds hedersomnämnande går till en medlem som har gjort en viktig insats för förbundet. Osborne Bartleys stipendium delas ut till en läkarstudent som visat särskilt engagemang inom fackliga frågor.

Sveriges läkarförbunds hedersomnämnande – Erik Dahlman

Erik Dahlman får priset för att under en lång tid varit en uppskattad och respekterad fackliga företrädare för läkarkåren. Med djup kunskap om lagar, avtal och arbetsmarknadens spelregler har han bidragit till bestående förbättringar för läkare över hela landet. Inte minst har han genom sitt outtröttliga engagemang för läkares rätt till övertidsarbete drivit på såväl lokalföreningar som förbundet i att komma längre i denna, för kåren, avgörande fråga.

Genom ihärdigt och skickligt förhandlingsarbete har han varit en vägvisare för generationer av fackligt förtroendevalda. Många beskriver honom som en levande uppslagsbok i avtalsfrågor men också som en generös mentor som alltid delat med sig av sina erfarenheter. Erik Dahlman har en imponerande bredd och har både varit ordförande lokalt och suttit i förbundsstyrelsen centralt. Han har även också varit engagerad i Svensk rättspsykiatrisk förening. Genom sitt ledarskap, sitt engagemang och sin envishet har han satt avtryck som kommer att bestå under lång tid framöver.

Osborne Bartleys stipendium – Tim Nilsson

Denna läkarstudent har utmärkt sig för sitt enastående engagemang, mogna ledarskap och betydande insatser för läkarkåren redan under studietiden. Genom skarp analysförmåga, gott omdöme och en stark vilja att utveckla hälso- och sjukvården har hen gjort avtryck i nationella sammanhang. Han är en uppskattad företrädare för läkarstudenter, en brobyggare mellan generationer och en inspirerande förebild för framtidens läkare.

Denna läkarstudent har tagit stort ansvar för viktiga frågor och i förbundsstyrelsens arbete framstått som engagerad och eftertänksam. Han vågar ta plats, men gör det alltid med skärpa, och ett starkt medlemsperspektiv som sätter hela kåren i centrum.
Genom sitt ordförandeskap i SLF Student, sin drivkraft i förbundsstyrelsen och sin förmåga att kombinera omtanke med handlingskraft är han en mycket värdig mottagare av Osborne Bartleys stipendium.

Läkare som leder – Karin Båtelson

Karin Båtelson har under flera decennier gjort betydande insatser för Sveriges läkarförbund och läkarkåren, såväl lokalt som nationellt och internationellt. Med värme, humor och entusiasm skapar hon goda relationer med medlemmar, politiker och myndigheter. Med sin analytiska förmåga och vassa penna har hon varit en drivande kraft i många viktiga professions- och sjukvårdsfrågor.

Genom en lång rad uppdrag inom förbundet, bland annat som förste vice ordförande i förbundsstyrelsen och ordförande för Sjukhusläkarna, har hon med stort engagemang och bred sakkunskap företrätt läkarnas intressen och bidragit till att stärka förbundets röst i sjukvårdspolitiken.
När Läkarförbundet snabbt behövde en erfaren och trygg ledare ställde hon återigen upp för organisationen, denna gång som tillförordnad förbundsdirektör.

Jenny Hedgren Rönnlund
Jenny är specialist i allmänmedicin och verksam som distriktsläkare och medicinskt ledningsansvarig läkare på Överkalix vårdcentral-

– Det känns verkligen hedrande och roligt att bli invald i förbundsstyrelsen. Jag ser fram emot att fortsätta utveckla vårt samarbete i förbundet för att få styrka i våra frågor. Men också bidra med mina perspektiv på hur vi kan utveckla våra avtal och vårt arbetsmiljöarbete.

Jenny Hedgren Rönnlund är ordförande för Norrbottens läkarförening och var även en av initiativtagarna till bildandet av Distriktsläkarföreningen i Norrbotten. Hon har lång erfarenhet av fackligt arbete och en djup förståelse för de villkor och utmaningar som hälso- och sjukvården möter utanför storstadsregionerna.

Göran Sandström
Göran är specialistläkare i internmedicin samt inom anestesi och intensivvård och arbetar som lärare och forskare på Försvarshögskolan.

Göran Sandström har suttit i Militärläkarföreningens styrelse sedan 2007, där han dessutom är ordförande sedan 2025.

– Jag är hedrad över förtroendet att få vara en del av Läkarförbundets styrelse. Vår omvärld bli alltmer osäker. Därför tror jag att ett militärmedicinskt perspektiv i styrelsen är viktigt för att både tillvara alla läkares intressen och att utveckla svensk sjukvård, säger Göran Sandström.

Karin Filipsson
Karin är överläkare och specialist i internmedicin och verksam vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Hon är andre vice ordförande i Sjukhusläkarna och ledamot i Läkarförbundets Arbetslivsgrupp (ALG). Dessutom är hon ledamot i Mellersta Skånes läkarförening och ordförande i Sjukhusläkarna Lun.

– Jag är tacksam för förtroendet från fullmäktige. Jag vill i min nya roll fortsätta att arbeta för ett hållbart arbetsliv och att läkare ska tycka det är kul att gå till jobbet. Jag känner stort engagemang i frågor som rör utbildning genom hela karriären, handledning och forskning, men jag ser också fram emot att få bredda min kunskap i samarbete med fantastiska kollegor i förbundsstyrelsen, säger Karin Filipsson.

Läkarförbundets ledamöter väljs på rullande tvåårsmandat där halva styrelsen väljs om varje år.

– Jag är jätteglad och hedrad över det fortsatta förtroendet att leda Sveriges läkarförbund. Det är ett uppdrag som jag tar på djupaste allvar. Sjukvården är en viktig del av vårt lands välfärd men den möter samtidigt stora utmaningar. Tillsammans med landets läkare vill jag fortsätta leda arbetet för en mer tillgänglig, hållbar och robust sjukvård, säger Hanna Kataoka, ordförande i Läkarförbundet.

Läkarförbundets styrelseledamöter väljs på rullande tvåårsmandat där halva styrelsen väljs om varje år. Vid årets fullmäktige fick även Christofer Lindholm, överläkare i anestesi och intensivvård i Karlstad, fortsatt förtroende som andre vice ordförande i förbundet.

Vidare omvaldes två ledamöter och tre nya ledamöter röstades in i styrelsen. De nya ledamöterna är:
Jenny Hedgren Rönnlund, specialistläkare inom allmänmedicin och verksam i Överkalix.
Göran Sandström, specialist i internmedicin samt inom anestesi och intensivvård. Lärare och forskare vid Försvarshögskolan.
Karin Filipsson, överläkare i endokrinologi vid Lunds universitetssjukhus 

Sveriges läkarförbunds styrelse

Hanna Kataoka, ordförande, Göteborg (omval)
Elin Karlsson, 1:e vice ordförande, Södertälje
Christofer Lindholm, 2:a vice ordförande, Karlstad (omval)
Jenny Hedgren Rönnlund, Överkalix (nyvald)
Göran Sandström, ledamot, Göteborg, (nyvald)
Karin Filipsson, ledamot, Lund (nyvald)
Ylva Sandström, ledamot, Stockholm (omvald)
Robert Holmqvist, ledamot, Stockholm (omvald)
Anna Rask-Andersen, ledamot, Uppsala
Josefin Gerdevåg, ledamot, Örebro
Gabriella Schanning, ledamot, Stockholm
Annika Östling, ledamot, Östersund
Julia Borg, ledamot, Kristianstad
Johan Gustafsson, ledamot, Helsingborg
Tim Nilsson, ledamot, läkarstudent

Tre hederspristagare

Under fullmäktige delades även tre hederspriser ut.

Osborne Bartleys stipendium: Tim Nilsson
Stipendiet delas ut till en läkarstudent som visat särskilt engagemang inom fackliga frågor.
Del av motivering:
Denna läkarstudent har tagit stort ansvar för viktiga frågor och i förbundsstyrelsens arbete framstått som engagerad och eftertänksam. Han vågar ta plats, men gör det alltid med skärpa, och ett starkt medlemsperspektiv som sätter hela kåren i centrum.

Sveriges läkarförbunds hedersomnämnande: Erik Dahlman
Tilldelas medlem/delförening som erkännande för:
-Förtjänstfull insats för Sveriges läkarförbund
-Som insats räknas rekryteringsinsats eller annan insats som lett till påtaglig fördel för förbundet och dess tillväxt.
Del av motivering:
Med djup kunskap om lagar, avtal och arbetsmarknadens spelregler har hen bidragit till bestående förbättringar för läkare över hela landet. Inte minst har hen genom sitt outtröttliga engagemang för läkares rätt till övertidsarbete drivit på såväl lokalföreningar som förbundet i att komma längre i denna, för kåren, avgörande fråga.

Läkare som leder: Karin Båtelson
Tilldelas en medlem som:
-Uppnått framgång i att leda en verksamhet som bidrar till god vård
-Har visat kreativitet, initiativ och hängivenhet i strävan att förbättra arbetsmiljö och förutsättningar för läkare i arbete
-Är en positiv förebild för kollegor
Del av motivering:
Med värme, humor och entusiasm skapar hon goda relationer med medlemmar, politiker och myndigheter. Hennes analytiska förmåga och vassa penna har varit en drivande kraft i många viktiga professions- och sjukvårdsfrågor.

Förhandlingar pågår mellan förhandlings- och samverkansrådet PTK, som Läkarförbundet är en del av, LO och Svenskt Näringsliv om förändringar i de kollektivavtalade pensions- och försäkringsavtalen på den privata arbetsmarknaden. För läkarna gäller det förbundets medlemmar i privat sektor som är anställda hos vårdföretag som till exempel Capio, Prima vård och Aleris.

De kollektivavtalade pensionerna och försäkringarna är en viktig del av medlemmarnas trygghet och omfattar betydande ekonomiska värden för läkarna. Förhandlingarna handlar bland annat om förändringar i de kollektivavtalade pensions- och försäkringsavtalen för privatanställda tjänstemän.

Parterna befinner sig nu i ett intensivt förhandlingsskede med målet att avtalen ska vara klara på fredag om en vecka, 13/11. Läkarförbundet förhandlar genom PTK och återkommer med information när förhandlingarna är avslutade eller om det sker andra viktiga förändringar.

Fullmäktige är Läkarförbundets högsta beslutande organ och träffas en gång per år. Årets möte tar upp frågor om läkares villkor, forskning, utbildning, sjukvårdspolitik och samarbete.

Vad händer på mötet?

Delegaterna diskuterar och fattar beslut om förbundets verksamhet och inriktning. Med utgångspunkt i motionerna och interpellationerna debatterar de frågor som är viktiga för läkare och för sjukvårdens utveckling. Under mötet väljs också en ny förbundsstyrelse.

Ta del av möteshandlingarna

Här finns motioner och interpellationer med förbundsstyrelsens svar, föredragningslista och övriga underlag till årets möte.

Läs de samlade handlingarna till fullmäktige 2026

Ordförandens inledningstal

”En medlem ensam kan vara sårbar, till och med knäckas, men många medlemmar tillsammans kan förändra villkor, förbättra arbetsmiljön på en arbetsplats och förändra sjukvården till det bättre. Vår styrka ligger i att vi, trots våra olikheter, väljer att stå tillsammans. Och varje medlem räknas. Som den gamla berättelsen lär oss: en pinne kan lätt brytas, men ett knippe är svårt att knäcka. Och Läkarförbundet – obrytbart.

Vi låter oss inte knäckas för vi är över hundra delföreningar starka. Vi är lokalföreningar och yrkesföreningar, Vi är specialitetsföreningar och vi är intresseföreningar.

Vi är läkaren på hälsocentralen, på skidorten i Härjedalen, Vi är den namngivna fasta läkarkontakten, Vi är de enda som skriver under anställningskontrakten.”

Ta del av hela inledningsanförandet här>

Följ Läkartidningens bevakning

Läkartidningen bevakar fullmäktige. På deras temasida samlas artiklar om frågorna, debatterna och besluten.

Följ Läkartidningens bevakning av fullmäktige 2026


”En medlemsorganisation som inte regelbundet prövar sina ställningstaganden riskerar att stagnera. Därför är Läkarförbundets årliga fullmäktigemöte inte bara en tradition. Det är ett sätt att säkerställa att förbundets politik fortsätter att bottna i läkarnas erfarenheter, behov och vilja.”

Läs Hanna Kataokas krönika i Läkartidningen här.

– Patienter måste kunna lita på att vårdpersonalen har aktuella kunskaper, oavsett var i landet de befinner sig. Högt upp på kommande regerings agenda måste därför vara att reglera rätten till fortbildning, säger Hanna Kataoka, ordförande för Läkarförbundet.

Läkarförbundet har följt läkares möjlighet till fortbildning i över 20 år. Resultaten visar att den externa fortbildningen minskat från 9,1 till 3,8 dagar per år, sedan 2005. I årets undersökning uppgav nära en av fyra läkare att de inte har någon extern fortbildning alls. Precis som i tidigare undersökningar framkommer att skillnaderna mellan olika regioner är stora och att läkare i primärvården får mindre fortbildning än sjukhusläkare.

Otillräcklig fortbildning får konsekvenser för patientsäkerheten. Läkare behöver lära sig om nyupptäckta biverkningar och nya diagnoskriterier. Läkare behöver också utbildning om nya läkemedel och behandlingsmetoder – ett fält som utvecklas i ett mycket högt tempo. Ytterst kan brist på tillgång till ny kunskap leda till vårdskador.

Brister i fortbildning kan också leda till att det tar längre tid att införa nya behandlingar och diagnostiska metoder i vården. Det riskerar att leda till att patienter under lång tid fortsätter att få vård med metoder som borde ha fasats ut. Det ställs också krav på fortbildning innan vårdpersonal kan börja använda ny medicinteknisk utrustning.

– Att skära ner på fortbildning är farligt. Förutom att det försvårar införandet av nya innovativa lösningar, så hotar det patientsäkerheten och arbetsmiljön. Den yttersta konsekvensen av att läkare inte kan fortbilda sig är att vårdskadorna ökar och den etiska stressen ökar, säger Hanna Kataoka.

2025 presenterades en statlig utredning som föreslog regelbunden och obligatorisk fortbildning för all vårdpersonal. Läkarförbundet vill nu se att förslaget genomförs. I många västerländska länder är rätten redan reglerad.

– Under de senaste 20 åren har läkares externa fortbildning mer än halverats. Samtidigt har medicinska framsteg, nya behandlingsmetoder och ny teknik exploderat. Därför är det nödvändigt att reglera rätten till kompetensutveckling, säger Hanna Kataoka.

Läkarförbundet vill att:

  • Läkares fortbildning regleras
  • Varje läkare har en individuell fortbildningsplan
  • Fortbildning redovisas och kan granskas externt
  • Regionerna budgeterar för fortbildning
  • Krav på fortbildning ställs vid upphandling av vård

Om enkäten

Enkäten skickades ut 4 maj 2026 och rör fortbildningen under 2025. Den skickades till 4 658 yrkesverksamma läkare. Svarsfrekvensen var på 45 procent.