fbpx
Hoppa till innehåll

Just nu bygger vi om i Läkarförbundets webbnätverk vilket kan göra att vissa sidor ser lite märkliga ut. Vid frågor eller synpunkter, kontakta webbsupport@slf.se.

Inkomna motioner

Här kan du ta del av alla inkomna motioner till Fullmäktige 2021. Har du frågor om en motion hittar du kontaktuppgifter till motionären i anslutning till motionen.

Motionär: SLF Student

Idag är det skillnad på att vara läkare och läkare. Om du har tagit examen är du automatiskt inkluderad i det centrala kollektivavtal som reglerar en läkares rättigheter och skyldigheter. Men är du en underläkare som inte tagit examen än är du inte inkluderad i det centrala avtalet, även kallat Huvudöverenskommelsen (HÖK). Detta gör att det är upp till varje lokal läkarförening om de vill inkludera sina yngsta underläkare i sitt lokala avtal.

Det finns ett avtal som är till för dessa icke-examinerade underläkare. Det kallas internt bland oss medstud, då det reglerar medicine studerande. Det är dock frikopplat från HÖKen. Det är upp till varje enskild läkarförening om de vill att den ska inkluderas i deras lokala avtal. Varför det är så är oklart, hur kommer det sig att vissa läkare inte ingår i vårt största avtal? Varför väljer vi att särbehandla dessa yngsta läkare?

Konsekvenserna av att särskilja dessa icke-examinerade från det centrala avtalet är tydliga. De yngsta läkarna ingår inte i den årliga lönerevisionen, det finns ingen lägsta lön satt från centralt håll, så deras löner står praktiskt taget still. I vissa regioner har lönen till och med backat. Men det finns också ett tydligt signalvärde i att inkludera alla under samma avtal. Det visar att vi alla är en gemensam kår, och att Läkarförbundet är för alla läkare. Alla läkare genom hela karriären, som är vår vackra slogan. Det är dags att vi lever upp till vårt egna motto.

Därför yrkar Sveriges Läkarförbund Student

  • att Medicine studerandes avtal ska inkluderas i Huvudöverenskommelsen

Motionär: Nordvästra Skånes läkareförening, Mellersta Skånes läkareförening och Malmö Läkareförening

Andelen privata aktörer inom svensk sjukvård ökar. Vid sidan om privata vårdcentraler och specialistmottagningar ses även en ökning av privatsjukhus med slutenvårdsplatser.
Ersättningen och anställningsformer för läkare på dessa arbetsplatser varierar stort. Många är egenföretagare med etablering utan offentlig finansiering andra har ersättning enligt lagen om läkarvårdsersättning (LOL) och slutligen sker etablering enligt vårdval (LOV). I den senare etableringsformen ryms många läkare med direkta anställningsavtal med större eller mindre vårdföretag som Aleris, Capio, Lideta Hälsovård med flera. Många men inte alla vårdföretag har kollektivavtal för sina anställda tecknade genom Vårdföretagarna Almega.

Kollektivavtalet med Vårdföretagarna Almega löper tillsvidare och ställer en del krav på lokalföreningen och lokal facklig förtroendeman i företaget i de fall dessa finns. Detta gäller exempelvis genomgång av intentioner och tillämpning avseende den lokal lönebildningen. Även om den årliga lönerevisionen sker enligt lönesamtalsmodell så åligger det Läkarförbundet att som part granska lönerna och vid behov påkalla förhandling. Erfarenheten är att detta enbart sker i undantagsfall och mörkertalen beträffande t.ex. osakliga löneskillnader är stort.

Ett annat problem uppstår i samband med lönerådgivning. SACO lönesök går alltid att hänvisa till då medlemmar önskar lönerådgivning men är ett för trubbigt och ospecifikt instrument att användas vid förhandling. Allt som oftast saknar vi som lokalförening aktuell statistik utan hänvisar till den offentliga vårdens statistik med förslag på ett 10 procentigt påslag. Detta är inte professionellt och gagnar inte våra medlemmar.

Personärenden är ett växande problem för lokalföreningen med allt fler privata aktörer. Även om många ärenden kan hänskjuts till Stockholm, så krävs ofta att lokal facklig tid behöver tas i anspråk som bör kunna ersättas av den privata vårdgivaren.

Idag saknar vår och säkert även andra lokalföreningar resurser att bevaka och serva medlemmar anställda i och av större privata vårdföretag. En lösning för att avhjälpa detta kan vara att förhandla fram facklig tid för förtroendevalda, motsvarande systemet som redan finns bland offentliga vårdgivare. Ett annat förslag är att tillskapa regionala ombudsmän/skyddsombud med uppgift att bevaka medlemmarnas intressen hos privata vårdgivare.

Nordvästra Skånes läkareförening, Mellersta Skånes läkareförening och Malmö Läkareförening yrkar:

  • att Läkarförbundet i sitt centrala arbete verkar för att alla läkare med anställning har kollektivavtalslikande villkor.
  • att Läkarförbundet verkar för att kollektivavtal är ett villkor för upphandling av offentlig vård.
  • att Läkarförbundet i sitt förbundsarbete verkar för att tillse att förtroendemannalagen avseende facklig tid efterlevs för kollegor inom privat sektor.
  • att Läkarförbundet tar fram bra och aktuell lönestatistik från den privata sektorn som grund för saklig lönerådgivning.
  • att Läkarförbundet arrangerar en utbildningsdag för sina lokalföreningar kring frågan hur vi skall jobba för bättre service till våra privatanställda läkare lokalt.
  • tt Läkarförbundet skapar ett system med regionala ombudsmän/skyddsombud med främst uppgift att bevaka den privata sektorn och även handlägga dess personärenden.

Motionär: Östra Skånes läkarförening och Malmö läkareförening

Nivån på ingångslöner och löneutvecklingen för ST-läkare är fortsatt dåligt prioriterad av landets regioner. För att tydliggöra ökande kompetens och ansvar under ST-tjänstgöringen och till det koppla en bättre löneutveckling föreslås att ST-tjänstgöringen delas upp i olika kompetensutvecklingsnivåer; ex basnivå (motsvarande BT), mellan-nivå och avancerad nivå. Målen för att kvalificera till dessa nivåer skall tydligt kopplas till att självständigt kunna handlägga och ta ansvar för vissa arbetsuppgifter. Kompetensutvecklingsnivåerna föreslås även kunna kopplas till ett lönepåslag utöver lönerevisionen för att motsvara ökad kompetensnivå och ökat ansvar.

Östra Skånes läkarförening och Malmö läkareförening yrkar:

  • att Sveriges läkarförbund utreder möjligheterna att införa kompetensutvecklingsnivåer för ST-läkare för att tydliggöra att de under ST-tjänstgöringen tilltagande självständigt kan handlägga och ta ansvar för vissa arbetsuppgifter
  • att Sveriges läkarförbund utreder möjligheterna att tydliggöra hur löneutvecklingen för ST-läkare ska motsvara ökad kompetensnivå och ökat ansvar.
  • att Sveriges läkarförbund utreder att föreslå till Socialstyrelsen att införa kompetensnivåer för ST-läkare

Motionär: Mellersta Skånes läkareförening

Ersättningen för utfört arbete är högre på helger och nätter på hela arbetsmarknaden – exempelvis har en advokat som arbetar en lördag med en häktning dubbel timersättning.

Meningen är att det planerade läkararbetet ska ske vardagar mellan 7.00 och 21.00; annan arbetad tid är jourtid. Jourtid är en form av övertid som ersätts enligt det centrala jouravtalet i specialbestämmelserna för läkare och lokala jouravtal.

Arbetstidslagen (ATL) är en skyddslag som begränsar antalet övertidstimmar utan särskild dispens till max 200 per år, om läkaren inte tar ut kompensationsledigt för återhämtning från jouren. Arbetsgivaren ska enligt ATL föra anteckningar över övertid och jourtid. Detta gäller oberoende om den arbetade tiden är avlönad eller inte.

Ibland räcker inte en arbetstid med 40 timmar i veckan till, och då blir det fråga om övertid. Denna övertid bör ha ett högre pris som lön för utfört arbete.

Läkaren som blir beordrad till övertidsarbete eller får övertiden godkänd i efterhand (medan läkaren själv styr flextid, om det finns på enheten) får mer betalt – övertid är som regel dyrare för arbetsgivaren över hela arbetsmarknaden.

Men om läkaren i sitt anställningsavtal har skrivit bort rätten till ekonomisk ersättning för arbetad övertid, så har medlemmen ingen rätt till pengar eller säker rätt till ledig tid för arbetad övertid. (AB § 20, moment 8, i gällande kollektivavtal som Sveriges läkarförbund har med SKR och Sobona.)

En läkare med bortavtalad ekonomisk ersättning kan beordras att arbeta övertid, på vad som tidigare var jourtid men som nu är schemalagd tid, utan att få någon ersättning i pengar eller ledighet.

Inom sjukvården får nästan aldrig en medlem ersättning för en bortskriven rätt till övertid och i löneförhandlingen vid nyanställning diskuteras ofta inte frågan om övertid.

En ändring av kollektivavtalet AB 2017 om övertid säger att arbetsgivaren är skyldig att redogöra för bakgrunden till en eventuell bortskrivning av rätten till ekonomisk övertidsersättning och ska motivera detta: ”I samband med sådan överenskommelse ska arbetsgivaren tydliggöra vilka grunder överenskommelsen bygger på.”

Sedan maj 2017 är det alltså inte längre tillåtet att arbetsgivaren först träffar ett muntligt anställningsavtal utan att diskutera övertidsfrågan och där arbetsgivaren sedan i tysthet skrivit bort rätten till ekonomisk ersättning för övertid enligt AB i det skriftliga anställningsavtalet.

Detta är ett delresultat av Läkarförbundet i övertidsfrågan på central nivå, men frågan är tyvärr ännu inte löst utan kampen går vidare.

Många medlemmar är inte medvetna om att rätt till övertidsersättning är en förhandlingsfråga. Här kan läkaren om hen är aktiv vägra att skriva under och istället begära ett anställningsavtal med rätt till övertid. Med ett högt pris för övertid skapas ett ekonomiskt incitament att minska övertiden, vilket gynnar arbetsmiljön.

Det är viktigt att övertidsfrågan av Läkarförbundet drivs kraftfullt centralt gentemot SKL och att lokalföreningar och yrkesföreningar kan få stöd för sitt arbete med övertidsfrågan. Vi kan sannolikt göra gemensam sak med fackföreningar för andra yrkesgrupper när arbetsgivaren vill införa stopp för inhyrd personal och inte betala för arbetad övertid.

Det finns samtidigt många läkare som är anställda i den privata sektorn med kollektivavtal som Sveriges Läkarförbund har med Vårdföretagarna/Almega. Det finns inte mycket information om hur det fungerar för Läkarförbundets medlemmar i den privata sektorn med arbetad övertid på sjukhus, mottagningar och framför allt vårdcentraler Det är viktigt att Läkarförbundet skall driva övertidsfrågan även för denna privata sektor av läkarnas arbetsmarknad. En början är en utredning om nuläget inom den privata sektorn.

Läkare vill arbeta och hjälpa sina patienter, men läkare vill inte arbeta gratis övertid.

Mellersta Skånes läkareförening yrkar:

  • Att Läkarförbundet i sitt förbundsarbete verkar för att fler läkare skall ha rätt till ekonomisk ersättning för övertid
  • Att Läkarförbundet verkar för att arbetsgivaren skall registrera all arbetad tid som är övertid enligt Arbetstidslagen
  • Att Läkarförbundet i sin politik verkar mot att läkare avtalar bort rätten till ekonomisk ersättning för övertid.
  • Att Läkarförbundet i sin politik säkerställer för läkare att lokala kollektivavtal ska slå ut individuella avtal om bortskriven rätt till ekonomisk ersättning för övertid
  • Att Läkarförbundet i sitt fackliga arbete verkar mot att arbetsgivaren skriver bort rätten till kompensation för övertid enligt AB i anställningsavtal för läkare
  • Att Läkarförbundet i sitt fackliga arbete verkar för att läkare informeras om reglerna i kollektivavtalet och hur man registrerar övertid när så är fallet
  • Att Läkarförbundet i sitt fackliga arbete utreder hur det fungerar för Läkarförbundets medlemmar med övertid och ekonomisk ersättning för arbetad övertid verksamma inom den privata sektorn på sjukhus, mottagningar och framför allt vårdcentraler

Motionär: Läkarföreningarna i Halland, Gotland, Östergötland, Kronoberg, Kalmar och Jönköping

Läkarförbundet vill verka för ett över tid hållbart arbetsliv.

En förutsättning för detta är en god arbetsmiljö med en rimlig arbetsbelastning under hela karriären.

Tyvärr upplever många av våra medlemmar att arbetsbördan och stressen i arbetslivet ökar, vilket också återspeglas i ökande sjukskrivningstal även bland yngre kollegor.

En viktig ingrediens i god arbetsmiljö är tid för återhämtning mellan tuffa arbetspass, något som arbetsgivaren beklagligtvis långt ifrån alltid kan erbjuda. En stor del av läkarkåren arbetar utanför ordinarie arbetstid med jour, beredskap och övertid – något som genererar komptid. Detta är en skuld som arbetsgivaren har gentemot våra medlemmar. Denna skuld kan sällan i sin helhet tas ut i form av ledighet utan betalas ofta ut i pengar. Detta bidrar till en ökad arbetsbörda utan tillräcklig tid för återhämtning. Det innebär också ett dolt tjänsteutrymme.

Vi anser att arbetsgivaren frånsäger sig sitt arbetsmiljöansvar genom att konsekvent på alltför många ställen inte erbjuda möjlighet till att ta ut intjänad komptid i form av ledighet. Dels bidrar detta inte till ett hållbart arbetsliv och dels innebär det att potentiellt utrymme att utöka bemanningen inte utnyttjas, i stället överutnyttjas befintlig personal.

För att skapa incitament för arbetsgivaren att låta arbetstagare som önskar ta ut sin komptid i form av ledighet anser vi att det bör kosta arbetsgivaren mer att betala ut jourersättning i pengar än i tid. Sköts detta leder det till en drägligare arbetsmiljö och möjlighet till ökad bemanning inom framför allt jourtunga specialiteter utan att det medför någon merkostnad för arbetsgivaren. Sköts detta inte anser vi att det bör innebära en merkostnad för de kliniker/verksamheter som inte klarar av att leva upp till sitt arbetsmiljöansvar.

Läkarföreningarna i Halland, Gotland, Östergötland, Kronoberg, Kalmar och Jönköping yrkar därför

  • att Läkarförbundet centralt verkar för att jour- och övertidsersättning, när det mot arbetstagarens vilja betalas ut kontant, skall kosta arbetsgivaren mer än om kompensationen ges i form av ledighet.

Motionär: Malmö Läkareförening

Strukturell diskriminering är närvarande i samhället, sannolikt på fler nivåer än de flesta anar. Det som inte är känt är lätt att missa. Diskrimineringsgrunden kön i lönesammanhang registreras och analyseras åtminstone vid den årliga löneöversynen. Övriga diskrimineringsgrunder registreras inte och analyseras därmed inte. Det gör att vi inte har någon data kring huruvida exempelvis könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning eller funktionsnedsättning påverkar lönenivåerna för läkarkåren. Den personliga integriteten och de juridiska implikationerna måste ju naturligtvis beaktas i sammanhanget. Vi yrkar därför att

  • att SLF verkar för att utreda möjligheten att inhämta lönestatistik kopplat till diskrimineringsgrunder, beaktande den personliga integriteten.
  • att om en framkomlig väg kring registreringen av diskrimineringsgrunder kan hittas i så fall integreras i SLFs framtida löneenkäter

Motionär: Malmö Läkareförening och Nordvästra Skånes läkareförening

Omställningsfonden startade 2012 och baseras på ett kollektivavtal, KOM-KR, mellan arbetsgivarparterna SKR och Sobona och fackförbund Kommunal, Akademikeralliansen och OFR. De fackliga parterna avstår varje år av arbetsgivarens lönesumma för att finansiera fonden. Omställningsfondens uppdrag är att underlätta för omställning inom välfärden. I detta ingår att arbeta förebyggande med tidiga omställningsinsatser och kompetensutveckling. Enligt fonden är visionen är att öppna möjligheter till framtidens arbetsliv för välfärdens medarbetare. Enligt vår erfarenhet är det dock mycket svårt att utverka pengar till insatser riktade mot läkare. Vi yrkar därför

  • att SLF verkar för att sprida information till lokalföreningar kring hur medlen från Omställningsfonden (KOM-KR) bättre kan nyttjas lokalt.

Motionär: Andreas Fischer

Sveriges riksdag har bifallit motion 2018/19:1593 av Markus Selin (S) om att statliga organisationer som arbetsgivare ska kunna uppvisa ledarskapsmodeller i syfte att utveckla staten och myndigheter i frågor om ledarskap, medarbetarskap och ytterst måluppfyllnad och tillkännager detta för regeringen.

Detta borde utvidgas att även gälla regionala och kommunala arbetsgivare.

Försvarsmakten har sedan länge arbetat med att kontinuerligt utveckla sitt ledarskap. På försvarshögskolan har bl.a. Prof. Gerry Larsson utvecklat omfattande system med bl.a. personlighetstester för att dels selektera, men fr.a. hjälpa till att exkludera individer som inte anses vara lämpliga chefer på olika nivåer.

Sveriges läkarförbunds ledarskapspolicy förefaller huvudsakligen vara baserat på ledarskap utifrån argumentation om sk. ”skills approach” (den med mest kunskap skall vara chef). Moderna ledarskapsteorier fokuserar i tillägg till det, mer på personliga och individuella attribut som ett mål att skapa trygghet, tillit och empati med ett ledarskap präglat av etisk värdegrund med humanistisk approach.

Mtp. att vår egen ledarskapspolicy inte nämner någonting om teorier om humanistiskt ledarskap, baserat på trygghet, tillit och humanistiskt ledarskap är det svårt att argumentera för att vi som förbund eftersträvar de egenskaperna hos chefer vid chefstillsättningar på våra medlemmars arbetsplatser.

Andreas Fischer yrkar

  • att fullmäktige uppdrar åt Sveriges Läkarförbund att uppdatera och komplettera Sveriges Läkarförbunds ledarskapspolicy med fler och djupare dimensioner för egenskaper hos önskade chefer
  • att uttryckligen arbeta aktivt för tillsättande av chefer som har utbildning i, eller utbildas i tillitsbaserad ledarskapsteori med mål om trygghet, tillit och humanistiskt ledarskap
  • att ta fram stödfunktioner, liknande de försvarsmakten har, för att stötta våra förtroendevalda i rekommendationerna till arbetsgivarna om selektion, eller exklusion av sökande chefer med mindre önskvärda personliga egenskaper.

Motionär: Upplands allmänna läkarförening

Läkarförbundet verkar för att vården ska ledas av läkare. Tyvärr går utvecklingen i regionerna inte åt det hållet. Läkare har möjlighet att söka traditionella ledarpositioner först när de är färdiga specialister, medan andra yrkeskategorier kan få ledarpositioner på positioner tidigare i karriären. Sådana positioner anses ofta vara särskilt meriterade för chefsuppdrag. Erfarenhet och kunskaper om den verksamhet som chefen ska leda ses inte som viktiga och inte ens på universitetssjukhusen fäster regionerna avseende vid erfarenhet av forskning och undervisning. Samtidigt är det läkare som leder sjukvårdens arbete på golvet och beslutar om vilka patienter som ska läggas in på sjukhus, vilka undersökningar som görs och vilken behandling som ges m.m. Sådana beslut är komplicerade och baseras inte bara på medicinska kunskaper, utan även på andra faktorer

Tyvärr fäster arbetsgivarna inte avseende vid läkares informella ledarerfarenheter, vilket borde vara fallet. Ledarerfarenhet och förtroendeuppdrag från facklig organisation, läkarföreningar, nationella arbetsgrupper och dylikt uppskattas inte heller.

Vår erfarenhet är också att det fästes större betydelse vid vad som sägs under en timmes intervju än vid meriter som erhållits under decennier. Det finns uppgifter från tjänsterekryterare att just läkare ibland inte framhäver sina egna meriter och kvalifikationer på optimalt sätt. I den offentliga sjukvården omhuldar vi ideal om att arbeta i team, vara en del av laget och helst ha ett helikopterperspektiv på sin egen gärning – omfattande så stor del som möjligt av hela sjukvården, och ibland hela samhället och samhällsekonomin därtill. Läkarförbundets marknadsföringsregler lär oss en modest framtoning, som riskerar ge sämre möjligheter till framgång om denna framtoning används när läkaren blir föremål för en strukturerad anställningsintervju.

Inom ramen för att bibehålla, eller helst öka, andelen läkare som chefer i vården finns en betydande potential i riktade insatser som kan hjälpa ansökande läkare i intervjusituationerna samt att utforma sina CV:s.

Upplands allmänna läkarförening yrkar på att Läkarförbundet ska:

  • Utveckla verktyg för att dokumentera ledarskapserfarenhet
  • Utveckla råd och kurser för läkare intresserade av ledarskap inklusive träning i intervjuteknik vid anställningsintervjuer för chefskap.
  • Verkar för att läkare bereds ökade möjligheter till ekonomisk och administrativ utbildning på högskolenivå

Motionär: Chefsföreningen och Sjukhusläkarna

Läkares chefs- och ledarskap inom hälso- och sjukvården är av central betydelse för kvaliteten i verksamheten och för professionens ställning och utveckling.

Mot bakgrund av hälso- och sjukvårdslagen har verksamhetschefen (VC) en central position. I nuläget finns det dock inget krav på att VC ska vara läkare.

Det finns tecken på att andelen läkare som är verksamhetschefer minskat kraftigt (enligt en mätning gjord för perioden 2011-2018). Detta är oroande dels eftersom verksamhetschefen besitter det verkställande ansvaret inom svensk sjukvård, dels eftersom denna erfarenhet även är en viktig kvalifikation för ledningsuppdrag på högre nivåer inom olika förvaltningar och myndigheter.

Antalet/andelen läkare som upprätthåller chefspositioner beror på i vilken utsträckning positioner erbjuds och accepteras samt hur benägenheten att avsluta sådana uppdrag ser ut. Ytterligare en faktor är vilka förutsättningar läkare har att återgå i klinisk tjänst efter avslutat chefsuppdrag. Vi saknar idag aktuell kunskap om hur dessa delar påverkar läkares möjligheter och vilja att bli chef. För att SLF på ett faktabaserat sätt ska kunna driva frågan om läkares ledarskap krävs aktuell kunskap om utvecklingen även efter 2018.

Det vore även av värde att undersöka vilken roll fackliga uppdrag spelar för framtida chefsuppdrag – en välkänd karriärväg där relevanta jämförelser skulle kunna göras med länder där i princip alla verksamhetschefer är läkare såsom i Danmark.

Motionärerna föreslår mot bakgrund av ovanstående att

  • att SLF gör uppdaterad utredning om utvecklingen efter 2018 av antal/andel läkare som chefer i sjukvården, med fokus på högre chefer från VC och uppåt
  • att SLF utreder betydelsen av läkare som chefer ur kvalitets-/patientsäkerhetsperspektiv
  • att SLF riktar en enkätundersökning till fackligt förtroendevalda om chefskap.

Motionär: Chefsföreningen. Sjukhusläkarna, SYLF, SLF Student, Privatläkarföreningen, Företagsläkarföreningen, Industriläkarföreningen

Då läkare som chefer och ledare blivit en allt mer prioriterad fråga för läkarkåren och då vi ser så tydliga behov att sjukvården styrs utifrån medicinska perspektiv med läkare som chefer såg vi yrkesföreningar gemensamt ett behov av samlad ledarskapsutbildning. Chefsföreningen har ett välfungerande koncept med årlig chefsutbildning som renderat stor framgång.

Inför fullmäktige 2019 skrevs därför en motion av Chefsföreningen, Sjukhusläkarna, DLF, SLF Student samt SYLF med önskan enligt nedan:

ett vidare engagemang med en ledarskapskurs i tre steg:

  1. Steg 1 vänder sig till de som ännu inte är chefer, inklusive läkarstudenter.
  2. Steg 2 vänder sig till de som har ledaruppdrag, MAL, MLA, studierektorer.
  3. Steg 3 vänder sig till verksamhetschefer.

Yrkesföreningarna har idag inte tillräckliga ekonomiska och administrativa möjligheter för att genomföra en ledarskapskurs. I och med att förbundet har ledarskap som ett av sina prioriterade områden samt säkerligen vill främja det goda initiativet från yrkesföreningarna där vi krokar arm och arbetar tillsammans så önskar vi administrativ och ekonomisk hjälp av förbundet för att kunna genomföra detta.

Vi hade då yrkanden att läkarförbundet ska bära en ledarskapskurs i tre steg (Ledarskapsraketen) både ekonomiskt och administrativt. Samt att Läkarförbundet utreder om mentorprogrammet kan knytas till Ledarskapsraketen och att Ledarskapsraketen leds av en projektgrupp med representanter från berörda yrkesföreningar.

Svaret var tydligt från förbundsstyrelsen. Man ville verka i motionens anda och hade för avsikt att tillsätta en utredning vad gäller utbud, organisatoriska, ekonomiska faktorer för att utifrån redovisat resultat fatta beslut.

En gruppering tillsattes och ett första förslag presenterades för oss. Sedan har tiden gått. Under den tiden har man också pausat mentorsprogrammet vilket gett en stor ekonomisk besparing.

Visserligen har vi en pandemi vilket kan förklara till en del förseningen. Dock har samma pandemi ytterligare visat vikten av läkare som chefer. Och då måste utbildning prioriteras.

Motionärerna yrkar därför

  • att Läkarförbundet återtar sitt arbete i att forma en Ledarskapsraket där Läkarförbundet bär kurserna administrativt såväl som ekonomiskt.
  • att Läkarförbundet utreder om mentorprogrammet kan knytas till Ledarskapsraketen samt
  • att Ledarskapsraketen leds av en projektgrupp med representanter från samtliga motionärer.

Motionär: Stockholms läkarförening

Begreppet chefläkare är inte definierat i lag eller föreskrift. Befattningen tillkom för att bistå direktören/VD i arbetet med patientsäkerhet och kvalitet, hantering av patientklagomål och lex Maria-anmälningar. Avvikelserapporteringen fungerar bristfälligt. Analys och initiativ till förbättringsarbete med utgångspunkt från avvikelsehantering på landets sjukvårdinstitutioner behöver förbättras avsevärt. 2017 antogs en motion om chefläkarrollen. Stockholms Läkarförening anser, trots det arbete som då utfördes, att det med hänsyn till utvecklingen av chefläkarrollen behövs en aktualisering av beskrivningen av chefläkarens roll. Mandat och anställningsformens autonomi måste definieras närmare, liksom den medicinska ansvarsrollen.

Stockholms läkarförening yrkar

  • att Läkarförbundet verkar för en definition av chefläkarrollen, mandat och anställningsform.

Motionär: Stockholms läkarförening

Arbetsmiljöfrågor har oftast handlat om fysisk arbetsmiljö, men de senaste åren har det blivit mer tydligt fokus på organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA, AFS 2015:4). Läkarna har en komplex arbetssituation med multitasking, där organisatorisk och social arbetsmiljö är prominent, varav krav och resurser i balans är en del. Tillämpning av regelverket behöver därför anpassas bättre till läkarnas arbetssituation. Sammantaget finns det en utvecklingspotential inom området med den viktigaste resursen/samtalspartnern inom arbetsmiljöfrågor, Arbetsmiljöverket.

Stockholms läkarförening yrkar

  • att ALG ansvarar för att Läkarförbundet etablerar en formell regelbunden kontakt med Arbetsmiljöverket för samarbete. Detta syftar till ökad förståelse, anpassning till regelverket och kompentensutveckling inom verket för läkarnas arbetssituation med utgångspunkt från verkliga exempel.
  • att Läkarförbundet arbetar för att det på Arbetsmiljöverket finns kompetens för läkarnas arbetssituation.

Motionär: Västra Götalands läkarförening

Arbetstidens längd och förläggning är central för arbetsmiljön. Alltmer arbete förläggs till jourtid och över åren har arbetsbelastningen under jour och beredskap ökat. Läkare arbetar i allt högre utsträckning dygnets alla timmar. Tyvärr har arbetstiderna alltför sällan anpassats till detta. Verksamheterna har successivt tvingats ändra sina scheman, t.ex. genom införande av jourveckor och kvällspass, men arbetspassen är ofta långa och återhämtningen otillräcklig. Kunskapen om hur hållbara scheman för läkare läggs är vanligen dålig hos schemaläggare, chefer, läkarföreningarnas ombud och medlemmar. Arbetstidslagen, Allmänna Bestämmelser och Specialbestämmelserna följs inte alltid.

Många läkare dignar under jourbördan och mår inte bra. Ökade sjukskrivningstal i läkarkåren talar sitt tydliga språk. Läkare är ambitiösa och kämpar hårt för patienterna och kollegorna på bekostnad av sin egen återhämtning och hälsa. Det är dags att inse att vi som läkare är människor och fungerar som andra människor när det kommer till behov av sömn, mat och vila.

För andra yrkesgrupper jobbar många arbetsgivare med hållbar schemaläggning för att främja ett hållbart arbetsliv. Kunskapen om hur de arbetstider läkare har ska förläggas för ett hållbart arbetsliv är sämre. Schemaläggning för läkare behöver i större utsträckning bygga på evidens och kunskap om de grundläggande mänskliga behov som utgör grunden för en god hälsa.

Vidare har andra yrkesgrupper inom vården som arbetar dygnets alla timmar förkortad veckoarbetstid relaterat till den belastning dessa arbetstider har för individen, både avseende den egna återhämtningen men även för de sociala konsekvenserna. Detta skulle kunna vara aktuellt även för läkarkåren.

Hur läkarscheman bäst läggs och huruvida en minskad veckoarbetstid skulle bidra till hållbarare arbetsliv för läkare behöver analyseras och denna kunskap behöver göras känd och omsättas i praktiken.

Västra Götalands läkarförening yrkar

  • att tillgänglig kunskap om hur hållbar schemaläggning för läkare kan se ut tas fram
  • att tydliggöra vikten av att gällande arbetstidsregler tillämpas
  • att utreda om en minskning av veckoarbetstiden skulle bidra till hälsovinster för läkargruppen
  • att göra kunskapen om hälsosam schemaläggning känd för SLF:s ombud

Motionär: Sjukhusläkarna

Efter avskaffandet av SPRI 1999 saknas statlig kontroll av utformandet av sjukhusbyggnader. Regionerna har därefter ansvaret för denna planering. Vid om och nybyggnation av sjukhus under senare år har det ifrågasatts om läkare behöver enskilda arbetsplatser i form av egna eller delade läkarexpeditioner. Också vid planering av vårdavdelningar har arbetsrum/undersökningsrum där läkare ostört kan utföra undersökningar och ha patient/anhörigsamtal fallit bort. Det tydligaste exemplet på detta är Nya Karolinska i Solna där läkarkåren helt och hållet hölls utanför planeringen av de administrativa lokalerna då sjukhuset projekterades. Resultatet har blivit ett sjukhus utan hemvister för kollegor, utan läkarexpeditioner eller ens fasta arbetsplatser för läkarna. Massiva protester från berörda kollegor finns beskrivna i lakartidningen.se 2021-06-01. Man kan inte arbeta ostört med sina kvalificerade arbetsuppgifter i ett kontorslandskap. Även patientsäkerheten är hotad eftersom journaldiktering och telefonsamtal lätt kan uppfattas av inte bara kollegor utan också av obehöriga.

Sjukhusläkarna yrkar att Läkarförbundet verkar för

  • att tillse att det finns enskilda arbetsplatser för läkare. I första hand önskar Sjukhusläkarna att få ha kvar läkarexpeditioner enskilt eller delat med högst en eller två kollegor.
  • att fackliga representanter får insyn och medbestämmande vid ombyggnader av sjukhuslokaler och vid byggande av nya sjukhus
  • att hänsyn tas till sekretesskravet både vid patientsamtal, journalarbete och undersökning/behandling på vårdavdelning, något som idag är gravt eftersatt
  • att en ökad statlig kontroll införs vid ny- och ombyggnation av sjukhuslokaler

Motionär: Stockholms läkarförening

Pandemin avslöjade att vården och hela samhället inte var förberedda på omfattningen av problematiken av en global pandemi – på många nivåer. Pandemin innebar också en reell hälsorisk för landets läkare. Informationsflödet har varit omfattande, ibland diskutabelt och påtagligt föränderligt över tid. Nationella riktlinjer har krävt tidskrävande lokala tolkningar. Konsekvenserna av pandemin har också inverkat på arbetsmiljön, arbetstider och avtal som också medfört omfattande lokalt extraarbete.

Stockholms läkarförening yrkar

  • att Läkarförbundet, med erfarenheter från pandemin, utarbetar riktlinjer kring frågor som rör avtal, arbetstider och arbetsmiljö att implementera i en katastrofplan.
  • att Läkarförbundet samlar in och sammanställer erfarenheter från pandemin och utarbetar en handlingsplan inför kommande pandemi- och krissituationer, inkluderande frågor som rör avtal, arbetstider och arbetsmiljö.

Motionär: Östra Skånes läkarförening

Alla läkare har direkt eller indirekt ett ansvar för patienter. Vissa specialiteter är mer riskfyllda än andra när det gäller akuta svåra händelser. Obstetrik/gynekologi, anestesi/intensivvård, kirurgi, pediatrik och psykiatri är några exempel, men det finns såklart flera andra.

När en svår händelse inträffar kan man som läkare känna sig väldigt ensam i situationen och i ansvaret. Det är lätt att man som ansvarig läkare kritiserar och skuldbelägger sig själv. Man kanske rent formellt inte har gjort något medicinskt fel men väldigt många klandrar sig själv ändå. Det finns rapporter som visar att man efter en sådan situation kan utveckla ett regelrätt posttraumatiskt stressyndrom och bli ett s.k. second victim. Det är inte bara förödande för individen utan kan också leda till byte av specialitet eller t.o.m. yrke. Vad man får för stöd efter en sådan händelse, både på kort och på lång sikt spelar stor roll för läkarens egen bearbetning och förmåga att arbeta vidare.

De senaste åren har den här typen av frågor lyfts allt oftare. Kartläggande undersökningar har visat att en hel del har råkat ut för detta och att stödet då sett väldigt olika ut. För att alla berörda specialitetsföreningar ska slippa uppfinna hjulet på nytt önskar vi nu att Läkarförbundet tar ett helhetsgrepp om den här typen av frågor, något som också ligger helt i linje med Läkarförbundets vision om ett hållbart arbetsliv för läkare.

Östra Skånes läkarförening yrkar:

  • att Sveriges läkarförbund uppmärksammar och aktivt bevakar att arbetsgivare har eller utvecklar en handlingsplan för omhändertagandet av läkare som är med om svåra händelser, där det framgår både vad individen, kollegorna, arbetsgivaren och Läkarförbundet kan och bör göra i olika situationer.
  • att Sveriges läkarförbund undersöker möjligheten att etablera någon form av nationellt kollegialt stöd dit man som medlem kan vända sig om man råkar ut för en akut svår händelse.
  • att Sveriges läkarförbund i alla diskussioner med utbildningsansvariga betonar vikten av att lyfta denna fråga.

 

Motionär: Upplands allmänna läkarförening

Statliga myndigheter ska, när de anställer en person, enligt lag bedöma sökandes förtjänster och skicklighet. Förtjänst betyder oftast erfarenhet den sökande fått genom tidigare anställning. Skicklighet är hur lämplig den sökande är för anställningen och är enligt lag det viktigaste (om det inte finns särskilda skäl för något annat). Innebörden av skicklighetsbegreppet är utbildning, erfarenhet och personlig lämplighet.

En statlig myndighet, vilken ska anställa, ska göra en helhetsbedömning av bland annat:

  • teoretisk och praktisk utbildning
  • personliga egenskaper
  • annan kunskap och erfarenhet från offentlig eller privat verksamhet.

I vissa fall går det att överklaga ett anställningsbeslut inom staten. Överklagandet bedöms av Statens överklagandenämnd. Den som får rätt erhåller den aktuella tjänsten.

Regionerna har däremot möjlighet att fritt anställa vem de vill, men viss lagstiftning måste beaktas. Inom vården finns tjugoen olika yrken vilka kräver legitimation för självständigt arbete. Läkare måste ha vederbörlig specialistutbildning för att få anställning som specialistläkare och överläkare. Vid rekryteringsförfaranden får regionerna inte handla i strid mot objektivitetsprincipen, företrädesrätten och förbud. Det ska råda likhet inför lagen och finns förbud mot diskriminering och godtycke. Saklighetskravet innebär att uppgifter som lämnas ska vara korrekta, kravet på opartiskhet att subjektiva bedömningar inte får förekomma. Regionernas rekryteringsförfarande måste också vara förenligt med Sveriges åtaganden inom Europeiska unionen.

Möjligheterna att överklaga en regions anställningsbeslut är begränsade. Om diskriminering anmäls till diskrimineringsombudsmannen (DO) driver DO, för det första, bara enstaka ärenden vidare. För det andra får den som får rätt enbart ett mindre belopp i skadestånd och inte tjänsten i fråga.

Med anledning av det ökade antalet platser på läkarprogrammet är det svårt för unga läkare att få arbete och speciellt att erhålla AT-block. Sedan 2018 arbetar Sylf med utmärkelsen »schysst rekrytering« för att stötta och sporra arbetsgivare till att skapa en rättvis AT-rekrytering, men det finns anledning att ställa högre krav på regionernas rekryteringsförfaranden och verka för en ännu större rättssäkerhet.

Upplands allmänna läkarförening yrkar att Läkarförbundet ska verka för:

  • att lagen (1994:260) om offentlig anställning på sikt ändras så att även regionerna vid anställning omfattas av kravet att avseende bara ska fästas vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet.
  • att det ska gå att överklaga en regions anställningsförfarande.
  • att (eftersom det tar lång tid att ändra en lag) överenskommelser träffas i kollektivavtal om att anställningar i regionerna baseras på sakliga grund såsom förtjänst och skicklighet.

Motionär: SLF Student

Under de senaste 30 åren har återkommande regeringar ökat antalet studieplatser på rikets läkarutbildningar varpå flera lärosäten har behövt bygga ut grundutbildningen för att uppnå dessa ökande krav. Vidare tillkom även en ny grundutbildning 2011 vid Örebro universitet. Allt detta i mån om att få bukt på bland annat bristen på verksamma specialister inom sjukvården. Under samma tid har man från regionernas sida däremot ej varken ökat vårdplatser, specialisttätheten, AT-tjänster eller ST-tjänster i samma takt som utbildningsplatserna har ökat. Detta har utöver naturliga följder inte enbart påverkat flaskhalsproblematiken kring just ST- och AT-tjänster (samtidigt som platsökningen ej löst ursprungproblematiken) utan i stället skapat samt förvärrat utbildningsmiljöproblem på grundutbildningen. Problem som upplevs och påtalats av både studenter och kandidater samt utbildningsansvariga vid universiteten vid flertalet olika tillfällen.

Tack vare att man ej dimensionerat antalet platser på de svenska läkarutbildningarna efter det som kan tillgodoses ute i den kliniska verkligheten har vi i stället fått ökande problem. Problem med schemasvårigheter, brist på handledare, mindre patientbesök samt större studentgrupper per handledare på klinik. Dessa klinikbundna problem leder till en mindre patientvolym och patientbredd för varje individuell student samt mindre möjlighet till gedigen och god handledning. Två faktorer som är väsentliga för att uppnå en patientsäker, evidensbaserad och professionell standard inför utövandet av yrket. Denna problematik existerar redan hos de som examineras från gamla grundutbildningen om än inte i dramatiska mängder och kommer nog bli mer påtagligt hos de studenter som nu läser på det nya Läkarprogrammet. Ett program som är tänkt att kräva mer av både student och handledare med ännu större fokus på kliniken.

Då ingen AT-tjänst kommer att finnas för att fylla i de luckor eller laga de brister från grundutbildningen som den yngre kollegan bär på, ökar farhågorna kring den framtida utbildningskvalitén. Det är en påtaglig risk och sannolikhet att på grund av bristande samordning i dimensioneringen av utbildningsplatser kommer en skara yngre och större utsträckning legitimerade kollegor vara mindre kompetenta och säkra i deras valda yrke under deras första verksamma år. Därmed är det av oerhörd vikt både för utbildningskvalitén och den framtida patientsäkerheten att dimensioneringen av utbildningsplatserna på de svenska läkarutbildningar görs samordnat efter regionens kapacitet att kunna erbjuda och leverera högkvalitativ utbildning i kliniska miljöer.

Sveriges läkarförbund Student yrkar därmed:

  • att Läkarförbundet verkar för en ökad samordning mellan Sveriges regering och Sveriges Regioner för dimensioneringen av utbildningsplatser på svenska läkarutbildningar.

Motionär: Sjukhusläkarna

Läkemedelsbehandling är kanske den vanligaste åtgärden i sjukvården och det sker en snabb utveckling på läkemedelsområdet med ett inflöde av nya läkemedel

med nya verkningsmekanismer. Studier har visat att läkemedelsrelaterade problem står för 5-19 % av sjukhusinläggningar för de över 65 år och att flertalet av dessa hade kunnat undvikas om läkemedlen använts korrekt.

Valet av terapi styrs i stor utsträckning av riktlinjer och vårdprogram på olika nivåer men även av en del föreskrifter såsom exempelvis generiskt utbyte. Dessutom har den enskilde läkaren stort ansvar. Goda kunskaper inom farmakologi borgar för ett bättre terapival både ur patientsäkerhets- och kostnadseffektivitetsperspektiv. En majoritet av läkarstudenterna anser vid en kartläggning att de inte förberetts väl för att hantera läkemedelsgenomgångar. Läkare bör ha kompetens och mandat att, utan apotekare eller farmaceut, göra rutinmässiga läkemedelsgenomgångar. Det finns således stor förbättringspotential för dagens studenter och kliniskt aktiva läkare inom läkemedelsbehandling. Med ansvaret för läkemedelsbehandling följer också ett krav på kompetensutveckling – lämpligen genom stärkt utbildning i grundläggande farmakologi före examen och därefter fortbildning inom ämnet.

Socialdepartement presenterade i mars 2009 sin handlingsplan för effektivare läkemedelsanvändning och i juni 2010 kom förstudien Nationell läkemedelsstrategi. Man framhöll bland annat behovet av kompetensutveckling och nationell samordning inom läkemedelsområdet för

att uppnå en mer effektiv och förbättrad användning av läkemedel. Som en följd av detta har man för AT-läkarna beslutat införa ett webbaserat instrument, Learning Management System (LMS), som komplement till traditionellt lärande. För ST-läkarna är variationen stor inom och mellan olika specialiteter beroende bland annat på valet av eller utbudet av SK-kurser. För specialister är det helt oreglerat och ibland obefintlig.

Sjukhusläkarna yrkar

  • att Läkarförbundet kartlägger hur mycket tid som finns avsatt för grundläggande farmakologi vid de medicinska fakulteterna i Sverige,
  • att Läkarförbundet verkar för att farmakologi får större plats i både läkares grundutbildning och fortbildning,
  • att Läkarförbundet kartlägger hur många tjänster det finns för utbildning i farmakologi och klinisk farmakologi vid universiteten.

Motionär: SLF Student

Socialstyrelsen har fastställt att allmäntjänstgöring för läkare ska motsvara en period på minst 18 månader, samt att utbildningen ska uppfylla målen som de specificerat. I dagsläget är det knappt hälften (ca 40%) av sjukhusen som har en tjänstgöringstid på 18 månader (källa: AT-Guiden, SYLF). Resterande sjukhus har en AT-period på mellan 19 – 21 månader, detta exkluderat forsknings- och pedagogisk AT.

Med avseende på den rådande bristen på AT-platser samt den kontinuerligt ökande efterfrågan vore det betydligt gynnsamt om fler sjukhus införde en tjänstgöringstid på 18 månader (exkluderat forsknings- och pedagogisk AT). Detta skulle kunna öppna upp för fler AT – platser och på så sätt minska den rådande platsbristen och väntetiden.

Sveriges läkarförbund Student yrkar därmed:

  • att Sveriges Läkarförbund verkar för att fler regioner inför en AT-tjänstgöringsperiod på 18 månader

Motionär: Östra Skånes läkarförening, Malmö läkareförening och SYLF

Vi lever i en tid där digitaliseringen utvecklats i raketfart. Däremot har digitala plattformar för dokumentation av ST-läkarnas utbildning inte ändrats på många år. I dagsläget läggs mycket ansvar på individen där insamlingen av dokumentation är krångligt och kan försvåra ansökan till specialistbevis. Vi saknar idag ett samlat och modernt system där ST-läkare, studierektorer och chefer kan följa alla ST-läkarnas utbildningsplan och utveckling. Våra nordiska grannländer har redan sådana etablerade system och Sverige bör ta efter. Vi ser gärna att plattformen kan utvidgas så att även AT-, BT, och övriga underläkare också kan inkorporeras i systemet. Med ett sådant system hade man också kunnat ha aktuell statistik på hur många underläkare det finns nationellt vid ett givet tillfälle. Vi tror också att den myndighet som skulle vara passande huvudman till detta är Socialstyrelsen där det även tidigare funnits ett intresse.

Östra Skånes Läkarförening, Malmö läkareförening och SYLF yrkar:

  • att Läkarförbundet verkar för att Socialstyrelsen ser till att utveckla ett modernt och heltäckande digitalt dokumentationssystem inom samtliga utbildningstjänster för läkare i Sverige.

Motionär: Stockholms läkarförening

I 4 kap 2 § hälso- och sjukvårdslagen (HSL) anges att ”Där det bedrivs hälso- och sjukvårdsverksamhet ska det finnas någon som svarar för verksamheten (verksamhetschef)”.

I 4 kap 5 § hälso- och sjukvårdsförordningen (HSF) anges vidare att ”Verksamhetschefen får uppdra åt sådana befattningshavare inom verksamheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter”. Medicinskt ledningsansvar är en sådan enskild ledningsuppgift. Någon författningsbestämd eller enhetlig benämning på uppdragstagarens befattning finns inte, utan denne kan kallas t ex medicinskt ledningsansvarig läkare, medicinsk rådgivare eller medicinsk ansvarig läkare. Det är viktigt att skilja det ansvar som följer med uppdraget från det yrkesansvar som all hälso- och sjukvårdspersonal har. En medicinskt ansvarig läkare är inte ansvarig för de åtgärder som övrig personal på enheten vidtar. Uppdraget som medicinskt ledningsansvarig läkare handlar om ett mer övergripande ansvar men uppdraget utformas olika.

Tidigare gällde Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1997:8) om verksamhetschef inom hälso- och sjukvård. Dessa råd innehöll tydliga skrivningar om när verksamhetschefen uppdrar åt annan att utföra enskilda ledningsuppgifter.

Idag saknar allt fler verksamhetschefer medicinsk kompetens och ansvaret att leda den medicinska verksamheten måste då överlåtas på läkare. Behovet av att tydligt definiera uppdraget medicinsk ansvarig läkare har således ökat. I de tidigare allmänna råden angavs att den verksamhetschef som uppdrar åt annan att fullgöra viss ledningsuppgift tydligt bör ange uppdragets omfattning och eventuella inskränkningar i uppdragstagarens befogenheter. Idag saknas helt reglering av befattningen medicinskt ansvarig läkare.

Stockholms läkarförening yrkar

  • att Läkarförbundet verkar för en rättslig reglering av befattningen medicinskt ansvarig läkare.

Motionär: SLF Student

Enligt svensk lag får endast legitimerade läkare utöva läkaryrket. Undantaget från detta är de som beviljats ett särskilt förordnande. Detta förordnande beviljas idag om en läkarstudent studerat till och med 9 terminer på en läkarutbildning i Sverige eller EU/EES, och avklarat relevanta kurser för det specifika vikariatet, exempelvis avklarad ortopedikurs för ett vikariat på ortopeden. Idag skiljer det sig dock vem som får bevilja detta särskilda förordnande, beroende på var en studerar. En student i Sverige får sitt särskilda förordnande godkänt av regionen, medan en som studerar utomlands behöver söka särskilt förordnande via Socialstyrelsen.

I samband med den nya 6-åriga läkarutbildningen i Sverige har Socialstyrelsen sett över föreskrifterna för det särskilda förordnandet och lagt fram ett nytt förslag. Detta förslag flyttar fram gränsen från 9 till 10 avklarade terminer, men tar bort kravet om relevant kurs då upplägget på nya utbildningen ser annorlunda ut. Skillnaden i vem som bedömer kvarstår dock. Detta anser Sveriges Läkarförbund Student vara orimligt.

Tidigare har Socialstyrelsen argumenterat för att skillnaden i vem som bedömer beror på svårigheten att tyda utländska utbildningars kursupplägg. Då kravet på relevant kurs försvinner från alla finns det inte längre ett behov av att förstå utländska kursupplägg, det räcker med att studenten bevisar att den har avklarat och blivit godkänd på 10 terminer. Detta borde regionerna kunna göra självständigt.

Nackdelen med att beviljandet går via Socialstyrelsen är de långa väntetiderna samt merarbetet det medför. Ett beviljande från regionen tar knappt någon tid alls, medan ett beviljande från Socialstyrelsen kan ta flera månader. En student från utlandet behöver då vara ute i mycket god tid, och arbetsgivaren måste ha mycket god framförhållning vid anställning av studenter från utlandet. Det gör att många arbetsgivare föredrar anställandet av studenter från svenska lärosäten, då det är en enklare process.

Att särskilja studenter baserat på var de studerat är självklart inte okej. Alla ska bedömas rättvist och jämlikt. Därför bör det vara en sjävklarhet att alla studenter inom EU/EES bedöms av samma instans, i detta fall regionerna, för att göra både bedömningsprocessen och anställningen så likvärdig som möjligt.

Sveriges läkarförbund Student yrkar därmed:

  • att läkarförbundet verkar för att Socialstyrelsen ändrar 4 kap 1 § 4. “tjänstgöring enligt 3 kap. 5 § 4 då den som förordnandet är tänkt att ges till studerar vid ett svenskt universitet.” ändras till “tjänstgöring enligt 3 kap. 5 § 4 då den som förordnandet är tänkt att ges till studerar vid ett svenskt universitet eller inom EU/EES.” i föreskriften “Särskilt förordnande att utöva läkaryrket.
  • att Läkarförbundet verkar för att bedömningsenheten på Socialstyrelsen ger regionerna dispens att utfärda särskilt förordnande för svenska läkarstudenter i Sverige samt inom EU/EES.

Motionär: DLF

Vårdcentralernas uppdrag och ersättningar beslutas av regionerna enligt olika principer i våra 21 regioner. Gemensamt är oftast en bas i sk kapitering, dvs en basersättning per listad patient, och därutöver olika prestationsbaserade ersättningar. Ibland finns olika bonusar och viten. Systemen ändras årligen, där både uppdrag och ersättningar justeras – ofta efter mer eller mindre nyckfulla infall. Sverige är unikt i att inte involvera professionen i dessa beslut, till skillnad från de flesta andra länder.

Det finns forskning kring ersättningar och hur dessa bör utformas för bästa output, men regionerna är varierande i att ta till sig denna. Viljan att detaljstyra är stor.

DLF har tagit fram några bärande principer som vi anser att regionerna bör beakta när de utformar sina system, både för högsta medicinska kvalitet och för läkarnas arbetsmiljö. Dessa två sammanfaller påfallande ofta!

Det behöver finnas en långsiktighet i uppdrag och ersättningarna, dvs de ska inte ändras varje år.

Systemen bör vara ”enkla”, dvs inte innehålla alltför många olika ersättningar för ditt och datt. Man bör inte detaljstyra.

Professionen bör vara med i varje beslut angående ersättningar och uppdrag. Idealiskt ska dessa förhandlas med professionen och inte dikteras ensidigt från regionerna.

Uppföljningar av kvalitet och måluppfyllelse bör inte ske via endast ekonomi och ”produktion”, utan ett skifte bör ske mot kollegiala uppföljningar (peer reviews).

Uppdragen till vårdcentralerna ska vara sammanhållna och inte splittras upp på digitala och fysiska vårdgivare.

Ersättningar ska inte omfatta kostnadsansvar för kostnader som vårdcentralerna inte kan påverka, tex när patienter söker andra vårdgivare utan remiss.

Uppdraget måste vara avgränsat, dvs varje vårdcentral behöver få rätten att sätta stopp för sin listning.

Regionerna behöver utforma sina ersättningar utifrån ett etiskt ramverk, där Hälso- och sjukvårdslagens prioriteringsprinciper noga beaktas.

Regionerna behöver inte bara lägga ekonomiska styrsignaler till vårdgivare, utan också vägledning till patienterna genom information kring hur man som patient bör använda sjukvårdssystemet för att vården ska bli effektiv. I detta ingår att regionerna behöver bli tydligare att informera att första instans bör vara vårdcentralen.

DLF yrkar

  • att Läkarförbundet utreder förutsättningar för och hur en förhandlingsmodell avseende ersättningar och uppdrag till primärvården bör se ut.

Motionär: Sjukhusläkarna

Svensk sjukvård regleras av Hälso- och sjukvårdslagen och Patientlagen, den senare med syfte att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet, och vårdgarantin ingår. Dessa är skyldighetslagstiftningarna, det är regionernas skyldighet att säkerställa att patienterna får adekvat vård i tid. Vårdanalys har i rapporten ”Lag utan genomslag” 2017 påpekat Patientlagens dåliga effekt. I övriga nordiska länder har man valt en annan väg, där i stället patienternas rätt till vård är lagstadgade. Frågan om patienträttighetslagstiftning övervägdes av lagstiftaren även hos oss när Patientlagen togs fram, men man valde då att istället ange skyldigheter för landsting och vårdgivare. Med en rättighetslagstiftning fanns en oro att patienter skulle kunna gå till domstol för att få igenom sina rättigheter, vilket då skulle kunna medföra långdragna och krångliga processer i domstol såväl för patienter som för läkare.

Sverige sticker ut internationellt med våra långa väntetider och en bristande kontinuitet utan att någon kan ställas till ansvar. Den s.k. vårdgarantin är tandlös. År 2002 stod ca 40 000 patienter i kö till olika behandlingar, och trots en uppsjö av statliga utredningar som berör situationen hade antalet köande patienter tredubblats redan innan pandemin.

För att komma till rätta med tillgänglighetsproblematik och kvalitet på sjukvården gjorde man 2007 i Danmark en stor omstrukturering av hälso- och sjukvårdens styrning där en tydligare rättighetslagstiftning är en del. Man har där betydligt kortare köer till vård, patienterna har rätt att få hjälp till annan vårdinstans inom eller utom landet om man inte kan den vård patienten behöver i tid. Man har inte upplevt problem med juridiska processer där enligt våra kollegor i danska Overlægeforeningen.

Sjukhusläkarna vill ha en sjukvård baserad på medicinska behov, där den med störst behov av vård går först i enlighet med den etiska prioriteringsplattformen. Dagens situation med enorma köer till vård och en ojämlikhet över regiongränserna talar tydligt för att förändringar behöver ske. Frågan är då om en annan lagstiftning där patientens rättighet till vård skulle kunna förbättra situationen. En sådan rättighetslagstiftning skulle kunna stötta patienterna och stärka deras ställning, och underlätta för oss inom professionen. Det är dock av största vikt att en sådan lagstiftning vilar på en grund av medicinska behov samt att den etiska prioriteringsplattformen följs.

Sjukhusläkarna yrkar därför

  • att Läkarförbundet utreder huruvida en patienträttighetslag skulle stärka patienternas och professionens ställning på ett ändamålsenligt sätt.

Motionär: Stockholms läkarförening

Patientsäkerheten är viktig och arbetet att förbättra denna måste utvecklas. Rapporter om avvikelser sker f n på ett otillfredsställande sätt. Endast uppskattningsvis 20-30 procent av händelser som äventyrar patientsäkerheten rapporteras p g a komplicerade digitala instrument/ blanketter. Den bristande rapporteringen och därmed följande otillfredsställande analysen, leder till bristande underlag för beslutsfattare som ofta meddelar att patientsäkerheten inte är hotad. Systemet bör även samtidigt kunna hantera flera risker rörande t ex arbetsmiljö.

Stockholms läkarförening yrkar att

  • Läkarförbundet inventerar befintliga avvikelsehanteringssystem.
  • Läkarförbundet arbetar för att enhetligt, enkelt avvikelsehanteringssystem över landet.

Motionär: Stockholms läkarförening

Task shifting är ett begrepp som har börjat dyka upp på olika ställen inom vården. Begreppet innebär att genom delegering omfördela arbetsuppgifter mellan personalkategorier. Tanken är att bland annat att lätta olika yrkesgruppers arbetsbörda, lösa bemanningsproblem och minska vårdkostnader. Problemen som uppstår är bland annat att endast uppgifter kan omfördelas, inte kompetens. En person utan rätt utbildning kan inte förväntas utföra kvalificerade, komplexa uppgifter, än mer problematiskt blir det när denna person inte är medicinskt ansvarig för patienten vilket kan påverka patientsäkerheten.

När arbetsmoment förs över, samtidigt som det formella ansvaret finns kvar hos läkaren, uppstår också risken att läkaren ansvarar för moment som denne pga. brist på övning allt mer sällan utför, och därmed tappar kompetens för.

Vidare riskerar Task skiftning innebära en ökad arbetsbörda: om den person som utför arbetsuppgiften inte är medicinskt ansvarig för patienten uppstår ofta merarbete för den person som är medicinskt ansvarig.

Stockholms läkarförening yrkar

  • att Läkarförbundet tillsammans med Specialitetsföreningarna klargör hur och vad som kan växlas med bevarad patientsäkerhet och kvalitet.
  • att Läkarförbundet utreder hur Task shifting påverkar kompetens och utbildning.
  • att Läkarförbundet tar upp frågan om Task shifting i redan pågående nationella vårdprogram och kunskapsstyrning.

Motionär: Läkare för Miljön

Sverige och andra nordiska länder har genom åren haft ett nära samarbete med World Medical Association (WMA). WMA grundades 1947 och huvudsyftet för denna världsomspännande förening för läkare var att säkerställa att läkare arbetar etiskt, samt att läkare kan verka oberoende i samhället. Klimatpolitik har traditionellt inte ingått i organisationens kärnfrågor, men med allt skarpare varningar från IPCC om klimatkrisens allvarliga konsekvenser för mänsklig hälsa antog WMA’s generalförsamling 2009 WMA Declaration on health and climate change (1). Detta var ett arbete där Sverige var delaktiga genom Heidi Stensmyren. 10 år senare, 2019, deklarerade SLF:s fullmäktigemöte situationen som ‘climate emergency’. Vikten av ett brådskande och organiserat klimatarbete betonades åter i oktober 2020, med WMA Resolution on protecting the future generation’s right to live in a healthy environment (2), vilken Läkarförbundet ställt sig bakom.

Sedan 2015, då policy ‘Klimat och hälsa’ antogs i förbundet, har prognoserna blivit mer akuta i takt med att effekterna gått från teoretiska uträkningar till verklighet. Trots goda ambitioner kan vi konstatera bristande implementering inom SLF, samt att det saknas mål och delmål vilket försvårar möjligheten till uppföljning och utvärdering. Det ‘advisory board’ som nu är tillsatt, och som tillfrågas sporadiskt vid behov, är otillräckligt då detta inneburit att klimat och miljöfrågor utelämnats från strategiska dokument.

Idag står den svenska hälso- och sjukvården fortsatt för 20–25% av utsläpp av växthusgaser inom offentlig sektor (3). Vi kan finna goda föregångare i våra samarbetsländer och i England har man visat att strukturerat, målmedvetet arbete effektivt minskat koldioxidutsläpp från hälsosektorn. Detta har dessutom lett till förbättringar i folkhälsan, översyn och effektivisering av vårdflöden och stora budgetbesparingar (4), pengar som nu kan användas till förbättringar i verksamheten.

Historiskt sett har fackförbunden spelat en central roll för omställningsarbete i Sverige. Deklarationerna som Läkarförbundet ställt sig bakom består av uppmaningar och rekommendationer som professionen kan och bör agera utifrån.

Vi yrkar därför …

  • att SLF upprättar en central klimatdelegation / ett klimatråd med syftet att öka implementeringen av Klimat och hälsa i strategiska dokument, genom att skapa mål och delmål som följs upp.
  • att SLF ger en årlig rapport om hur arbetet med implementeringen av Klimat och hälsa fortlöper, och att denna finns lätt tillgänglig för alla medlemmar.

1. WMA Declaration on health and climate change

2. WMA Resolution on protecting the future generation’s right to live in a healthy environment

3. Regionernas öppna klimatredoviningar. 

4. Health care’s response to climate change:A carbon footprint assessment of the NHS England. 

Motionär: Läkare för Miljön

En betydande del av hälso-och sjukvårdens utsläpp utgörs av flygresor inom arbetet. Eftersom att flygresande har ett mycket stort CO2 utsläpp jämfört med andra transportmedel, är just att välja bort flyget ett av de mest kraftfulla sätt att snabbt reducera CO2 utsläpp. Vanliga skäl till att vi behöver resa är kunskapsöverföring (konferenser, seminarier etc) eller nätverkande – något vi med pandemins framfart har lärt oss att hantera digitalt. Nödvändigheten att resa för potentiella fördelar såsom nätverkande och personlig kontakt måste därför ansvarsfullt vägas mot de utsläpp som driver rådande klimatkris.

Förbundet har redan ett rese-resereglemente, antaget av fullmäktige 2020, där det anges att miljöpåverkan vid resor ska övervägas och att tåg och buss är att föredra framför flyg och bil när detta av tidsskäl är möjligt.

Troliga skäl till att en väljer flyg är att det är billigt, snabbt och normaliserat. Dessutom upplever många att det saknas alternativ.

Tåg har, tillsammans med sjöfart, de lägsta utsläppen per kilometer och transporterad enhet, medan flyg- och vägtransporterna släpper ut avsevärt mycket mer (1). Det finns även goda exempel på hur man kan förlägga arbetstid och kollegialt umgänge till tågresor (2) och flyg behöver inte nödvändigtvis vara mest tidseffektivt ur den aspekten. Vidare har SLF redan avtal med SJ vilket bör kunna utvecklas, ex nu när SJ kommer att trafikera nattåg ut till europa.

Vi yrkar därför….

  • att SLF uppdaterar befintlig rese-och mötespolicy i syfte att kraftigt reducera CO2 utsläpp från flyg och bil. Inom ramen för detta bör finnas mål och delmål som lätt kan följas upp och utvärderas.
  • att SLF upprättar en fond varifrån förbundets medlemmar kan söka extra medel för att kompensera en dyrare transport (ex nattåg istället för flyg) eller på annat sätt kompensera medlemmarna för detta för att underlätta övergången mot ett mer hållbart resande inom förbundet.
  • att SLF erbjuder fackliga kurser samt gemensamt ägda fastigheter enbart på orter dit man kan ta sig utan flyg.

(1) EEA – Flyg eller båt

(2) Miljötåg till ESMOi Barcelona. 

Motionär: Läkare för Miljön

Enligt Läkarförbundets uppdaterade placeringspolicy ska förvaltningen (KPFR) ta stor hänsyn till mänskliga rättigheter, arbetsrätt, arbetsmiljö, anti-korruption, förenings- och organisationsfrihet, avskaffande av tvångsarbete, avskaffande av barnarbete samt avskaffande av diskriminering vid placering av medel. Utöver detta ska placeringar i bolag som bryter mot lagar, förordningar eller konventioner inom miljöområdet, eller  bolag med fossila bränslen som huvudsaklig verksamhet, helt undvikas. Detta betonas ytterligare i ‘Klimat och hälsa’ som slår fast att SLF avser att “Förstärka en framtida ytterligare miljöanpassad policy för kapitalplacering” (1). 

Samtidigt uppger förbundet att “syftet med föreningens kapitalförvaltning i första hand är att generera stabil och minst måttlig avkastning på föreningens sparade kapital samt att utgöra en ekonomisk buffert/reserv för föreningens verksamhet, vilket kräver en betydande riskspridning. Endast under förutsättning att dessa grundpremisser är uppfyllda, bör kapitalet i största möjliga mån placeras enligt etiskt och miljömässigt hållbara principer”. SLF medger även att finansiella verktyg för att främja hållbarhet i stort saknas och/eller är under utveckling. 

I senaste rapporten från Fair Finance Guide (2021) framgår att trots alarmerande siffror som pekar på förvärrade scenario för klimatförändringar fortsätter finansinstitut globalt att finansiera och investera i fossila bränsleföretag och projekt. Dessa håller den fossila bränsleindustrin vid liv när den bör fasas ut, och driver världen mot ett katastrofscenario med uppvärmning över 3 ° C. (2) 

Då det är uppenbart att den finansiella sektorn inte lever upp till sitt eget ansvar, med väntade  katastrofala följder för mänsklig hälsa, måste placeringar av medel granskas ytterligare och kraven skärpas. 

Vi yrkar därför… 

  • att SLF ökar transparensen genom en detaljerad redovisning av förbundets placeringar av medel, i en årlig rapport som är lättillgänglig för alla medlemmar.  
  • att SLF verkar för en stegvis avveckling av placeringar i fossila bolag och investeringar, med målet att bli helt fossilfria. Denna stegvisa process bör utvärderas och redovisas för förbundets alla medlemmar. 
     

(1) Climate and Health policy 2015. 

(2) Fair finance guide. 

Motionär: Läkare för Miljön

Tobak, hypertoni och ohälsosamma matvanor är idag de viktigaste riskfaktorerna för sjukdom i Sverige (1) och ohälsosamma matvanor var 2017 den levnadsvana som nationellt förorsakade mest förtida död, (2). Omvänt har hälsosamma matvanor en betydande förebyggande och behandlande potential och kan förebygga 30-50 % av hjärt kärlsjukdom och drygt 30 % av alla cancerfall (2).

Animaliska livsmedel (framför allt kött och mejeri) har ett betydligt högre CO2 utsläpp jämfört med livsmedel från växtriket (4). Därtill orsakar boskapshållning negativa effekter på miljön – med ett ökat behov av landareal, hotad biologisk mångfald samt ökad risk för muterade virus och antibiotikaresistens (3).

Färska exempel från Frankrike har visat hur man med kunskap och omstrukturering radikalt kunnat reducera utsläpp från livsmedelskonsumtion inom hälso-och sjukvården genom förändrade menyer och minskat svinn (3). Det är av största vikt läkarprofessionen omsätter aktuell forskning och rådande kostråd i praktiken, och därmed signalerar kostens betydelse för att undvika sjukdom och ekologisk kollaps.

The planetary health diet (the EAT-Lancet commission) ger en vetenskapligt underbyggd hänvisning till en diet som täcker näringsbehoven men inom de planetära gränserna (5). För svensken innebär detta i praktiken mycket mer frukt, grönsaker, baljväxter och nötter.

Vi yrkar därför….

  • att SLF uppdaterar befintlig livsmedelspolicy som bör eftersträva The planetary health diet, vid förbundets samtliga aktiviteter.
  • att SLF i sitt fackliga arbete aktivt framhåller vikten av en patientmeny och personalrestaurang som främjar mänsklig och planetär hälsa samt åtgärder för minskat matsvinn på sjukhusen.

(1) Livsmedelsverket / Global burden of disease, 

(2) Nationellt kunskapsstöd, mat, 

(3) Preventing the next pandemic. UNEP. 

(4) Reducing food’s environmental impact through producers and consumers, Science 2018, 

(5) The EAT-Lancet commission 

Motionär: SLF Student

Klimatkrisen är ett faktum. Jorden värms upp, isar smälter, städer svämmar över, extrema väder börjar höra till vår vardag. Vi är alla medvetna om detta, det är vi säkra på. Och vi vet att alla måste vara med och hjälpa för att mänskligheten ska kunna uppnå sina klimatmål och inte gå under. Det inkluderar Sveriges Läkarförbund.

Sveriges Läkarförbund är en facklig organisation. Vårt syfte är att skydda våra medlemmar och tillvarata deras intressen. Det går att diskutera huruvida det är fackets jobb att påverka hur andra arbetar med klimatkrisen. Men det är uppenbart att vi måste börja ta tag i vad vi själva gör som påverkar miljön och klimatet. En sådan grej är kost.

Det finns överväldigande mängder evidens kring att konsumtionen av kött, och nötkött i synnerhet, är dåligt för jorden. Bland den största påverkan en individ kan ha är att gå över till vegetarisk kost. Ändå serveras kött på alla våra tillställningar. Det är dags att vi tas vårt ansvar och går över till att endast servera vegetarisk kost.

Därför yrkar Sveriges Läkarförbund Student

  • att Läkarförbundet endast ska servera vegetarisk kost

Motionär: Stockholms läkarförening

Som fackligt förtroendevald är det viktigt att veta vad som gäller juridiskt och att förstå termer och regler. För att kunna förhandla lokala avtal så bra som möjligt och att på andra sätt företräda medlemmar är utbildning av förtroendevalda i dessa frågor viktigt. Målet bör vara att våra företrädare får genomgå relevant utbildning så tidigt som möjligt i det fackliga arbetet.

Läkarförbundet har en mängd information och kurser som kan vara svåröverskådligt för nya aktiva inom förbundet att få överblick över. För att förenkla detta och för att säkra att den lokala fackliga kompetensen hålls på en hög nivå, föreslår Stockholms läkarförening att förbundet ökar informationen på detta område.

Stockholms läkarförening yrkar

  • att Läkarförbundet sammanställer ett kortfattat men innehållsrikt standardmail till nyvalda representanter där aktuella kursdatum bifogas, som skickas till lokal- och yrkesföreningar för lokal anpassning och vid behov komplettering.
  • att nya kursdatum presenteras med minst sex månaders framförhållning och att dessa är lätta att hitta på förbundets hemsida.
  • att kurser fortsatt erbjuds både fysiskt och digitalt.

Motionär: Sten Östenson

Lokalföreningarna berikas av att styrelsemedlemmar har uppdrag i Läkarförbundets delegationer och råd och är aktiva i Läkarförbundets yrkesföreningar. Det blir ett naturligt utbyte av idéer och kunskapsspridning inom förbundet.

Läkarförbundets ordföranderepresentanter, ordinarie, förste och andre vice är välkomna gäster hos lokalföreningarna men det är en speciell position att sitta på de högsta presidieposterna och samtidigt inneha en ordinarie styrelseplats i en lokalförening. I bästa fall blir styrelseposten en win-win situation för personen och föreningen men i speciella situationer ett potentiellt utsatt läge.

Den maktutövning som central presidieinnehavare utövar kan vara omedveten. Det kan finnas lägen där oproportionerlig hänsyn eller respekt i lokalföreningen till en CS-ledamot ger ett starkare mandat än avsett. Det kan likaledes finnas situationer där det omvända sker att person som är Presidieinnehavare i centralstyrelsen blir utsatt för otillbörlig påverkan i lokalföreningen.

För att slå vakt om den viktiga samarbetsfunktionen mellan lokalföreningar och Läkarförbundets styrelse bör det eftersträvas en oberoenderekommendation

Jag motionerar

  • att läkarförbundets grundrekommendation är att centralstyrelsens presidieinnehavare inte innehar ordinarie styrelsepost i lokalförening

Motionär: Sten Östenson

Lokalföreningar drivs av på årsmötet demokratiskt valda medlemmar som ofta lägger ett enormt engagemang utöver sitt Läkaruppdrag. Att representera och driva medlemmarnas intressefrågor är kvalificerade förtroendeuppgifter som en styrelse ska lösa tillsammans. I situationer där styrelsearbetet hindras av interna konflikter som inte rör själva uppdragen eller de fackliga frågorna går energin till fel saker. Här har adekvat och snabbt insatt konflikthantering en viktig funktion att fylla. Oberoende initierad medling som en extern konsultation från förbundet är en viktig supportfunktion

När en lokalförening på något sätt lyfter frågan om hjälp eller handledning i en internkonflikt bör det finnas adekvata centrala resurser till hands och de bör användas så snart som möjligt och de bör vara förpliktigande. konflikthantering sker alltid bäst före. Alla vinner vi på att stämma i bäcken inte i ån.

Jag motionerar

  • att begäran om handräckning från en lokalförening till hjälp för lösning av en internkonflikt innebär att obligat åtagande om skyndsam kontakt och konsultation som inte får negligeras.

Motionär: SYLF

Att vara ledamot i Läkarförbundets styrelse är ett viktigt och fint uppdrag. Det tar av naturliga skäl en ansenlig mängd tid i anspråk. För att underlätta för läkare som är i familjebildande ålder att också kunna företräda sina medlemmar på central nivå anser SYLF att resereglementet behöver uppdateras för att hänga med i tiden.

I Läkarförbundets resereglemente ”1.3 Medföljande” kan vi läsa följande:

I det fall det är nödvändigt för att uppdraget ska kunna genomföras har förtroendevald eller arbetstagare vid Sveriges Läkarförbund som är förälder möjlighet att bli ersatt för kostnader för resa och boende för

1. Barn
2. Medföljande barnpassare

Läkarförbundet ersätter kostnaden för ordinarie biljettyp. Denna typ av ersättning är förmånspliktig och förmånsvärdet rapporteras av den ersättningsberättigade till skattemyndigheten i deklarationen. Det är därför viktigt att meddela resebyrån att den berörda behöver kostnader specificerade i dessa fall.

Med nuvarande skrivning förutsätts att det finns någon i den förtroendevaldas närhet som har möjlighet att ställa upp som barnpassare utan att få ersättning för detta. Alla läkare har dessvärre inte en partner eller mor-/farförälder till barnet som kan följa med. I SYLF:s resereglemente finns numera en skrivning om att även professionell barnpassare skall kunna anlitas vid liknande tillfällen. Vi anser att detta borde vara en självklarhet även i Läkarförbundet.

Med anledning av detta yrkar SYLF på följande:

  • att formuleringen

I det fall det är nödvändigt för att uppdraget ska kunna genomföras har förtroendevald eller arbetstagare vid Sveriges Läkarförbund som är förälder möjlighet att bli ersatt för kostnader för resa och boende för

1. Barn
2. Medföljande barnpassare

Läkarförbundet ersätter kostnaden för ordinarie biljettyp. Denna typ av ersättning är förmånspliktig och förmånsvärdet rapporteras av den ersättningsberättigade till skattemyndigheten i deklarationen. Det är därför viktigt att meddela resebyrån att den berörda behöver kostnader specificerade i dessa fall.

i resereglementet ändras till

I det fall det är nödvändigt för att uppdraget ska kunna genomföras har förtroendevald eller arbetstagare vid Sveriges Läkarförbund som är förälder möjlighet att bli ersatt för kostnader för professionell barnpassning (inklusive resa och boende för barnet) eller för resa och boende för

1. Barn
2. Medföljande barnpassare

Läkarförbundet ersätter kostnaden för ordinarie biljettyp. Denna typ av ersättning är förmånspliktig och förmånsvärdet rapporteras av den ersättningsberättigade till skattemyndigheten i deklarationen. Det är därför viktigt att meddela resebyrån att den berörda behöver kostnader specificerade i dessa fall.

Motionär: Stockholms läkarförening

Fackliga meritförteckningar ligger till grund för tillsättning av förtroendeposter inom Läkarförbundet. Idag finns det ingen standardiserad metod för hur meritförteckningen skall fyllas i, vilket gör det svårt att jämföra kandidater.

Stockholms läkarförening yrkar att

Läkarförbundet tar fram en mall för hur den fackliga meritförteckningen skall fyllas i och vad som skall finnas med.

Meritförteckningen dateras.

Motionär: Seniora Läkare och Stockholms läkarförening

Sveriges läkarförbund är till för alla läkare under hela karriären. Under den huvudsakliga perioden av yrkeslivet tillvaratas läkares fackliga frågor av lokalföreningar och yrkesföreningar, vilket också speglas av mandatfördelningen på Läkarförbundets Fullmäktige.

För de medicine studerande finns Sveriges läkarförbund Student som organiserar de drygt 8 000 blivande läkare, som ännu inte är på arbetsmarknaden. Man har 12 fasta mandat av Fullmäktiges totalt 142. Därtill har Sveriges läkarförbund Student rätt att utse en representant att närvara vid Förbundsstyrelsens sammanträden, delta i överläggningarna men inte i besluten.

Det är utmärkt att våra blivande kollegor på detta sätt får möjlighet att påverka den framtid som ska bli deras arbetsmarknad och sjukvårdsvardag. Man skulle önska att även de äldre läkarna, i många fall också med lång facklig erfarenhet, fick möjlighet att dela med sig av sina mångåriga kunskaper för att främja Läkarförbundets verksamhet. Seniora läkare har bl.a mycket att bidra med när det gäller sjukvårdspolitik – hur sjukvården styrs och organiseras.

Seniora Läkare är en intresseförening inom Sveriges läkarförbund och organiserar drygt 2 900 äldre medlemmar. I takt med att allt fler läkare arbetar högre upp i åldrarna pga. höjd pensionsålder och läkarbrist inom många specialiteter, blir det alltmer angeläget att påverka arbetsmiljön, anställningsförhållandena och vidareutbildningen för de äldre läkarna.

Seniora Läkare har, till skillnad från Sveriges läkarförbund Student, inga fasta mandat i Fullmäktige och ingen stadgad representation i Förbundsstyrelsen. En lång följd av år har vi ”lånat” ett

fullmäktigemandat från Sjukhusläkarna. Dessutom har Seniora Läkares tre senaste ordförande varit medlemmar av förbundsstyrelsen. F.n. är det Torsten Mossberg. Det finns således i praktiken en insikt om att seniora läkare har mycket att tillföra Läkarförbundets verksamhet. Detta borde även avspeglas formellt.

Både studenters och seniorers erfarenheter behövs för att Sveriges läkarförbund ska vara till för alla läkare under hela karriären.

Seniora Läkare och Stockholms läkarförening yrkar:

  • att Föreningen Seniora Läkare får representation i Läkarförbundets fullmäktige,
  • att Seniora Läkare bereds tillfälle till adjungerad ledamot i det fall representation saknas i förbundsstyrelsen,
  • att Läkarförbundet utreder hur äldre läkares erfarenheter bättre kan tas tillvara för att gagna Läkarförbundets utveckling.

Motionär: SYLF

Fram till 60-talet hade yrkesföreningarna egna förhandlingsmandat och hade egna avtal. För att anpassa sig till den svenska avtalsrörelsen med nationella avtal för en hel sektor förändras detta och i stället fick förbundet ett nationellt förhandlingsmandat för hela läkarkåren. För att kunna matcha arbetsgivarens geografiska uppdelning fick lokalföreningarna lokala förhandlingsmandat. Man ansåg dock att lokalföreningarna behövde kunskap gällande de olika läkarkategoriernas situation. För att få detta behövdes de lokala yrkesföreningarna vara med i lokalföreningen. I Läkarförbundets stadgar finns det i §11 även inskrivet att yrkesföreningarna ska vara företrädda i lokalföreningens styrelse om de har en lokalavdelning inom lokalföreningens område.

Vi vet alla att arbetssituationen för medlemmarna i olika yrkesföreningar ser annorlunda ut. Det är viktigt att man tar hänsyn till detta vid lokala förhandlingar. Det är därför fortsatt viktigt att de yrkesföreningarna är företrädda i de styrelser som har det lokala förhandlingsmandatet. Detta gäller för lokalföreningarna. Lokalföreningar kan dock enligt stadgan gå ihop och bilda regionföreningar för att matcha arbetsgivarens geografiska organisation. Om en sådan har bildats övergår lokalföreningarnas förhandlingsmandat till regionföreningen. Regionföreningarna roll och uppbyggnad regleras enligt §12 i Läkarförbundets stadga. I §12 finns ingen motsvarande skrivning som den i §11 att yrkesföreningarna ska vara företrädda i styrelsen.

Vi anser att det är viktigt att de olika yrkesföreningarna ska vara delaktiga i arbetet med de lokala förhandlingarna oavsett om det är en lokalförening eller regionförening som har förhandlingsmandatet. Därför anser vi att samma skrivning som i §11 ska finnas i §12.

SYLF yrkar därför

  • att det i §12 i Sveriges läkarförbunds stadga införs ”Varje yrkesförening som har en lokalavdelning inom Regionföreningens område ska vara företrädd i styrelsen.”

Motionär: Sjukhusläkarna

Läkarförbundets fullmäktige (FUM) är ett bra lärandeforum för aktuella debatter om sjukvårdspolitik och andra ställningstaganden samtidigt som deltagarna får möjlighet att lära känna varandra och knyta bekantskap. Deltagarna utgörs dels av representanter för lokal- och yrkesföreningar och dels av observatörer från specialitetsföreningar.

Sjukhusläkarna anser att också ledamöter i råd- och delegationer som inte är närvarande enligt ovan bör få möjlighet att delta vid FUM. Numerären torde vara begränsad.

Sjukhusläkarna yrkar:

  • att ledamöter i Läkarförbundets råd- och delegationer får möjlighet att delta som observatörer vid FUM.

Motionär: Stockholms läkarförening

Stockholms läkarföreningen uppskattar listan över aktiviteter för bifallna att-satser efter tidigare års motioner. Återkoppling av aktivitet är en stor framgång. Vi önskar mer information om vilka aktiviteter som vidtagits eller som pågår, för att kunna ge en bättre bild av förbundets arbete med bifallna och besvarade motioner. Vi önskar en tidslinje med uppskattning av hur långt arbetet kommit och tid för när arbetet beräknas vara klart i de fall arbete fortfarande pågår.

Denna information bör ingå som en del av verksamhetsberättelsen, med möjlighet till förbättrad information till medlemmarna på hemsidan och i Läkartidningen. Färgade markeringar i aktivitetslistan kan göras klickbara med utökad information ”bakom”. Det visar att vi är ett aktivt förbund där medlemmarna har stort lokalfackligt engagemang med många motioner som leder till att förbundet arbetar med våra aktuella frågor. Det leder vidare till ökad kunskap bland såväl lokalt fackligt aktiva och övriga medlemmar om förbundets arbete. Det torde även minska upprepning av motioner i onödan.

Stockholms läkarförening yrkar

  • att aktivitetslistan skall inkludera bifallna och besvarade motioner.
  • att förbundet förtydligar listan med vad som är gjort, vad som planeras och en tidslinje för vad som händer och när det skall beräknas vara klart.
  • att ansvarig enhet på förbundet tydliggörs för alla motioner.
Bli medlem i Sveriges läkarförbund
För alla läkare under hela karriären
  1. Personlig rådgivning
  2. Bästa lönestatistiken för läkare
  3. Unika försäkringar