Läkares röst avgörande i EU

Under gymnasiet i Nyköping fick Simon upp ögonen för Hans Rosling, och insåg att ett starkt politiskt intresse går att kombinera med att arbeta som läkare. Att det finns en styrka i att bottna i en klinisk verklighet för den som vill förändra samhället.

– Jag blev inspirerad när jag insåg att en läkarutbildning är en utmärkt grund för den som vill påverka i frågor som rör hälso- och sjukvård. Jag tror att det är viktigt att den som vill påverka bottnar i en profession och har arbetslivserfarenheter. 

Efter läkarutbildningen ledde intresset för att påverka Simon till en praktikplats på Standing Committee of European Doctors (CPME). Organisationen representerar läkarförbund i 36 länder och fler än 1,7 miljoner läkare. Läkarförbundet är en av medlemmarna.

Under praktiken arbetade Simon med policyutveckling, tog fram underlag inför möten med beslutsfattare och deltog i träffar med politiker. En dag i veckan arbetade han också för European Medical Students’ Association (EMSA), där han som enda EU-företrädare drev arbetet framåt.

– Jag har fått möjlighet att arbeta med alla delar av ett påverkansarbete. För mig blev det tydligt att läkarnas röster är avgörande när lagstiftning ska utformas.

Läkare behövs för att skapa balans i beslutsfattandet

Simon upplever att många beslutsfattare på EU- nivån saknar inblick i kliniska perspektiv, något som är ett hinder för välgrundade beslut. Han pekar också på att storföretagens starka närvaro sätter stark prägel på det offentliga samtalet kopplat till hälso- och sjukvård.

Han ser ett behov av att läkare, och även forskare, bidrar till att skapa en bättre balans genom att påverka och sprida forskningsresultat.

– Inom EU fattas många beslut som påverkar läkarnas vardag i alla medlemsländer. Vi behövs som en motvikt till andra aktörer.  

En av flera frågor som Simon lyfter fram och som han tycker illustrerar vikten av att läkarkåren engagerar sig i EU-frågor är AI. Frågan är särskilt aktuellt just nu mot bakgrund av de avregleringar som EU tagit initiativ till för att möta konkurrensen från Asien och USA. Detta påverkar också AI som används för medicinska syften.

– Företagen är pådrivande för att ta bort hinder för utveckling, men AI i sjukvården kan innebära stora risker. Läkare måste kunna lita på att tekniken är säker, både när det handlar om behandling och patientuppgifter.

Om inte läkare engagerar sig gör andra det

Idag är Simon tillbaka i Nyköping och lägger sin energi på att skaffa sig klinisk erfarenhet. Han märker tydligt glappet mellan hur debatten inom EU förs och hur vardagen i vården ser ut.

– Där finns ett stort fokus på patienters tillgång till avancerade läkemedel. Samtidigt har läkare på många håll inte tillräckligt med tid för att möta patienter, eller att hantera de mest grundläggande behoven. Beslutsfattare måste väga kostnader mer mot varandra och lägga resurser där resurser de gör som mest nytta. Där är satsningar personalen extra viktigt.

Simon har ännu inte bestämt sig för vad han ska göra i framtiden, om han ska forska eller arbeta kliniskt. Han är dock säker på att han även framöver vill engagera sig i frågor som är viktiga för vården.

– Jag kommer nog inte att kunna hålla mig borta från påverkansarbete. Om vi läkare inte kliver in kommer att andra aktörer att göra det, som kanske saknar viktig kunskap om hur ett förslag fungerar i praktiken eller inte har allmänhetens intressen framför ögonen.