Införandet av BT är en fråga som engagerar Erica Lorentzon. Erica gick läkarutbildningen i Uppsala och genomför nu sin ST i allmänmedicin i Östergötland. Hon har ett år kvar på sin tjänstgöring. Fackligt engagerad blev hon redan under sin AT och idag är hon ledamot i SYLF:s centralstyrelse.
Läs mer om Sveriges Yngre Läkares Förening (SYLF)
– Min bild är att regionerna inte är rustade för att skala upp BT. Flaskhalsarna riskerar att bestå, samtidigt som de möjligheter till flexibilitet som tjänstgöringsformen ger missas. Läkarförbundet behöver driva på för att BT ska fungera på ett bra sätt.
"Läkarförbundet behöver driva på för att BT ska fungera på ett bra sätt."
Möjligheter till individuella lösningar riskerar att förbises
Trots att BT finns redan idag, om än inte i full skala, så uppfattar Erica att kunskapen är låg.
– Missuppfattningarna om bastjänstgöringen är tyvärr många. Till att börja med är det viktigt att slå fast att den ingår i förordningen som styr ST. Det är inte en ny AT och det har stor betydelse för hur tjänstgöringen bör organiseras och hur innehållet ska se ut.
På vissa håll ingår BT idag i samma organisation som AT. Det skapar bland annat utmaningar när det handlar om kontakter med kliniker och kompetens kring till exempel sidotjänstgöringar. Flera regioner signalerar också att läkare måste ha en viss kompetens innan BT, och att det krävs vikariat innan tjänsten tillträds. Detta riskerar att skapa inlåsningseffekter. En del regioner har också lagt in examinationer och andra krav som inte finns i förordningen.
Erica menar att det är viktigt att regionerna ökar sin kunskap om BT, inte minst för att utnyttja den möjlighet till flexibilitet som den nya tjänstgöringen skapar.
"BT ger goda möjligheter att göra anpassningar i tjänsten utifrån den specialitet en läkare vill satsa på."
– BT ger goda möjligheter att göra anpassningar i tjänsten utifrån den specialitet en läkare vill satsa på. Placeringar på kliniker kan väljas med hänsyn till vald specialitet.
Erica betonar att flexibiliteten är viktig för både läkaren och arbetsgivaren. Om BT är integrerad utifrån den ST en läkare väljer är till exempel risken mindre att personen söker sig till en ny arbetsgivare efter avslutad tjänstgöring.
En annan fördel för arbetsgivaren är att de olika delarna i tjänstgöringen kan förläggas till olika mottagningar.
– Kunskapsmålen för akut sjukvård kan till stor del uppfyllas inom till exempel gynekologi. Vi ser att många arbetsgivare inte använder denna flexibilitet. På samma sätt förekommer det att arbetsgivare konsekvent säger nej till att räkna in vikariat i BT, trots att det är möjligt.
Sammantaget tycker Erica att potentialen för den nya tjänstgöringsformen är stor, både för läkare och för arbetsgivare.
– Övergången till BT är en stor och viktig reform. Men kunskapen hos arbetsgivarna behöver öka och möjligheterna till anpassning behöver utnyttjas. Ett första viktigt steg är att skapa förståelse för att det inte är en ny AT.
