Läkarförbundet protesterar mot anmälningsplikten
”Vi lär oss tidigt att behandla patienter lika, oavsett vilka de är och varifrån de kommer. Inne på sjukhus, på vårdcentraler, i operationssalar och i undersökningsrum är det patientens vårdbehov som ska styra. Hela vår utbildning grundar sig i att ha patientens hälsa som det främsta målet. Vi ska aldrig skada, om möjligt bota, ofta lindra och alltid trösta.”
Med de orden inledde Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale sitt tal på manifestationen mot anmälningsplikten som hölls på Sergels torg onsdag 23 oktober. Flera fackförbund och andra organisationer deltog i manifestationen.
Läkarförbundet har varit emot förslaget om anmälningsplikt sedan starten. Läs mer om förslaget nedan.
Tidslinje över anmälningsplikten
Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet, inleder sitt arbete. Utredningen, som tillsätts av den socialdemokratiska regeringen, har till uppgift att utreda om det finns anledning att införa en utvidgad informationsplikt i syfte att effektivisera arbetet med verkställighet av utvisningsbeslut. I utredningsdirektiven anges att skola och sjukvård ska undantas från informationsplikten.
Frågan om anmälnings-/informationsplikt för hälso- och sjukvårdspersonal av personer som vistas olovligen i Sverige aktualiseras genom Tidöavtalet, som ingås av regeringspartierna och Sverigedemokraterna. I avtalet anges att regelverket för inre utlänningskontroller ska ses över i syfte att åstadkomma ett mer effektivt arbete för att upptäcka personer som illegalt uppehåller sig i Sverige. Inom översynen ska man enligt avtalet
”Lämna förslag till en ordning med informationsutbyte och anmälningsplikt mellan Polisen och myndigheter som kan antas komma i kontakt med personer som befinner sig illegalt i landet. Kommuner och myndigheter ska vara skyldiga att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Det innebär att myndigheter som en person kan komma i kontakt med får ett ansvar för att säkerställa personens lagliga rätt att vistas i Sverige. — Det kan finnas situationer där en anmälan skulle strida mot ömmande värden, till exempel i sjukvården. Undantag från informationsplikten behöver därför utredas närmare.”
Läkarförbundet kommenterar snabbt Tidöavtalet och motsätter sig införande av en anmälningsplikt för sjukvårdspersonal. Förbundet påpekar att vård ska ges efter behov oavsett patientens juridiska status och att det finns risk för att personer inte vågar söka vård om anmälningsplikt införs.
Efter Tidöavtalet kommer signaler om att Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet ska få tilläggsdirektiv.
Läkarförbundet fortsätter att starkt motsätta sig införande av en anmälningsplikt och skriver tillsammans med Saco en debattartikel i mars 2023 och i ett upprop tillsammans med en rad professionsorganisationer i maj samma år. I uppropet betonades att rätten till hälsa är en mänsklig rättighet, att vårdpersonalen aldrig ska frångå principen om människors lika värde samt att vård ska ges utifrån behov och utan hänsynstagande till patientens rättsliga status.
Regeringen beslutar om tilläggsdirektiv till Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet. Trots den kritik som framförts innebär tilläggsdirektiven att utredningen inte längre ska undanta skola och sjukvård då förslag till informationsplikt övervägs.
Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale kritiserar genast de ändrade utredningsdirektiven under den samlande rubriken Jag är läkare, inte gränspolis. Ett inlägg som delas vidare av flera tusen personer på sociala medier. Flera andra yrkesgrupper hakar på budskapet, bland annat sjuksköterskor, psykologer och bibliotekarier.
Sjukvårdsminister Acko Ankarberg (KD) säger i SVT:s Aktuellt att sjukvården bör undantas från anmälningsplikten.
Läkarförbundet tillsammans med Vårdförbundet och Kommunal lyfter återigen frågan i en debattartikel i Dagens medicin.
Läkarförbundet skriver ett brev till utredaren i Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet. Där framförs att förbundet känner stor oro för och starkt motsätter sig att informationsplikt införs för hälso- och sjukvården. Förbundet betonar att en sådan plikt strider mot grundläggande principer för hälso- och sjukvården samt riskerar att medföra försämrad hälsa för utsatta grupper och i värsta fall ökad smittspridning i samhället. Därtill betonar förbundet åter igen, med hänvisning till relevanta deklarationer och etiska policyer, att
- bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa är en mänsklig rättighet
- vård ska ges efter behov oavsett den vårdsökandes juridiska status
- diskriminering av patienter inte får förekomma
Läkarförbundet framför i brevet även att en informationsplikt utan tvekan skulle vara en källa till etisk stress för hälso- och sjukvårdspersonalen, eftersom personalen skulle åläggas att agera i strid med de etiska principer som gäller för dem.
Läkarförbundet fortsätter att framföra sin kritik mot anmälningsplikten, bland annat vid en hearing med utredaren i mars 2024.
Regeringen beslutar om ytterligare förlängd utredningstid för Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet. Utredningen ska nu redovisa sitt uppdrag den 29 november 2024.
Läkarförbundet deltar tillsammans med en rad andra fackförbund, organisationer och politiska partier i en stor manifestation på Sergels torg i Stockholm mot anmälningsplikten. Liknande manifestationer planeras i andra städer runt om i landet.
Utredningen om offentliganställdas plikt att rapportera papperslösa till polisen och Migrationsverket presenterades. Av utredningen framgår att hälso- och sjukvården är ett av de områden som ska undantas.
Vad händer sen?
Utredningen lämnas över till regeringen senast 29/11 därefter skickas förslagen ut på remiss till berörda myndigheter och organisationer.
Om regeringen efter remissrundan väljer att gå vidare med lagförslaget så är nästa instans Lagrådet. Regeringen skickar en så kallad lagrådsremiss i syfte att Lagrådet ska kontrollera att lagförslaget bland annat inte strider mot grundlag eller annan lagstiftning.
Sista steget är att riksdagen ska fatta beslut om lagförslaget. Regeringen skickar en så kallad proposition till Riskdagen som först behandlar förslaget i, detta här fallet, justitieutskottet och därefter tas frågan upp i plenum i Riksdagen. För att förslaget ska gå igenom krävs att en majoritet av riksdagsledamöterna röstar ja till förslaget.
Hur ser det ut med ett undantag för vården?
När utredningen om offentliganställdas plikt att rapportera papperslösa till polisen och Migrationsverket presenterades framgick att hälso- och sjukvården är ett av de områden som ska undantas.
