I den nya regeringen sitter M, KD och L. SD blir ett samarbetsparti och partierna framhöll att detta är ett samarbete mellan alla fyra partier.
Ebba Busch, KD, presenterade den föreslagna inriktningen av hälso- och sjukvårdspolitik och partierna är eniga om att utreda hur ett delvis eller helt nytt huvudmannaskap för vården skulle kunna se ut.
– Vi är nog alla överens om att styrningen av hälso- och sjukvården behöver förbättras. Därför välkomnar Läkarförbundet att den nya regeringen vill utreda ökad statlig styrning av vården, säger Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale.
Ökad nationell samordning och styrning
På samma tema – nationell styrning – meddelade Busch att regeringen avser att inrätta en nationell vårdförmedling i statlig regi samt nationella planer för kompetensförsörjning och digital infrastruktur. Läkarförbundet, som länge påtalat ett stort behov av nationell samordning och dimensionering av AT-, BT- och ST-tjänster, välkomnar förslaget. Den nya regeringen lovar dessutom en utbyggnad av primärvården.
– Om god och nära vård ska bli verklighet, och inte bara en utopisk föreställning, behöver primärvården prioriteras både på nationell och regional nivå. Vi behöver utbilda fler allmänläkare, förbättra arbetsmiljön samt skärpa lagstiftningen för att säkerställa att alla får en fast läkare och läkaren ansvara för ett rimligt antal patienter, säger Sofia Rydgren Stale.
Samtidigt saknar Läkarförbundet fokus på arbetsmiljön och ser mycket kritiskt på delar som skärpta krav för arbetskraftsinvandring, begränsad rätt till tolkersättning och informationsplikt (anmälningsplikt) för myndigheter att anmäla personer som kan misstänkas vistas i landet illegalt.
– När det gäller informationsplikten är det helt nödvändigt att vården står utanför. Alla som vänder sig till vården måste kunna känna sig trygg, säger Sofia Rydgren Stale i en intervju i DN.
Om anmälningsplikten
Läkarförbundet anser att anmälningsplikten kan skapa patientsäkerhetsrisker, om det leder till att människor inte vågar söka vård av rädsla för att bli anmälda. Det kan också skapa arbetsmiljöproblem i form av etisk stress hos vårdanställda, om de tvingas anmäla sina patienter.
Patientsäkerhetsrisker finns även om t ex läkare undantas från anmälningsplikt. De som riskerar att bli rapporterade kan troligen inte regelverken i detalj, och kan bli avskräckta från att söka vård ändå.
Anmälningsplikten krockar också med viktiga yrkesetiska principer som:
- Vård ska ges efter behov, oavsett den vårdsökandes juridiska status. Läkare ska vid kontakt med patienter basera sina bedömningar och prioriteringar endast på patientens medicinska behov, inte något annat.
- Regel 6 i Läkarförbundets etiska regler lyder: ”Läkaren ska aldrig frångå principen om människors lika värde och aldrig utsätta en patient för diskriminerande behandling eller bemötande”.
Om tolkrätten
Tidöavtalet föreslår att en tolkavgift ska införas för nyanlända efter att en viss tid förflutit sedan uppehållstillstånd beviljats. Vidare ska den statliga kontrollen och kvalitetsbedömning av tolkar som arbetar för det offentliga öka.
Ökad kontroll och kvalitetsbedömningen av tolkar är ett bra förslag anser Läkarförbundet. Det är stor skillnad på auktoriserade tolkar och någon som översätter enbart för att denne själv talar och förstår ett visst språk. Däremot riskerar förslaget att begränsa rätten till kostnadsfri användning av tolk att leda till felbehandlingar med ökat lidande och ökande samhällskostnader som följd, vilket också medför att patientsäkerheten hotas.
För att kunna säkerställa rätt bedömning och åtgärd behöver legitimerad personal inom hälso- och sjukvården rätt utbildning, rätt kunskap, fortbildning, rätt utrustning och material, samt rätt organisatoriska förutsättningar. Tillgång till auktoriserade, professionella tolkar ingår i den verktygslåda som vi behöver för att kunna erbjuda en god och säker vård.
Läs gärna mer i den debattartikel som Läkarförbundet har skrivit tillsammans med nio andra fackförbund inom vården.
