Socialstyrelsens rapport ”Nationella planeringsstödet 2021” visar att 19 av 21 regioner har brist på specialistläkare. Bristen på specialistläkare har genomsyrat svensk hälso- och sjukvård under lång tid och har bidragit till en ansträngd arbetsmiljö i såväl primärvården som i akut-, sluten- och öppenvården. Regionerna har misslyckats med sitt uppdrag att säkra kompetensförsörjningen i hälso- och sjukvården, då sjukvårdshuvudmännen endast sett till sitt eget behov av utbildningstjänster. Svensk hälso- och sjukvård behöver därför en nationellt ansvarig aktör för kompetensförsörjningen.
Läs hela policyn med samtliga 47 förslag här.
Se Läkarförbundets seminarium på temat från den 22 mars på Youtube nedan eller på Läkarförbundets Facebook-sida.
Kön till AT växer år för år och inom 24 av 63 specialiteter är 50 % av specialistläkarna 55 år eller äldre. Samtidigt ska den nya bastjänstgöringen (BT) sjösättas i juli i år där antalet platser inte är i närhet av att motsvara behovet. Dessutom är det åtta regioner som inte ens kommer att erbjuda tjänsten under det första året.
I den nya kompetensförsörjningspolicyn föreslår därför Läkarförbundet att staten ska ta över ansvaret med att samordna och dimensionera läkares utbildningstjänster från regionerna. Kompetensförsörjningen är en av välfärdens viktigaste frågor och många regioner visar att man inte klarar av att leva upp till de krav som bland annat ställs i hälso- och sjukvårdslagen.
Utöver förslaget om ökat statligt ansvar för utbildningstjänsterna vill Läkarförbundet se flera andra förändringar.
Vi behöver stärka specialistläkares rätt till fortbildning. Kontinuerlig kompetensutveckling för specialistläkare är helt avgörande för att kunna kvalitetsutveckla hälso- och sjukvården. För att säkerställa detta krävs en krävs en föreskrift som tydligt reglerar en systematiserad fortbildning samt en individuell fortbildningsplan.
Det krävs ekonomiska incitament för att säkra bemanningen av läkare i glesbygden och minska beroendet av inhyrda läkare. Därför föreslår vi att läkare som bosätter sig och arbetar i glesbygd av staten ska kunna få sitt studielån nedskrivet. För att stimulera etablering av små och medelstora vårdgivare anser vi även att staten ska införa en särskild taxa vid nyetablering i glesbygd.
Läkare måste även kunna kombinera det kliniska arbetet med forsknings- eller utbildningsuppdrag under ordinarie arbetstid. Det är viktigt att arbetsgivare prioriterar detta och att läkaren som åtar sig uppdraget dels ges rätt förutsättningar för att utföra det dels erhåller rimligt lönetillägg. Dagens forskning och utbildning är framtidens sjukvård.
