Kristina Taylor, ordförande för Psykologförbundet, skriver förtjänstfullt på DN debatt om hur regionernas nedskärningar inom hälso- och sjukvården äventyrar statens satsningar på psykiatrisk vård.
Läkarförbundet instämmer i mycket av den kritik som Kristina Taylor framför och konstaterar att besparingarnas konsekvenser redan är ett faktum. En ny undersökning bland Läkarförbundets medlemmar visar att drygt nio av tio läkare är oroliga för att besparingarna på arbetsplatsen ska försämra möjligheterna att ge patienterna en god vård. En lika hög andel känner oro för att nedskärningarna kommer att förlänga väntetiderna. Anställningsstopp råder på många håll och arbetsmiljön försämras.
Vi delar Psykologförbundets oro över bristen på personal inom flera yrkeskategorier och de långa köerna till barn- och ungdomspsykiatrin (bup) som nämns i artikeln. Kapaciteten inom primärvården, den specialiserade vuxenpsykiatrin och bup behöver omedelbart förstärkas.
Besparingarna bör därför snarast återkallas, så långt är vi eniga. Vilken vård vi kan ge patienterna får inte tillåtas variera utifrån hur mycket pengar regionerna för tillfället har i kassan.
Vi är däremot kritiska till det Psykologförbundet kallar en modernisering av vården. De vill lämna en styrmodell med – som Psykologförbundet beskriver det – fokus på en medicinsk profession i toppen, till förmån för multiprofessionella arbetsformer där psykologer ingår.
Läkarförbundet välkomnar arbete i multiprofessionella team. Men det underlättar för alla i teamet att veta vem som har det högsta medicinska ansvaret. Målet är inte att fördela arbetet så att det blir lika mellan vårdens professioner – utan att hitta arbetssätt som ger bästa möjliga omhändertagande av patienterna. I det ingår både teambaserat arbetssätt och tydligt medicinskt ansvar.
Tvärtemot Psykologförbundet vill Läkarförbundet att kraven på medicinsk kompetens i ledningen i stället ska skärpas. Vi anser att det krav på medicinsk bakgrund för att leda medicinsk verksamhet, som togs bort 2015, ska återinföras. Studier visar att läkare på ledningsnivå ger högre vårdkvalitet, färre vårdskador och mer nöjda patienter. Dessutom minskar både personalomsättningen och stressrelaterade sjukskrivningar när läkare leder verksamheten.
Regionernas kraftiga besparingar för att hantera tillfälliga budgetunderskott visar framför allt på behovet av att ändra vårdens styrning och finansiering. Läkarförbundet vill att staten tar ett större och mer långsiktigt ansvar, oavsett om regionerna behåller huvudmannaskapet eller om det övergår till staten. Dagens regioner är för olika, och många är för små för att klara av sitt uppdrag. Det är nu hög tid för förändring.
Sofia Rydgren Stale, ordförande för Läkarförbundet.
