Sveriges vårdberedskap måste rustas upp

Hälso- och sjukvården är en helt central del av civilförsvaret. Kapacitet i vården är också ett krav Nato ställer på sina medlemsländer. Men under konferensen Folk och Försvar, som just avslutades, hade vården en undanskymd roll. För oss som arbetar i vården är det tydligt att insatserna för att rusta upp Sveriges vårdberedskap måste intensifieras. Frågan måste upp högre på dagordningen.

En stor utmaning är kompetensförsörjningen. Alltså att vårdpersonal faktiskt finns tillgänglig på rätt plats i rätt tid i händelse av katastrof eller krig. I dag har svensk sjukvård knappt kapacitet att klara en normal sommar med semestrar, eller en situation med flera olika virusutbrott samtidigt. Vi har en beläggningsgrad på 110 % på många svenska sjukhus. Det håller inte. Om regioner och kommuner har svårt att klara sitt uppdrag till vardags finns det inget som talar för att vården kommer att fungera i en kris- eller krigssituation.

En dåligt fungerande sjukvård i händelse av krig får konsekvenser för människors liv och hälsa, men det riskerar också att skada allmänhetens förtroende för statsledningen och det offentliga. Det kan påverka försvarsviljan och motståndskraften.

För att svensk sjukvård ska vara redo för kris eller krig måste det finnas marginaler i vardagen. Grundbemanningen kan inte vara så slimmad som den är i dag. Att säkra försörjningen av kompetens är en lång process som behöver påbörjas i fredstid. Det handlar om att förbättra villkoren för de som arbetar i vården, men också om att se till att det utbildas tillräckligt många medarbetare.

Våra medlemmar gör sitt yttersta för att få vården att fungera men vi behöver fler kollegor och bättre förutsättningar för att kunna leverera god och säker vård. Både i fredstid, vid kriser och i händelse av krig. Regeringen behöver därför behandla hälso- och sjukvården som den hörnpelare den är i civilförsvaret. Vi läkare är redo att ta ansvar och bidra med medlemmarnas kunskap, kompetens och kraft.