Om två år ska den första kullen från det sexåriga och legitimationsgrundande läkarprogrammet ut på arbetsmarknaden. Läkarförbundet har varit pådrivande i införandet av BT – ett sammanhållet system för läkares utbildning och specialisering. Redan 2010 tillsatte förbundet en arbetsgrupp med målet att arbeta fram ett förslag till en ny introduktionstjänst. Bakgrunden var att många läkare blev utestängda från AT.
När förslaget om en ny läkarutbildning lämnades till regeringen 2013 fanns inget förslag om introduktionstjänst med. Under processen mot en förnyad grundutbildning var risken stor att AT skulle tas bort utan att en ny introduktionstjänst skulle införas. Förslaget om BT lades fram först 2017.
– Den förändring av läkares utbildning som nu står för dörren är den största på flera decennier. Att vi lyckades säkra att bastjänstgöringen infördes är en viktig framgång, nu handlar det om att driva på för att reformen ska fungera som den var tänkt, säger Sofia Rydgren Stale.
Trots att BT redan finns idag, om än inte i full skala, anser hon att kunskapen om regelverket behöver öka i regionerna, samt att förberedelserna behöver intensifieras.
– Övergången ställer stora krav på regionerna. De behöver öka kunskapen om det nya regelverket, men de behöver samtidigt skynda på arbetet med att få en fungerande organisation på plats som kan möta de stora examenskullarna.
Inte minst handlar det om att regionerna behöver sätta sig in i de möjligheter till anpassningar som BT innebär.
– BT skapar utrymme för en flexibilitet som ger fördelar för både läkare och arbetsgivare. Placeringar på kliniker kan väljas med hänsyn till den specialitet en läkare vill satsa på. Kunskapsmålen för akut sjukvård kan exempelvis till stor del uppfyllas inom gynekologi.
Vill se ett statligt ansvar för alla delar i utbildningen
Läkarförbundets mål är att staten ska ta större ansvar för samtliga delar i läkares utbildning. Förbundet vill att staten genom Socialstyrelsen ska dimensionera och samordna antal BT- och ST-tjänster nationellt, utifrån behovet av specialistläkare inom respektive specialitet. I början av 2025 gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla planeringsunderlag för läkarnas AT, BT och ST. Myndigheten fick också i uppdrag att stötta regionerna i övergången mellan den gamla och nya utbildningsstrukturen för läkare.
– Regionerna har misslyckats med sitt uppdrag att säkra kompetensförsörjningen av specialistläkare i hälso- och sjukvården, eftersom de tillsatt för få utbildningstjänster. Därför är det bra att staten tar ett övergripande ansvar för övergången till BT. Nu har vi en chans att motverka de flaskhalsar som finns i dagens läkarutbildning, säger Sofia Rydgren Stale.
Viktigt att studenter ökar sin kunskap om reglerna
Sofia Rydgren Stale menar att övergången till BT är en stor och viktig reform, men att det ställer krav på både staten, regionerna och läkarna.
– Alla stora reformer för med sig barnsjukdomar och det måste vi vara medvetna om. Regionerna, men även vi äldre kollegor, behöver tillsammans bidra för att den nya utbildningsstrukturen för läkare ska fungera bra.
För den som ska påbörja BT framöver är det viktigt att läsa på om det nya systemet, tycker Sofia.
– För att kunna ställa krav och för att kunna göra anpassningar i utbildningen utifrån den specialitet man vill satsa på är det viktigt för studenterna att lära sig mer om regelverket. Min förhoppning är att alla som vill ska kunna påbörja sin tjänst i direkt anslutning till examen. Det är så systemet är tänkt att fungera.
Den 1 juli 2021 blev BT en del av specialiseringstjänstgöringen (ST). Bakgrunden till reformen är behovet av att samordna det svenska systemet med övriga EU-länders, men också att få bort de flaskhalsar som dagens AT innebär.
BT ska ske efter läkarlegitimation. I och med att den nya grundutbildningen ger legitimation kommer AT att börja fasas ut 2027. Minimitiden för BT är 6 månader, men normtiden för BT är 12 månader. De som gör BT idag har gjort sin grundutbildning utomlands.
