Hoppa till innehåll
Nyheter
Regeringens lönetröskel hotar konkurrenskraften och välfärden

Regeringens lönetröskel hotar konkurrenskraften och välfärden

I ett öppet brev till regeringen kritiserar samtliga 21 Sacoförbund det nya försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare. – Vi behöver kvalificerad arbetskraft, säger Göran Arrius, ordförande för Saco.
Nyhet
regering inkomstkrav

Det nya försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare träder i kraft den 1 november. Kravet innebär att arbetskraftsinvandrare måste ha en lön om 27 360 kr per månad för att kunna arbeta i Sverige. Idag 31 oktober skickades ett öppet brev till regeringen, som samtliga 21 Sacoförbunds ordföranden signerat, där förslaget kritiseras hårt.

Arbetskraftsinvandring är inte ett problem, utan är tvärtom mycket viktigt för Sveriges konkurrenskraft och välfärd, säger Göran Arrius, ordförande Saco.

I brevet belyser Sacoförbunden flera problem med det nya försörjningskravet. Dels att det är främmande för den svenska modellen att i lag eller förordning införa en lägstalön som ska gälla arbetstagare som är verksamma i Sverige.

Dels kommer det i högsta grad bli ett praktiskt problem på arbetsmarknaden. En lönetröskel är ett hinder i en tid då det behövs en ökad rörlighet inte minst från andra länder in på den svenska arbetsmarknaden.

Svenska företag behöver kompetent personal för att vara konkurrenskraftiga. Välfärden måste säkra sin kompetensförsörjning. Det behöver också forskningen. Det måste förbli attraktivt att söka sig till Sverige, säger Göran Arrius.

I brevet lyfter Sacoförbunden också risken med att en lönetröskel i lag eller förordning blir för låg eller för hög. En låg tröskel innebär att arbetskraftsinvandrare riskerar sämre lön än andra arbetstagare. En hög tröskel gör det svårt gör arbetsgivare att rekrytera personal, särskilt inom vissa branscher.

Det är helt enkelt inte möjligt att finna en lönetröskel som passar alla. Branschavtalens bestämmelser är betydligt bättre lämpade med flexibla och anpassade lösningar på en föränderlig arbetsmarknad, säger Göran Arrius.

Läkare och försörjningskravet

För läkare utbildade utanför EU/EES tar processen fram till svensk legitimation i genomsnitt fem år. Under tiden kan de inte arbeta som läkare i Sverige förrän i slutet av processen. Flera av de utlandsutbildade läkare anställs därför initialt på andra tjänster med lägre lönenivåer bl a som vårdbiträden medan de studerar till det obligatoriska kunskapsprovet. Arbetet i vården ger dem värdefull kunskap om hur den svenska sjukvården fungerar och utökade möjligheter till språkträning i sjukvårdsmiljö. Genomsnittslönen för ett vårdbiträde är lägre än det ökade försörjningskravet på 27 360 kronor som träder i kraft den 1 november vilket kommer att försvåra rekrytering av läkare från länder utanför EU/EES. 

Vad gör Läkarförbundet framåt?

En särskild utredare har genom tilläggsdirektiv (dir. 2023:25) fått i uppdrag att föreslå ändringar i det nuvarande regelverket för arbetskraftsinvandring. Utredaren ska ta fram förslag på åtgärder som skärper villkoren för arbetskraftsinvandringen, bl.a. genom att föreslå regler som innebär att det ska krävas en viss lönenivå för att beviljas arbetstillstånd, men med möjlighet att föreskriva om ett lägre lönekrav för enskilda yrkesgrupper samt att vissa yrkesgrupper ska kunna exkluderas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Utredaren ska också föreslå åtgärder som främjar den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen. Utredningen ska redovisas senast 31 januari.

Läkarförbundet kommer så snart som möjligt uppvakta utredningen för att lyfta vikten av att läkare exkluderas från lönekravet/försörjningskravet.


Fler nyheter


Vårdkrisen började långt innan inflationen skenade

I en intervju med SVT framhöll statsminister Ulf Kristersson att han inte ville kalla det allvarliga läget inom vården för en vårdkris. Statsministern menade att sjukvården har det tufft varje sommar och framhöll att den nuvarande krisen inom vården i …
Nyheter

Läkarförbundet lyfter god och nära vård på Almedalen

Idag arrangerar Läkarförbundet ett seminarium om skälen till att omställningen till god och nära vård går så långsamt. En utgångspunkt för samtalet är förbundets kartläggning av regionernas arbete mot riktvärdet 1 100 invånare per specialistläkare i primärvården.
Nyheter

Almedalsseminarium: Vad innebär Natos krav på svensk sjukvård?

Onsdag 26 juni arrangerade Läkarförbundet ett seminarium om vilka krav som ställs på svensk sjukvård i och med medlemskapet i Nato. En utgångpunkt var förbundets nya undersökning som visar att få läkare känner till om arbetsgivaren har en plan för …
Nyheter
Bli medlem i Sveriges läkarförbund
För alla läkare under hela karriären
  1. Trygghet på jobbet
  2. Unika försäkringar
  3. Lönestatistik för läkare
SLF.se Nyheter
Regeringens lönetröskel hotar konkurrenskraften och välfärden