Förändrad process för att söka dispens för arbetspass upp till 24 timmar

Då flyttar reglerna, om arbetstidsförläggning över 20 timmar, in i AB med bilagor. Arbetsgivaren kan då själv besluta om arbetspass över 20 timmar, men högst 24 timmar, om det ryms inom arbetstidsnämndens praxis

Förändringen är resultat av centrala parters förhandlingar och bygger vidare på de erfarenheter och den praxis som utvecklats sedan dispensförfarandet infördes. Syftet är att flytta beslutanderätten närmare verksamheten för de situationer där det redan finns en etablerad praxis.

Kraven för undantag förändras inte. Huvudregeln är fortfarande minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila per 24-timmarsperiod samt att arbete och vila ska förläggas alternerande. Undantag får bara användas när det är nödvändigt för att klara verksamheter som ansvarar för liv, hälsa och säkerhet.

Nej. Dispensbeslutet gäller under den tid som framgår av beslutet.

Om behov av undantag finns kvar när beslut löper ut ska arbetsgivaren göra en ny prövning och fatta ett nytt beslut enligt de regler och den praxis som gäller.

Ja. Men förutsättningarna, som framgår av avtal och dess kommentarer, är att situationen ryms inom den praxis som arbetstidsnämnden har utvecklat.

Arbetsgivare kan rådfråga arbetstidsnämnden om det finns osäkerhet om ett planerat undantag ryms inom befintlig praxis.

Nämnden kan då ge vägledning om ett lokalt beslut kan fattas eller om en dispensansökan behöver lämnas in.

Frågor av rådgivande karaktär skickas till arbetstidsnamndenskansli@skr.se

Detta innebär att arbetsgivare löpande ska bedöma om undantag fortfarande är nödvändigt eller om arbetstiden kan förläggas enligt huvudreglerna.

Arbetsgivaren ska även följa hur arbetstidsförläggningen påverkar arbetstagarnas hälsa och arbetsmiljö samt undersöka om arbetstiden på sikt kan förläggas utan undantag.

Detta framgår av avtalstext och dess kommentarer. Kontentan är att undantag endast får användas när det är absolut nödvändigt för att upprätthålla verksamheter som ansvarar för liv, hälsa och säkerhet.

Kraven är dels att beslutet är fattat i den ordning som framgår av avtal och kommentarer, inklusive MBL-förhandlingar och riskbedömning, dels att det av arbetsgivarens beslutsunderlag ska framgå följande:

• Varför undantag är nödvändigt.
• Vilka åtgärder som har vidtagits för att kunna följa huvudreglerna.
• Varför dessa åtgärder inte är tillräckliga.

Vilka konsekvenser det får för verksamheten om undantag inte görs.

Beslut gäller högst 12 månader i taget. Om behovet kvarstår behöver arbetsgivare planera beslutsprocessen så att nytt beslut kan fattas i god tid innan det tidigare beslutet löper ut.

I så fall, och inför ett nytt beslut, ska arbetsgivaren åter bedöma om undantaget är nödvändigt eller om arbetstiden kan förläggas enligt huvudreglerna.

Bedömningen ska utgå från de förhållanden som gäller vid tidpunkten för det nya beslutet och omfatta riskerna för arbetstagarnas hälsa och arbetsmiljö. Arbetsgivaren ska utvärdera hur tidigare undantag har påverkat verksamheten och arbetstagarna. MBL-förhandling ska genomföras inför det nya beslutet.

Ett tidigare dispensbeslut innebär inte att samma arbetstidsförläggning automatiskt kan fortsätta.

Ja. Enligt gällande praxis omfattas nyanställda och vikarier av samma beslut när de arbetar i samma verksamhet och inom de funktioner som beslutet gäller.

Beslut kan däremot inte användas för andra funktioner eller annan verksamhet än de som omfattas av beslutet.

När arbetstidsnämnden bekräftat att den mottagit e-post med beslut och protokoll från genomförd MBL kan det verkställas.

För Vårdförbundet gäller att beslutet får börja tillämpas först två månader efter att beslutet och protokoll från MBL-förhandlingen skickats till nämnden.

Om den aktuella situationen inte ryms inom etablerad praxis krävs beslut om dispens från arbetstidsnämnden. Eventuell dispens får först tillämpas efter att arbetsgivaren fått beslutet.

Arbetstidsnämndens tidigare beslut om dispens utgör praxis och ska vara vägledande när arbetsgivaren bedömer om ett lokalt beslut kan fattas.

Hur praxis ser ut framgår av kommentarerna till avtalet.

Arbetsgivaren behöver alltid göra en egen bedömning av om undantaget är nödvändigt. Skälen ska utgå från verksamhetens behov och vara nödvändiga för att kunna upprätthålla verksamhet som ansvarar för liv, hälsa och säkerhet.

Enskilda arbetstagares önskemål eller behov, exempelvis om en viss schemaläggning eller längre sammanhängande ledighet, är inte skäl för undantag.

Nej. Även beslut om avslag är en del av nämndens praxis. Arbetsgivaren kan därför inte fatta ett motsatt beslut om förutsättningarna inte förändrats.

Om däremot förutsättningar har förändrats på ett avgörande sätt kan arbetsgivaren göra en ny bedömning. Men det krävs att det ryms inom befintlig praxis.

Nej. Ett beslut om dispens kan inte automatiskt överföras till en annan yrkesgrupp eller verksamhet. Arbetsgivaren ska alltid bedöma förutsättningarna i den aktuella verksamheten.

Som framgår av kommentarerna ska arbetstidsnämnden fortsättningsvis:

• Pröva ansökningar om dispens för situationer och verksamhet där praxis saknas.
• Bevaka och vid behov överpröva lokalt fattade beslut. Detta sker om skälen till dispens bedöms som oklara eller att beslutet inte ligger inom ramen för tidigare praxis.
• Kontrollera efterlevnaden av regelverket.
• Vid behov ge råd till arbetsgivare om deras behov faller inom praxis eller om nu ansökan behöver skickas in.

Skälet är att arbetstidsnämnden ska följa hur reglerna tillämpas och kontrollera efterlevnaden.

Nämnden kan också överpröva ett lokalt beslut, exempelvis om skälen för undantaget är oklara eller om beslutet inte bedöms ligga inom ramen för tidigare praxis. Därför ska beslut och protokoll från MBL-förhandlingen skickas till arbetstidsnämnden innan beslutet kan verkställas.

Om behovet av undantag gäller en situation som inte tidigare har prövats eller där det saknas etablerad praxis, ska arbetsgivaren ansöka om dispens hos arbetstidsnämnden. Nämnden kommer även fortsättningsvis att pröva situationer där praxis saknas.