Hoppa till innehåll
Nyheter
Fortbildningskris för Sveriges läkare

Fortbildningskris för Sveriges läkare

Läkarförbundet har gjort en undersökning bland läkare som visar att fortbildningen bland läkare är nedåtgående över lång tid. Särskilt illa ser det ut under pandemin då nästan all fortbildning upphört. Det innebär i praktiken att läkare inte getts möjlighet att läsa in sig tillräckligt på inte minst covid-19 och långtidscovid vilket kan ha lett till kunskapsbrist.

Nyhet
Lönestatistik

Drygt 80 procent av de tillfrågade läkarna uppger att möjligheterna till fortbildning har minskat drastiskt under pandemin, enligt en stor undersökning som genomförts av Sveriges läkarförbund.

Undersökningen visar dessutom att möjligheterna till fortbildningen är nedåtgående över lång tid. Under pandemin har det varit särskilt illa eftersom nästan all fortbildning har upphört. Det innebär i praktiken att läkare inte getts möjlighet att läsa in sig tillräckligt på covid-19 och långtidscovid vilket kan leda till kunskapsbrist. Läkarförbundet kräver att regeringen fattar beslut om att göra rätten till fortbildning för läkare obligatorisk.

– Vi har en fortbildningskris i läkarkåren. Det finns ett stort uppdämt behov av att satsa på fortbildning av läkare under 2021 och framåt om vården ska kunna utvecklas och förbättras, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande Läkarförbundet.

Fortbildning är avgörande för att läkare ska vara uppdaterade på de senaste behandlingsmetoderna och forskningsframstegen inom sitt område. Läkarförbundet konstaterar att fortbildning allt för ofta prioriteras bort, både under pandemin och före Covid-19, på grund av ett pressat läge i svensk hälso- och sjukvård. Antalet fortbildningsdagar minskar år för år, närmare en halvering sedan 2005.

Läkarförbundet genomför återkommande en enkätundersökning om läkares fortbildning. I år har 1 145 specialistläkare svarat på frågor om deras möjlighet till fortbildning. Undersökningen visar att det redan före pandemin fanns stora brister. Istället för att antalet fortbildningsdagar ökar uppemot de tio dagar som Läkarförbundet anser är en rimlig miniminivå minskar antalet dagar år för år. 2005 var det 9,1 dagar i extern fortbildning vilket kan jämföras med 7,1 dagar 2012 och 5,3 dagar 2019.

–  Rätten till fortbildning måste regleras av staten. Det handlar i grunden om att kunna ge patienterna bästa tillgängliga vård. Utan fortbildning blir vården sämre, säger Sofia Rydgren Stale.

Stora regionala skillnader På Gotland hade läkarna sju dagars extern fortbildning under 2019, medan genomsnittet i Jämtland är knappt två dagar.

I primärvården är det tydligt att fortbildningen behöver stärkas. Regionerna brister i sitt ansvar när det gäller att ställa tydliga krav på vårdgivarna inom primärvården för specialistläkarnas fortbildning. Endast åtta av 21 regioner ställer krav på att det ska finnas en individuell fortbildningsplan. Bara sex av 21 regioner har specificerat mängden fortbildning. Endast sex av 21 regioner har en kvalitetsindikator för fortbildning i deras uppföljning av vården.

–  Staten måste ta ett större ansvar för att se till att Sverige inte halkar efter. De partier som har ambitionen att vården ska vara i världsklass måste också garantera förutsättningarna. Nu är det som att regionerna är 21 självstyrande länder och det går ut över patienterna, säger Sofia Rydgren Stale

Brister i vardagen Undersökningen belyser även brister i intern fortbildning och för läkarnas självstudier för att hålla sig à jour med de senaste behandlingsmetoderna. Läkarförbundet rekommenderar en halv dag i veckan i löpande fortbildning för specialistläkare. Resultatet i undersökningen visar att 1,9 timmar i veckan läggs på egen fortbildning och 1,1 timmar på intern fortbildning på arbetsplatsen. Bara 36 procent av läkarna hade en plan för fortbildning och endast 15 procent svarar att det finns rutiner på deras arbetsplats för uppföljning av fortbildning.

Om enkätundersökningen Enkäten har besvarats av 1 145 slumpmässigt utvalda kliniskt aktiva specialistläkare under 65 år som är medlemmar i Läkarförbundet. Undersökningen genomförs vartannat år. Läkarna jobbar i alla vårdens verksamheter – i så väl offentlig som privat verksamhet, på sjukhus, i primärvård och specialistvård.


Fler nyheter


Läkarförbundet i Ekot: Sjukvården klarar inte av Natos krav

Sveriges Natomedlemskap ställer krav på att sjukvården snabbt ska kunna hantera ett stort antal skadade. Sofia Rydgren Stale medverkar i Ekot idag och lyfter bristen på personal som det främsta skälet till att Sveriges kapacitet inte är tillräcklig.
Nyheter


Statlig AT- satsning inte tillräcklig

Nyligen redovisade Socialstyrelsen sitt uppdrag att fördela 252 miljoner kronor till regionerna för att utöka antalet AT-tjänster. Endast nio regioner beviljades medel och ökningen av antalet tjänster motsvarar inte behoven. Läkarförbundet efterlyser ett ökat statligt ansvar.
Nyheter
Bli medlem i Sveriges läkarförbund
För alla läkare under hela karriären
  1. Trygghet på jobbet
  2. Unika försäkringar
  3. Lönestatistik för läkare