Frågor och svar om neutralitet vid strejk och övertidsblockad 

Arbetsgivaren kan, under vissa förutsättningar, återkalla beviljad eller till och med påbörjad semester. Detta kan bli aktuellt om du behöver tas i anspråk för skyddsarbete eller för att säkerställa nödvändig bemanning i verksamheten för att upprätthålla patientsäkerheten. Det är däremot inte tillräckligt att arbetsgivaren enbart uppger ”strejk” som skäl – det måste finnas synnerliga skäl ur verksamhetssynpunkt.

Nej. Om arbetsgivaren ställer in din semester är du skyldig att inställa dig för arbete.

Om arbetsgivaren kan visa att synnerliga skäl finns ur verksamhetssynpunkt är du som anställd skyldig att avbryta din semester. Arbetsgivaren måste då betala för de extra kostnader som uppstår om du vistas på annan ort. Vid avbruten semester kompenseras du som mest med fem extra semesterdagar, utöver att du får tillbaka de semesterdagar som omfattas.

En arbetsgivare som ändrar semesterförläggningen med vetskapen om att du då inte kan genomföra en bokad resa riskerar att få betala skadestånd till dig motsvarande resans värde, ibland också ett allmänt skadestånd. Om du har en bokad resa och arbetsgivaren tänker förändra semesterförläggningen så att du inte kan åka på din res, ska du på ett tydligt sätt meddela arbetsgivaren att du lider ekonomisk skada om arbetsgivaren förändrar semesterförläggningen. Vi rekommenderar dock att du följer arbetsgivarens förändrade semesterförläggning, om sådan sker. Om du önskar rådgivning i ditt specifika fall råder vi dig att kontakta Medlemsrådgivningen.

I enlighet med kollektivavtalet ska semestern helst förläggas med minst fyra sammanhängande veckor under juni – augusti. Efter lokala förhandlingar får den även förläggas till maj och september, eller till andra tider på egen begäran eller enligt överenskommelse.

Om huvudsemestern inte kan förläggas till juni–augusti och detta sker på arbetsgivarens begäran, utgår kompensation i form av två extra betalda semesterdagar under året samt ett engångsbelopp på 5 000 kr (om du har fått högst 14 semesterdagar förlagda under juni–augusti) eller en betald semesterdag extra under året samt ett engångsbelopp på 3 000 kr (om du har fått 15–19 semesterdagar förlagda under juni–augusti).

Du har inte rätt att ha en sammanhängande semesterperiod men det ligger i arbetsgivarens intresse att ha friska och utvilade anställda så vi förutsätter att arbetsgivarna kommer försöka så långt det går i sin verksamhet att ge fyra veckors sammanhängande semester.

I normalfallet är arbetsskyldigheten inte begränsad till en viss arbetsplats, även under en strejk. Det innebär att man även som läkare kan vara skyldig att, åtminstone tillfälligt, utföra arbete vid ett annat sjukhus än det där man normalt arbetar. Dock är man inte på någon arbetsplats skyldig att utföra sådana arbetsuppgifter som omfattas av strejken. Din arbetsskyldighet regleras i ditt anställningskontrakt tillsammans med AB § 6.

Inom regionen du är anställd är du arbetsskyldig. Innan en förflyttning sker så ska detta förhandlas och där ska din arbetsmiljö diskuteras tex vem som ska vara din chef etc.

Enligt skatteverket så kan man få avdrag för arbetsresor överstigande en viss summa

Avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen ska vara minst 2 km för att man ska få avdrag (SKV A 2022:38). Bestämmelserna om avdrag för resor mellan bostad och arbetsplats (arbetsresor) finns i 12 kap. 26–30 §§ IL. Skatteverket har också utfärdat allmänna råd (SKV A 2022:38) om sådana resor.

Avdrag medges som regel för resor med det billigaste allmänna transportmedlet som man har kunnat använda (SKV A 2022:38)

Nej det har du inte, det är arbetsgivaren som leder och fördelar arbetet. Vägrar du att infinna dig på den tillfälliga arbetsplats som din arbetsgivare har tilldelat dig räknas det som arbetsvägran och kan vara skäl till uppsägning/avsked.

Samma stöd som nuvarande placering. Arbetsgivaren ska tillse handledning vid behov.

Arbetsgivaren ska tillse handledning vid behov.

Ja.

Prata med din arbetsgivare, patientsäkerheten ska hanteras som vanligt enligt gällande riktlinjer.

Grundregeln är att läkare är skyldiga att utföra sina normala arbetsuppgifter och att arbetsuppgifter som är föremål för strejken inte ska utföras. Det man tar fasta på i den bedömningen är vilka arbetsuppgifter som normal sett utförts av läkaren i fråga. Bedömningen av specifika arbetsuppgifter får göras från fall till fall – skulle uppgiften i fråga normalt sett ha utförts av en sjuksköterska så är det att betrakta som smittat arbete som då faller inom rätten att som läkare förhålla sig neutral till. Om arbetsgivaren däremot gör bedömningen att triageringen är att betrakta som skyddsarbete är man som läkare skyldig att utföra den arbetsuppgiften.

Ja. Arbetsgivaren har rätt att förflytta arbetstagare inom ramen för arbetstagarens anställningsavtal. Det kan till exempel röra sig om en annan avdelning eller ett annat sjukhus. En sådan förflyttning ska föregås av en MBL-förhandling på arbetsgivarens initiativ och det ska göras en bedömning utifrån verksamhetens krav. Förflyttningen får inte ske innan MBL-förhandlingen är färdig. För det fall arbetsgivaren inte

Ja. Arbetsgivaren har rätt att förflytta arbetstagare inom ramen för arbetstagarens anställningsavtal. Det kan till exempel röra sig om en annan avdelning eller ett annat sjukhus. En sådan förflyttning ska föregås av en MBL-förhandling på arbetsgivarens initiativ och det ska göras en bedömning utifrån verksamhetens krav. Förflyttningen får inte ske innan MBL-förhandlingen är färdig.

Om man förflyttas till att utföra jour/beredskap kan giltigt skäl att säga nej vara att man till exempel inte har möjlighet till barnomsorg. Annars är man i normalfallet skyldig att byta schema, förskjuta arbetstid och att arbeta utöver fastställd arbetstid, till exempel övertid eller mertid. Detta är under förutsättning att det arbete som ska utföras under jour, beredskap, övertid eller mertid är läkaruppgifter och inte utgör smittat arbete.

För att ta reda på om din arbetsplats omfattas av eventuella strejk läs på

• Vårdförbundets hemsida, under rubriken ”Arbetsplatser/arbetsgivare som berörs av varslet”

Vårdförbundet och SKR kommer inte överens om ett nytt kollektivavtal. Läs mer på Vårdförbundets hemsida. 

Det finns ingen bortre gräns för hur länge en strejk kan pågå. Däremot är det inte vanligt i Sverige att strejker inom vården pågår längre än några veckor. Vårdförbundet uppdaterar kontinuerligt på sin hemsida om strejkens omfattning och tidsutdräkt. Så fort vi får besked uppdaterar vi på vår hemsida, så har för vana att gå in och kontrollera om ni information tillkommit.  

Då ska du meddela din chef. Som läkare har du skyldighet att, så länge konflikten pågår, utföra andra läkares arbetsuppgifter om din chef ber dig om det. Arbetsgivaren behöver inte tåla att du som läkare går sysslolös under konflikten.  

Dispensförfarandet innebär att den varslande parten på begäran av motpart eller tredje man gör de inskränkningar i varslade eller pågående stridsåtgärder som parten finner befogade. Förfarandet används av både arbetstagar- och arbetsgivarsidan.

Med skyddsarbete menas arbete som är nödvändigt för att förebygga fara för människor. Det kan ligga nära till hands att utgå ifrån att skyddsarbete alltid skall kunna tillgripas om en patients hälsa är i fara av att en tilltänkt åtgärd eller behandling skjuts upp en tid på grund av en stridsåtgärd. 

I första hand bör dock en sådan åtgärd utföras av den jourtjänstgörande läkaren. Det är bara i nödfall som en läkare genom en beordran om skyddsarbete skall kunna tillkallas från en klinik som inte berörs av stridsåtgärderna.  

Läkaren bör i de situationerna med hänvisning till neutraliteten inte åta sig sådant arbete som han eller hon normalt inte utför, om inte patienten riskerar att skadas. Innan arbetsgivaren beordrar skyddsarbete skall normalt en lokal förhandling äga rum då en diskussion förs om vilket behov av skyddsarbete som finns. Ofta är dock situationen sådan att förhandlingar inte hinner genomföras. Godkännandet av skyddsarbetet får i så fall lämnas i efterhand av lokalföreningen. Kontakta din lokalförening om du hamnar i en situation där detta blir aktuellt.  

Beslutet ska formellt fattas av verksamhetschef eller annan chefsnivå så långt det är möjligt. Läkarförbundet anser inte att bakjouren har delegation att besluta om skyddsarbete utan beslutet ska fattas av närmsta chef i möjligaste mån.

Specifika frågor om vad som ska betraktas som skyddsarbete måste hanteras lokalt. För frågor om detta, kontakta Vårdförbundet eller din lokala läkarförening.

Gränsen mellan skyddsarbete och arbete som rör samhällsviktiga funktioner är på den offentliga sektorn flytande och det är därför inte möjligt att genom att studera och söka komma överens om skyddsarbetsproblem. Viktigt är också att parterna vid utformningen av varsel om stridsåtgärder och i samband med dispenser i görligaste mån beaktar önskemålet att undvika konflikter som stör samhällsviktiga funktioner. På det offentliga området vänder sig regeln till de strejkande arbetstagarna som en skyldighet att utföra skyddsarbete. Enligt motiven till anställningsförordningen skall detta arbetsrättsliga begrepp tolkas snävt.

Ta upp detta med ledningen. Är det vård som inte kan anstå, som är akut, då är arbetsuppgifterna av skyddsarbetskaraktär och ska inte lämnas outförda.

Vi får många frågor från medlemmar om det verkligen är våra medlemmar som är bakjour som ska fattat beslut om vad som är ett skyddsarbete och beordra in läkare och sjuksköterskor för att utföra skyddsarbete. Vi har fått signaler från flera lokalföreningar om att arbetsgivarna lägger detta på bakjourer.

Läkarförbundet anser att beslutet behöver fattas högre upp då detta beslut fattas under skadeståndsansvar och våra medlemmar normalt sett inte utför denna arbetsuppgift. Vi anser också att det är arbetsgivarens ansvar att tillse att det finns konflikgrupper från arbetsgivaren som fattar dessa beslut. För att reda ut det här har vi haft möte med SKR den 26 april. Vad vi kom överens om hittar du i frågorna:

• Vad har den som har bakjour för mandat?Enligt tidigare beslutade och gällande rutinbeskrivningar så har bakjouren mandat att besluta om inkallande av personal och vissa andra frågor av verksamhetskaraktär. Normal förekommande arbetsuppgifter ska utföras som vanligt.
• Vem fattar beslut om skyddsarbete?Beslutet ska formellt fattas av verksamhetschef eller annan chefsnivå så långt det är möjligt. Läkarförbundet anser inte att bakjouren har delegation att besluta om skyddsarbete utan beslutet ska fattas av närmsta chef i möjligaste mån.I nuläget råder vi våra medlemmar att utföra denna arbetsuppgift om beslutet inte kan fattas av verksamhetschef eller annan chefsnivå tills dess förbundet meddelat något annat.

Enligt tidigare beslutade och gällande rutinbeskrivningar så har bakjouren mandat att besluta om inkallande av personal och vissa andra frågor av verksamhetskaraktär. Normal förekommande arbetsuppgifter ska utföras som vanligt,

Beslutet ska formellt fattas av verksamhetschef eller annan chefsnivå så långt det är möjligt. Läkarförbundet anser inte att bakjouren har delegation att besluta om skyddsarbete utan beslutet ska fattas av närmsta chef i möjligaste mån.

I nuläget råder vi våra medlemmar att utföra denna arbetsuppgift om beslutet inte kan fattas av verksamhetschef eller annan chefsnivå tills dess förbundet meddelat något annat.

Skyddsarbete ska användas mycket restriktivt. Skyddsarbete ska inte användas vid en vanlig bristsituation utan när det gäller vård som inte kan anstå. Men det här är inga lätta avväganden som våra medlemmar och speciellt våra medlemmar som är chefer kommer att behöva brottas med så länge konflikten pågår. Specifika frågor om vad som ska betraktas som skyddsarbete måste hanteras lokalt. För frågor om detta hänvisar vi till Vårdförbundet lokalt och din lokala läkarförening

Ja, det finns juridiska konsekvenser. Om en läkare felaktigt beordrar skyddsarbete kan Vårdförbundet rikta skadeståndsanspråk gentemot arbetsgivaren. I så fall kommer den läkare som fattade beslut behöva vittna i domstol om varför beslutet fattades och hur man motiverade. Den enskilda läkaren kan inte bli skadeståndsskyldig utan det drabbar arbetsgivaren. Specifika frågor om vad som ska betraktas som skyddsarbete måste hanteras lokalt. För frågor om detta hänvisar vi till Vårdförbundet lokalt eller din lokala läkarförening.

Om detta är vård som inte kan anstå och kan innebära fara för hälsa och liv så ska arbetet utföras om beslut fattas om skyddsarbete. Då kan sjuksköterskor eller annan läkare beordras att utföra detta arbete. 

Beslutet om vad som utgör skyddsarbete ska formellt fattas av verksamhetschef eller annan på chefsnivå så långt det är möjligt. Läkarförbundet anser inte att bakjouren har delegation att besluta om skyddsarbete utan beslutet ska fattas av närmsta chef i möjligaste mån.

I nuläget råder vi våra medlemmar att utföra denna arbetsuppgift om beslutet inte kan fattas av verksamhetschef eller annan chefsnivå till dess att förbundet meddelar något annat.

Utgångspunkten i bedömningen är vilka arbetsuppgifter som normalt sett utförs av läkare respektive sjuksköterskor på arbetsplatsen. Du är inte skyldig att ta över arbetsuppgifter som normalt sett utförs av sjuksköterskor och du är inte heller skyldig att utföra de egna arbetsuppgifterna på större omfattning än tidigare.

Om arbetsgivaren gör bedömningen att arbetsuppgifterna i fråga rör sig om skyddsarbete ska de utföras.

På svensk arbetsmarknad finns ingen lag som definierar vad som är samhällsviktiga tjänster. Inte heller finns någon lagstadgad begränsning av konflikträtten för samhällsfarliga konflikter. Det är arbetsmarknadens parter som genom avtal reglerar även frågan om samhällsfarliga konflikter. Detta gäller samtliga sektorer – även om särskilda regler kan aktualiseras för offentlig myndighetsutövning.

I de olika huvudavtalen är det en nämnd på respektive område som sammanträda för att avgöra om konflikten är samhällsfarlig. En orsak till detta är att det på förhand kan vara svårt att bestämma vad som gör en konflikt samhällsfarlig.

Gränsen mellan skyddsarbete och arbete som rör samhällsviktiga funktioner är på den offentliga sektorn flytande och det är därför inte möjligt att genom att studera och söka komma överens om skyddsarbetsproblem. Viktigt är också att parterna vid utformningen av varsel om stridsåtgärder och i samband med dispenser i görligaste mån beaktar önskemålet att undvika konflikter som stör samhällsviktiga funktioner. På det offentliga området vänder sig regeln till de strejkande arbetstagarna som en skyldighet att utföra skyddsarbete. Enligt motiven till anställningsförordningen skall detta arbetsrättsliga begrepp tolkas snävt.

Det är av största vikt att arbetsgivaren inte använder skyddsarbete på ett felaktigt sätt och att en strejk inom vården inte klassas som samhällsfarlig på lösa grunder. Läkarförbundet följer därför utvecklingen noga.   

Att arbetsgivare nu snabbt bedömt att strejkvarslen är samhällsfarliga säger mycket om läget i vården. Det finns inga marginaler. Inför varje sommar larmar vi och Vårdförbundet om att situationen är ohållbar. Många läkare och sjuksköterskor går på knäna, får inte den semester de har rätt till, jobbar på överfulla akutmottagningar utan rast och är ansvariga för alldeles för många patienter samtidigt. Det skulle kunna beskrivas som samhällsfarligt, och det bär arbetsgivarna och politikerna ansvaret för. 

LOA – lagen om offentlig anställning

”Lagens tillämpningsområde

1 §   I denna lag finns särskilda föreskrifter om arbetstagare hos
1. riksdagen och dess myndigheter,
2. myndigheterna under regeringen.

Särskilda föreskrifter om arbetstagare som avses i första stycket 2 finns också i lagen (1994:261) om fullmaktsanställning. Lag (2004:833).

2 §   Följande föreskrifter i lagen gäller också arbetstagare hos kommuner, regioner och kommunalförbund, nämligen

7-7 c §§ om bisysslor,

23-29 §§ om arbetskonflikter,

38 § om interimistiskt beslut,

42 § första och andra styckena om vissa undantag från lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.

Läkarförbundets medlemmar uppmanas att hålla sig strikt neutrala i konflikten. Med detta menas:  

• Att du som läkare inte ska arbeta övertid, mertid eller beredskap i annan omfattning än vad du skulle ha gjort oberoende av konflikten  

• Att du som läkare inte ska ta över arbetsuppgifter ifrån en person som är uttagen i strejk eller lockout  

• Att du som läkare inte ska ändra din arbetstidsförläggning, avstå från planerad semesterledighet eller på annat sätt fylla det arbetsbortfall som följer av stridsåtgärden.  

• Om arbetsledningen vill förändra arbetsuppgifternas innehåll för att få arbete utfört som Vårdförbundets medlemmar normalt utför på mertid/övertid/under beredskap 
• Om arbetsledningen beordrar övertid/mertid för sådant arbete som normalt utförs av Vårdförbundets medlem  
• Om beredskap läggs ut i högre omfattning än normalt alternativt att den som normalt sett inte har beredskapstjänstgöring får utföra den  
• Om arbetsledningen  vill:

1. Flytta deltidsanställds lediga dag till annat tillfälle 
2. Dra in i förväg godkänd semester
3. Förändra schemat 
4. Begär att Läkarförbundets medlem ska ta hand om till exempel kvällsaktiviteter eller helgarbete som Vårdförbundets eller Kommunals medlemmar är inplanerade att genomföra.  

Att vägra utföra arbetsuppgifter som arbetsgivaren tilldelar en anställd kan leda till allvarliga arbetsrättsliga konsekvenser. Arbetsvägran kan i värsta fall leda till uppsägning eller avskedande.  Ta därför alltid kontakt med Läkarförbundet när du är osäker på om en arbetsuppgift är smittad av konflikten eller inte. Så kallat smittat arbete ska lämnas outfört av våra medlemmar.  

Om det uppstår oenighet mellan dig och din chef om huruvida ett visst arbete ska utföras eller inte så bör du kontakta din lokala företrädare. Kontakta också lokala företrädare om du uppfattar en situation som oklar eller om du har andra frågor kring hur en eventuell konflikt ska hanteras på din arbetsplats. Du kan också kontakta medlemsrådgivningen på Läkarförbundet. 

Strejk är ett starkt påtryckningsmedel för ett fackförbund och Sveriges läkare ska inte bidra till att minska effekten av Vårdförbundets konflikt.

Om det uppstår oenighet mellan dig och din chef om huruvida ett visst arbete ska utföras eller inte så bör du kontakta din lokalavdelning. Kontakta också lokalavdelning om du uppfattar en situation som är oklar eller om du har andra frågor kring hur en eventuell konflikt ska hanteras på din arbetsplats.  

Du kan också kontakta medlemsrådgivningen på Läkarförbundet.  

Tel: 08-790 35 10, Mejl: medlemsradgivningen@slf.se  

Nej, jourläkaren ska inte göra sköterskornas jobb som de inte hinner med under ordinarier arbetstid. Detta är förmodligen inget skyddsarbete dvs vård som inte kan anstå. Du som läkare har en individuell rätt att stå neutral i konflikten och inte utföra arbetsuppgifter som underlättar för arbetsgivaren. Om det är arbetsuppgifter som du normalt inte utför är det troligtvis arbete som är smittat av konflikten och konfliktsmittat arbete ska lämnas outfört om man vill hänvisa till sin rätt att vara neutral, vilket du bör meddela din arbetsgivare.

Som läkare har du rätt att förhålla dig neutral i Vårdförbundets konflikt. Det innebär att du inte behöver utföra smittade arbetsuppgifter, alltså arbetsuppgifter som normalt sett skulle ha utförts av den som omfattas av strejken. I samband med detta kan det uppstå frågor för läkare kring det egna yrkesansvaret och hur det står sig gentemot rätten att vara neutral.

Neutralitetsrättens relation till yrkesansvaret för personal inom vård och omsorg är en oprövad fråga. Det betyder att det inte finns någon vägledning annat än hur dessa två system är konstruerade var för sig. Systemen och regelverken tar inte hänsyn till varandra och vare sig neutralitetsrätten eller yrkesansvaret står över den ena eller andra.

Under yrkesansvaret är du som läkare skyldig att utföra ditt arbete enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Den som inte uppfyller detta yrkesansvar kan riskera kritik från Inspektionen för vård och omsorg. Vid allvarliga fel kan det även få konsekvenser för rätten att utöva yrket. Detta faktum blir inte mer eller mindre sant på grund av den pågående strejken – det är samma regler som tillämpas. Bedömningen görs alltid utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.

Läkarförbundet bedömer att risken att bli av med legitimationen med anledning av Vårdförbundets strejk och därav uppkomna situationer och ställningstaganden är mycket låg. För att bli av med legitimationen krävs det att läkaren har agerat grovt oskickligt, vilket är ett mycket högt ställt krav. En läkare som i all välmening fattar ett felaktigt beslut om skyddsarbete eller bedömer att en arbetsuppgift inte är akut bör i normalfallet inte anses ha varit grovt oskicklig. Grov oskicklighet är en hög ribba som exempelvis skulle kunna vara att operera fel kroppsdel och att det innebär lidande eller att ordinera en dödlig dos läkemedel.

Den enskilda läkaren arbetar alltså under det så kallade yrkesansvaret. Det är däremot vårdgivaren (din arbetsgivare) som alltid har det yttersta ansvaret för patientsäkerheten i termer av att planera, organisera och bemanna verksamheten. Det är vårdgivarens ansvar att tillse att det finns resurser för att upprätthålla en hög patientsäkerhet och en god och säker vård.

Det är ovanligt att läkares legitimationer återkallas och Läkarförbundets bedömning är att risken även i relation till Vårdförbundets konflikt och neutralitetsrätten är mycket låg. Om du är orolig, om det har uppstått en situation du är osäker på eller om du har frågor och funderingar i övrigt kan du alltid kontakta Läkarförbundets medlemsrådgivning.

Det stämmer inte. Läkarförbundet har fått en förfrågan från Vårdförbundet om neutralitet som vi har svarat ja på. Läkarförbundet har inte fått en förfrågan från Vårdförbundet om sympatiåtgärder. Det är ovanligt att tjänstemannaförbund tar ut sina medlemmar i sympatiåtgärder. Att förhålla sig neutralt i en strejk och att gå ut i sympatiåtgärder är två olika saker. Om en chef, jurist eller annan arbetsgivarrepresentant på din arbetsplats fortsätter hävda detta rekommenderar vi att hänvisa personen till Läkarförbundets jurister via medlemsrådgivningen.

I kontexten av en strejk har läkare en individuell rätt att vara neutrala och inte utföra så kallat smittat arbete. Det betyder att om läkaren tidigare utförde en arbetsuppgift som också kan utföras av en sjuksköterska, så ska läkaren fortsätta att utföra den arbetsuppgiften även under strejken. Om det är vård som inte kan anstå och kan innebära fara för liv och hälsa så ska arbetet utföras om beslut fattats om skyddsarbete. Bedömningen av vilka arbetsuppgifter som är smittade och som då skulle tas över från sjuksköterskorna måste alltså göras från fall till fall med utgångspunkt i det arbete som normalt sett utförs av personerna i fråga.

Läkarens rätt att vara neutral och inte utföra smittat arbete kan inte vara föremål för arbetsrättsliga konsekvenser. Om arbetsgivaren däremot har beordrat skyddsarbete så kan en sådan vägran ha arbetsrättsliga konsekvenser. Läkarförbundet menar därför att om en läkare beordras till att utföra skyddsarbete så ska detta utföras.

Ja, det har Vårdförbundet gjort och den förfrågan har Läkarförbundet svarat ja på.

Läkarna har en individuell rätt till att ställa sig neutrala, vilket innebär att man inte utför så kallat smittat arbete (det vill säga arbete som annars utförs av en strejkande arbetstagare). Om läkaren bedömer att arbetsuppgifter är vård som inte kan anstå och innebär fara för liv och hälsa så ska arbetsuppgiften utföras. Om arbetsuppgiften är av arbetsgivaren beordrat skyddsarbete så ska arbetsuppgiften utföras. I det fall Vårdförbundet anser att det är ett brott mot regelverket så får Vårdförbundet driva denna tvist mot arbetsgivaren.

Nej, yrkestiteln i sig är inte avgörande för att bedöma huruvida en läkare har rätt att ställa sig neutral och inte utföra smittat arbete. Om läkaren i sin nuvarande tjänst normalt sett utför arbetsuppgiften på någon omfattning, så anses det inte vara smittat arbete och uppgiften ska utföras på samma omfattning som tidigare.

Ja, läkare ska utföra sina vanliga arbetsuppgifter som ingår i tjänsten. Omfattningen av dessa arbetsuppgifter ska vara samma som den normalt sett är. Det innebär att man som läkare inte ska utföra arbetsuppgifterna i fråga varken mer ofta eller mer sällan än normalt.

Nej. Så länge arbetet i fråga inte rör sig om konfliktsmittat arbete är det inte att anse som ett brott mot neutraliteten. Så länge arbetsgivaren följer de vanliga bestämmelsen i lagar och avtal har man normalt sett en arbetsskyldighet när verksamheten så kräver.

Ett arbete som tidigare har utförts, ska fortsatt utföras även under strejken. Om det är en etablerad rutin hos arbetsgivaren att läkare tar över larmsökaren vid vissa givna situationer, så är det inte smittat arbete till vilken läkaren kan ställa sig neutral.

Om arbetsuppgiften/uppgifterna inte anses utgöra skyddsarbete är du enbart skyldig att utföra den på samma omfattning som tidigare – varken mer eller mindre. Arbetsgivaren kan alltså inte ålägga dig som läkare att utföra arbetsuppgiften på större omfattning än tidigare. Om ett avstående skulle kunna innebära fara för liv och hälsa bör arbetsuppgiften klassas som skyddsarbete. Ytterst är det arbetsgivaren som äger bedömningen om huruvida något visst ska utgöra skyddsarbete. I så fall ska det framgå tydligt och det ska förhandlas med lokala facket innan eller efter.

Alla typer av varsel och strejker i vården är komplicerade. Det finns tydliga regler att inga strejker får skada människor eller egendom. Vårdförbundets strejk får alltså inte vara till fara för några patienter. Men det är också viktigt att vi läkare förhåller oss neutrala och inte underlättar för arbetsgivaren i Vårdförbundets strejk. Om läkare konsekvent tar över Vårdförbundets medlemmars arbetsuppgifter så förloras syftet med strejken. Om du känner dig osäker så kontakta din lokalförening eller läkarförbundets medlemsrådgivning. Tel: 08-790 35 10, Mejl: medlemsradgivningen@slf.se 

Ja, ingen läkare bör göra Vårdförbundets medlemmars arbete. I tider av konflikter på arbetsmarknaden är det bra att vara med i facket. Vi ger stöd och vägledning, både i vanliga och ovanliga situationer på jobbet. Gå med i Läkarförbundet här.

Eftersom den här anställningsformen fanns redan innan strejken så är det tillåtet för arbetsgivarna att fortsätta att använda sig av omvårdnadsunderläkare. Omvårdnadsunderläkarna ska fortsätta att utföra sitt arbete även under Vårdförbundets strejk. Det är också tillåtet för arbetsgivarna att nyanställa omvårdnadsunderläkare för att täcka upp för strejkande sjuksköterskor. Detta eftersom läkarbefattningar inte omfattas av nyanställningsblockad.

Nej, om man är anställd som omvårdnadsunderläkare ska man fortsätta att utföra sina arbetsuppgifter trots Vårdförbundets strejk. Att som läkare vara neutral i Vårdförbundets strejk innebär att inte ta på sig nya arbetsuppgifter som normalt utförs av Vårdförbundets medlemmar. Men om man innan strejken var anställd för att utföra en viss typ av arbetsuppgifter ska man fortsätta med det även under strejken.

Ja, arbetsgivarna får nyanställa omvårdnadsunderläkare under Vårdförbundets konflikt. Läkarförbundet har inte vidtagit någon sympatiåtgärd och det finns ingen nyanställningsblockad för läkare. Tjänsten som omvårdnadsunderläkare fanns redan innan Vårdförbundets strejk så därför kan arbetsgivaren anställa denna typ av underläkare även under pågående konflikt.

Det vill vi inte spekulera i, men en omfattande sympatiåtgärd skulle innebära att strejken klassas som samhällsfarlig och måste avbrytas.  

För att ta reda på om din arbetsplats omfattas av eventuella strejk läs på

• Vårdförbundets hemsida, under rubriken ”Arbetsplatser/arbetsgivare som berörs av varslet”

Läs intervjun med Sofia Rydgren Stale, Läkarförbundets ordförande, på ämnet.

Sympativarsel innebär att förbund är berett att vidta konfliktåtgärder för att stötta ett annat förbund i deras pågående förhandlingar. Skillnaden mellan ett sympativarsel och ett ”vanligt” varsel, är att den part som lagt ett sympativarsel inte är direkt involverad i de förhandlingar som pågår. Läkarförbundet har inte lagt något sympativarsel i de aktuella konflikterna.

Nej, som enskild kan man inte strejka för andra. I dagsläget har inte Sveriges läkarförbund fattat ett beslut om så kallat sympatistrejk eller ens varslat om en sådan.  

Om läkare skulle strejka enskilt är detta en otillåten stridsåtgärd som Sveriges läkarförbund inte tillåter och innebär att enskild gör detta under skadeståndsansvar.  

Praxis är att det fackförbund som har en konflikt med arbetsgivaren ber ett annat förbund om sympatiåtgärder. Vårdförbundet har inte skickat någon begäran till Läkarförbundet, och bland tjänstemannaförbund är det ovanligt med sympatiåtgärder vid konflikt om huvudavtal.  

Däremot har Vårdförbundet begärt att vi ska vara neutrala i konflikten, och den förfrågan har vi tackat ja till och vi har gått ut med informationen om neutralitet brett till våra medlemmar.  

Läkarna ska inte göra sjuksköterskornas jobb eller på andra sätt agera för att underlätta för arbetsgivaren.