Frågor och svar om neutralitet vid strejk och övertidsblockad 

Läkarförbundets medlemmar uppmanas att hålla sig strikt neutrala i konflikten. Med detta menas:  

• Att du som läkare inte ska arbeta övertid, mertid eller beredskap i annan omfattning än vad du skulle ha gjort oberoende av konflikten  

• Att du som läkare inte ska ta över arbetsuppgifter ifrån en person som är uttagen i strejk eller lockout  

• Att du som läkare inte ska ändra din arbetstidsförläggning, avstå från planerad semesterledighet eller på annat sätt fylla det arbetsbortfall som följer av stridsåtgärden.  

• Om arbetsledningen vill förändra arbetsuppgifternas innehåll för att få arbete utfört som Vårdförbundets medlemmar normalt utför på mertid/övertid/under beredskap 
• Om arbetsledningen beordrar övertid/mertid för sådant arbete som normalt utförs av Vårdförbundets medlem  
• Om beredskap läggs ut i högre omfattning än normalt alternativt att den som normalt sett inte har beredskapstjänstgöring får utföra den  
• Om arbetsledningen  vill:

1. Flytta deltidsanställds lediga dag till annat tillfälle 
2. Dra in i förväg godkänd semester
3. Förändra schemat 
4. Begär att Läkarförbundets medlem ska ta hand om till exempel kvällsaktiviteter eller helgarbete som Vårdförbundets eller Kommunals medlemmar är inplanerade att genomföra.  

Att vägra utföra arbetsuppgifter som arbetsgivaren tilldelar en anställd kan leda till allvarliga arbetsrättsliga konsekvenser. Arbetsvägran kan i värsta fall leda till uppsägning eller avskedande.  Ta därför alltid kontakt med Läkarförbundet när du är osäker på om en arbetsuppgift är smittad av konflikten eller inte. Så kallat smittat arbete ska lämnas outfört av våra medlemmar.  

Om det uppstår oenighet mellan dig och din chef om huruvida ett visst arbete ska utföras eller inte så bör du kontakta din lokala företrädare. Kontakta också lokala företrädare om du uppfattar en situation som oklar eller om du har andra frågor kring hur en eventuell konflikt ska hanteras på din arbetsplats. Du kan också kontakta medlemsrådgivningen på Läkarförbundet. 

Om det uppstår oenighet mellan dig och din chef om huruvida ett visst arbete ska utföras eller inte så bör du kontakta din lokalavdelning. Kontakta också lokalavdelning om du uppfattar en situation som är oklar eller om du har andra frågor kring hur en eventuell konflikt ska hanteras på din arbetsplats.  

Du kan också kontakta medlemsrådgivningen på Läkarförbundet.  

Tel: 08-790 35 10, Mejl: medlemsradgivningen@slf.se  

Med skyddsarbete menas arbete som är nödvändigt för att förebygga fara för människor. Det kan ligga nära till hands att utgå ifrån att skyddsarbete alltid skall kunna tillgripas om en patients hälsa är i fara av att en tilltänkt åtgärd eller behandling skjuts upp en tid på grund av en stridsåtgärd. 

I första hand bör dock en sådan åtgärd utföras av den jourtjänstgörande läkaren. Det är bara i nödfall som en läkare genom en beordran om skyddsarbete skall kunna tillkallas från en klinik som inte berörs av stridsåtgärderna.  

Läkaren bör i de situationerna med hänvisning till neutraliteten inte åta sig sådant arbete som han eller hon normalt inte utför, om inte patienten riskerar att skadas. Innan arbetsgivaren beordrar skyddsarbete skall normalt en lokal förhandling äga rum då en diskussion förs om vilket behov av skyddsarbete som finns. Ofta är dock situationen sådan att förhandlingar inte hinner genomföras. Godkännandet av skyddsarbetet får i så fall lämnas i efterhand av lokalföreningen. Kontakta din lokalförening om du hamnar i en situation där detta blir aktuellt.  

Beslutet ska formellt fattas av verksamhetschef eller annan chefsnivå så långt det är möjligt. Läkarförbundet anser inte att bakjouren har delegation att besluta om skyddsarbete utan beslutet ska fattas av närmsta chef i möjligaste mån.

Kontakta Läkarförbundet centralt, medlemsrådgivningen eller din lokalförening. 

Gränsen mellan skyddsarbete och arbete som rör samhällsviktiga funktioner är på den offentliga sektorn flytande och det är därför inte möjligt att genom att studera och söka komma överens om skyddsarbetsproblem. Viktigt är också att parterna vid utformningen av varsel om stridsåtgärder och i samband med dispenser i görligaste mån beaktar önskemålet att undvika konflikter som stör samhällsviktiga funktioner. På det offentliga området vänder sig regeln till de strejkande arbetstagarna som en skyldighet att utföra skyddsarbete. Enligt motiven till anställningsförordningen skall detta arbetsrättsliga begrepp tolkas snävt.

Ta upp detta med ledningen. Är det vård som inte kan anstå, som är akut, då är arbetsuppgifterna av skyddsarbetskaraktär och ska inte lämnas outförda.

Enligt tidigare beslutade och gällande rutinbeskrivningar så har bakjouren mandat att besluta om inkallande av personal och vissa andra frågor av verksamhetskaraktär. Normal förekommande arbetsuppgifter ska utföras som vanligt,

Skyddsarbete ska användas mycket restriktivt. Skyddsarbete ska inte användas vid en vanlig bristsituation utan när det gäller vård som inte kan anstå. Men det här är inga lätta avväganden som våra medlemmar och speciellt våra medlemmar som är chefer kommer att behöva brottas med så länge konflikten pågår. Hör gärna av dig till SLF medlemsrådgivning så hjälper vi dig att avgöra från situation till situation.

För att ta reda på om din arbetsplats omfattas av eventuella strejk läs på

• Vårdförbundets hemsida, under rubriken ”Arbetsplatser/arbetsgivare som berörs av varslet”

Läs intervjun med Sofia Rydgren Stale, Läkarförbundets ordförande, på ämnet.

Sympativarsel innebär att förbund är berett att vidta konfliktåtgärder för att stötta ett annat förbund i deras pågående förhandlingar. Skillnaden mellan ett sympativarsel och ett ”vanligt” varsel, är att den part som lagt ett sympativarsel inte är direkt involverad i de förhandlingar som pågår. Läkarförbundet har inte lagt något sympativarsel i de aktuella konflikterna.

Nej, som enskild kan man inte strejka för andra. I dagsläget har inte Sveriges läkarförbund fattat ett beslut om så kallat sympatistrejk eller ens varslat om en sådan.  

Om läkare skulle strejka enskilt är detta en otillåten stridsåtgärd som Sveriges läkarförbund inte tillåter och innebär att enskild gör detta under skadeståndsansvar.  

Läkarförbundets förbundsstyrelse beslutar om medlemmarna ska tas ut i sympatistrejk eller ej. I dagsläget är inget sådant beslut fattat. Vid sympatistrejk råder inte fredsplikt, och ett förbund kan ta ut sina medlemmar i sympatistrejk trots att de har ett gällande kollektivavtal.  

Alla typer av varsel och strejker i vården är komplicerade. Det finns tydliga regler att inga strejker får skada människor eller egendom. Vårdförbundets strejk får alltså inte vara till fara för några patienter. Men det är också viktigt att vi läkare förhåller oss neutrala och inte underlättar för arbetsgivaren i Vårdförbundets strejk. Om läkare konsekvent tar över Vårdförbundets medlemmars arbetsuppgifter så förloras syftet med strejken. Om du känner dig osäker så kontakta din lokalförening eller läkarförbundets medlemsrådgivning. Tel: 08-790 35 10, Mejl: medlemsradgivningen@slf.se 

Ja, ingen läkare bör göra Vårdförbundets medlemmars arbete. I tider av konflikter på arbetsmarknaden är det bra att vara med i facket. Vi ger stöd och vägledning, både i vanliga och ovanliga situationer på jobbet. Gå med i Läkarförbundet här.

Strejk är ett starkt påtryckningsmedel för ett fackförbund och Sveriges läkare ska inte bidra till att minska effekten av Vårdförbundets konflikt.

För att ta reda på om din arbetsplats omfattas av eventuella strejk läs på

• Vårdförbundets hemsida, under rubriken ”Arbetsplatser/arbetsgivare som berörs av varslet”

Vårdförbundet och SKR kommer inte överens om ett nytt kollektivavtal. Läs mer på Vårdförbundets hemsida. 

Dispensförfarandet innebär att den varslande parten på begäran av motpart eller tredje man gör de inskränkningar i varslade eller pågående stridsåtgärder som parten finner befogade. Förfarandet används av både arbetstagar- och arbetsgivarsidan.

Också tredje man, enskild medborgare, företag eller myndighet som inte är part, men drabbas av konflikten, kan ansöka om dispens. Dispensansökningar motiveras ofta med att arbetstagaren fullgör viktiga samhällsfunktioner eller att hon utför arbete som är närbesläktat med skyddsarbete. Som exempel kan nämnas att förbund beviljat dispens från blockad mot övertid och mertid. Det bör betonas att det inte finns några generella regler för bedömningen av dispensansökningar. Det varierar med konfliktläget. I ett låst förhandlingsläge tillåts normalt färre undantag än i ett läge där konflikten håller på att lösas upp. Dispensförfarandet är inte reglerat i lag eller kollektivavtal. Det är något som vuxit fram i praxis och kan möjligen uppfattas som någon slags tyst accepterad företeelse mellan parterna på arbetsmarknaden. Syftet med förfarandet är att undvika obilliga, stötande eller annars inte önskvärda konsekvenser av stridsåtgärder.

Den varslande parten bestämmer själv vilka dispenser som ska beviljas. En dispens kan vara tidsbegränsad eller gälla tills vidare. Den kan ta sikte vissa yrkeskategorier eller en viss verksamhet etcetera

På svensk arbetsmarknad finns ingen lag som definierar vad som är samhällsviktiga tjänster. Inte heller finns någon lagstadgad begränsning av konflikträtten för samhällsfarliga konflikter. Det är arbetsmarknadens parter som genom avtal reglerar även frågan om samhällsfarliga konflikter. Detta gäller samtliga sektorer – även om särskilda regler kan aktualiseras för offentlig myndighetsutövning.

I de olika huvudavtalen är det en nämnd på respektive område som sammanträda för att avgöra om konflikten är samhällsfarlig. En orsak till detta är att det på förhand kan vara svårt att bestämma vad som gör en konflikt samhällsfarlig.

Gränsen mellan skyddsarbete och arbete som rör samhällsviktiga funktioner är på den offentliga sektorn flytande och det är därför inte möjligt att genom att studera och söka komma överens om skyddsarbetsproblem. Viktigt är också att parterna vid utformningen av varsel om stridsåtgärder och i samband med dispenser i görligaste mån beaktar önskemålet att undvika konflikter som stör samhällsviktiga funktioner. På det offentliga området vänder sig regeln till de strejkande arbetstagarna som en skyldighet att utföra skyddsarbete. Enligt motiven till anställningsförordningen skall detta arbetsrättsliga begrepp tolkas snävt.

LOA – lagen om offentlig anställning

”Lagens tillämpningsområde

1 §   I denna lag finns särskilda föreskrifter om arbetstagare hos
1. riksdagen och dess myndigheter,
2. myndigheterna under regeringen.

Särskilda föreskrifter om arbetstagare som avses i första stycket 2 finns också i lagen (1994:261) om fullmaktsanställning. Lag (2004:833).

2 §   Följande föreskrifter i lagen gäller också arbetstagare hos kommuner, regioner och kommunalförbund, nämligen

7-7 c §§ om bisysslor,

23-29 §§ om arbetskonflikter,

38 § om interimistiskt beslut,

42 § första och andra styckena om vissa undantag från lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.