När skyddsutrustningen tog slut användes regnrockar och cyklop
Pandemin har ställt cheferna i vården inför särskilda utmaningar, men också kastat strålkastarljus på det som verkligen betyder något. Deltagarna på Chefsföreningens temadag lyfter fram närvarande, synliga och modiga chefer, vikten av samarbete över professionsgränserna; att prioritera kärnverksamheten, forskning och utbildning samt att ge studenterna god handledning och minimera onödig administration.
Tina Crafoord ordförande i Läkarförbundets Chefsförening inledde dagen med att ställa frågan; vad är skillnaden mellan att leda i kris och vardag?
Anders Tegnell, Sveriges egen smittskyddsexpert, lyfte fram hur chefskapet förändras under pandemin. Från vardag till kris innebar flera nya arbetsuppgifter som att hantera media vars uppgift dessutom är tudelad; deras ansvar är både information och kritik. Ett annat är kraven på extern samordning.
– Det har varit extremt intensivt och extremt utvecklande, säger Anders Tegnell.
– Förändrade arbetsuppgifter för många chefer innebar snabba beslut, tydligare styrning, mer detaljerad styrning samtidigt som behovet av att delegera ansvar ökade.
Distansarbete innebar dessutom nya utmaningar - men också nya möjligheter, framhåller Anders Tegnell och fortsätter med att det är av stor vikt att de som har ledarskap får stöd och att en blandning av chef och expert kan vara svårt att få balans i.
– När vi jobbar tillsammans får vi saker att hända, säger Anne-Marie Wennberg Larkö.
I kris blir det blir tydligt vad vi behöver för ledarskap. Vi behöver närvarande och synliga chefer. Vi behöver modiga chefer. Samverkan mellan universitet och sjukhus. Värna om landets universitetssjukvård. De är viktiga för fortbildning och kompetens.
Vad tar vi med oss efter pandemin?
– Mitt i allt elände finner man mening. Det finns många problem man kan prioritera bort och hålla fokus på kärnverksamheten; prioriterad sjukvård, forskning och utbildning, säger Anne-Marie Wennberg Larkö
– Vi minimerar onödig administration och arbetar över gränser, administrativa, geografiska och yrkesmässiga gränser.
Pandemin har synliggjort professionernas betydelse.
– Vi har lärt oss inkludera studenter och skapat en mer hands-on-utbildning. Det gynnar alla, ett sätt för yrkesverksamma att skärpa till sig och lära ut ordentligt. Vi har också lärt oss mer om forskningens betydelse.
Är det så farligt att göra fel?
– Man måste utmana sig själv, det kan inte alltid vara enkelt. Det behövs en kombination av utmaningar.
Vikten av forskningserfarenhet hos chefer har också blivit tydlig; att kunna den verksamhet man ska leda är essentiellt.
Det var brist på fler saker än material, det var även brist på kompetens. Många fick ta klivet upp från juniora positioner. Flera slängdes in i ett chefsjobb i början av pandemin utan introduktion.
Malin Bengnér lyfter utmaningen i att få personalen att känna sig trygg.
– För mycket skyddsutrustning kan också bli en risk. För tighta munskydd exempelvis, säger hon och lyfter också svårigheterna att leda digitalt samt att hälften av arbetstiden går till media.
– Det fanns ett enormt engagemang att vilja göra nytta. Känslan av meningsfullhet. Här kan vi göra skillnad, säger Anna Maria Lagnkilde men också enorma tekniska svårigheter.
Christoffer Hintze, nu AT-läkare tidigare student under pandemin.
– Allt gick snabbt och oplanerat. Många studenter läste i media att sjukvården var överbelastad och ville hjälpa till, säger Christoffer Hintze.
Han tog tillfället i akt och mejlade sjukhusdirektören på Karolinska. Fick snabb och bra respons och ordnade möten och planering. Efter bara några dagar öppnades möjligheten för studenter att hjälpa till. Många var oerfarna men ville hjälpa till.
– Sedan gick det jättesnabbt att få in studenterna i vården. Jättestort intresse från studenter för att hjälpa till. Flera hundratals mejl från studenter, säger han.
– Under första vågen fick vi in studenter främst i intensivvård. Väldigt uppskattat av övrig vårdpersonal att få hjälp. Gav bra effekter, såsom goodwill och förbättrade bemanningsmöjligheter för sommaren. Ovärderlig kompetensutbildning för studenter.
Vad kan vården lära av studenterna?
– Många studenter kan komma med ny kompetens inom exempelvis digitalisering och nya it-lösningar. Kloka idéer om att minska den administrativa bördan, säger Christoffer Hintze
– Samtidigt finns en oro kring tempo i vården och hur det ska bli i framtiden, säger han.
Thomas Lindén berättar om sjukhusmaterial som inte kunde levereras under krisen. Det fanns juridiska anledningar till att regionerna inte kunde köpa material från nya parter.
– Det fanns de som såg att det var bråttom, det fanns andra som menade att vi måste följa regelverket och de såg ingen anledning till att inte göra det, säger han. Det behövdes personer som såg att vi måste jobba vidare på regelverket för att det är omöjligt att upprätthålla i en pandemi.
Ledarskap i kris måste kännetecknas av kunskap om vad som måste sorteras bort, samla och rikta energi och handlingskraft, menar Thomas Lindén.
– Det är extremt viktigt att ha den medicinska kompetensen i uppdraget som sektionschef för SKR hälso- och sjukvård. Under pandemin har det varit viktigt att ha systemförståelsen. Vad är regionens roll, politikens roll, SKR:s roll? säger Emma Spak
– Om jag inte hade haft min fackliga bakgrund hade det varit ganska svårt att kliva in i den här rollen. Jag har mina förtroendeuppdrag att tacka för systemförståelsen, säger hon
SKR gick från vision till operativt arbete. Beslut togs snabbare, från månader till dagar, eller ännu fortare och effektivare.
Alla anslöt sig under första vågen, men inte under den andra. En utmaning är att gå vidare från pandemin, där vissa behövt skruva upp tempot, medan andra inte behövt det. Det blir en krock. Vi måste kunna arbeta integrerat med krisen och övrigt arbete.
Medverkande på Chefsföreningens temadag 14 september gjorde:
Tina Crafoord, ordförande Läkarförbundets Chefsförening, överläkare i anestesi och intensivvård, medicinskt ansvarig för ambulanssjukvården i Värmland
Anne-Marie Wennberg Larkö, sjukhusdirektör och professor, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Emma Spak, sektionschef, Sektionen för hälso- och sjukvård, Avdelningen för Vård och Omsorg, Sveriges Kommuner och Regioner
Anders Tegnell, statsepidemiolog och avdelningschef, Folkhälsomyndigheten
Malin Bengnér, smittskyddsläkare, Region Jönköpings Län
Torbjörn Wedberg, företagsläkare, Previa och ordförande Svenska Militärläkareföreningen
Anna Maria Lagnkilde, Global Clinical Head, Astra Zeneca och ordförande Industriläkarföreningen
Thomas Lindén, avdelningschef, Avdelningen för Kunskapsstyrning för hälso-och sjukvård, Socialstyrelsen
Moderatorer:
Sara Lei
Martin Rödholm
