Hoppa till innehåll
Nyheter
Regeringens lönetröskel hotar konkurrenskraften och välfärden

Regeringens lönetröskel hotar konkurrenskraften och välfärden

I ett öppet brev till regeringen kritiserar samtliga 21 Sacoförbund det nya försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare. – Vi behöver kvalificerad arbetskraft, säger Göran Arrius, ordförande för Saco.
Nyhet
regering inkomstkrav

Det nya försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare träder i kraft den 1 november. Kravet innebär att arbetskraftsinvandrare måste ha en lön om 27 360 kr per månad för att kunna arbeta i Sverige. Idag 31 oktober skickades ett öppet brev till regeringen, som samtliga 21 Sacoförbunds ordföranden signerat, där förslaget kritiseras hårt.

Arbetskraftsinvandring är inte ett problem, utan är tvärtom mycket viktigt för Sveriges konkurrenskraft och välfärd, säger Göran Arrius, ordförande Saco.

I brevet belyser Sacoförbunden flera problem med det nya försörjningskravet. Dels att det är främmande för den svenska modellen att i lag eller förordning införa en lägstalön som ska gälla arbetstagare som är verksamma i Sverige.

Dels kommer det i högsta grad bli ett praktiskt problem på arbetsmarknaden. En lönetröskel är ett hinder i en tid då det behövs en ökad rörlighet inte minst från andra länder in på den svenska arbetsmarknaden.

Svenska företag behöver kompetent personal för att vara konkurrenskraftiga. Välfärden måste säkra sin kompetensförsörjning. Det behöver också forskningen. Det måste förbli attraktivt att söka sig till Sverige, säger Göran Arrius.

I brevet lyfter Sacoförbunden också risken med att en lönetröskel i lag eller förordning blir för låg eller för hög. En låg tröskel innebär att arbetskraftsinvandrare riskerar sämre lön än andra arbetstagare. En hög tröskel gör det svårt gör arbetsgivare att rekrytera personal, särskilt inom vissa branscher.

Det är helt enkelt inte möjligt att finna en lönetröskel som passar alla. Branschavtalens bestämmelser är betydligt bättre lämpade med flexibla och anpassade lösningar på en föränderlig arbetsmarknad, säger Göran Arrius.

Läkare och försörjningskravet

För läkare utbildade utanför EU/EES tar processen fram till svensk legitimation i genomsnitt fem år. Under tiden kan de inte arbeta som läkare i Sverige förrän i slutet av processen. Flera av de utlandsutbildade läkare anställs därför initialt på andra tjänster med lägre lönenivåer bl a som vårdbiträden medan de studerar till det obligatoriska kunskapsprovet. Arbetet i vården ger dem värdefull kunskap om hur den svenska sjukvården fungerar och utökade möjligheter till språkträning i sjukvårdsmiljö. Genomsnittslönen för ett vårdbiträde är lägre än det ökade försörjningskravet på 27 360 kronor som träder i kraft den 1 november vilket kommer att försvåra rekrytering av läkare från länder utanför EU/EES. 

Vad gör Läkarförbundet framåt?

En särskild utredare har genom tilläggsdirektiv (dir. 2023:25) fått i uppdrag att föreslå ändringar i det nuvarande regelverket för arbetskraftsinvandring. Utredaren ska ta fram förslag på åtgärder som skärper villkoren för arbetskraftsinvandringen, bl.a. genom att föreslå regler som innebär att det ska krävas en viss lönenivå för att beviljas arbetstillstånd, men med möjlighet att föreskriva om ett lägre lönekrav för enskilda yrkesgrupper samt att vissa yrkesgrupper ska kunna exkluderas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Utredaren ska också föreslå åtgärder som främjar den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen. Utredningen ska redovisas senast 31 januari.

Läkarförbundet kommer så snart som möjligt uppvakta utredningen för att lyfta vikten av att läkare exkluderas från lönekravet/försörjningskravet.


Fler nyheter


Läkare undantas från förslag om anmälningsplikt

Idag presenterades utredningen om offentliganställdas plikt att rapportera papperslösa till polisen och Migrationsverket. Läkarförbundet har från början varit kritiska till initiativet. Utredningen föreslår nu en rad undantag, bland annat för vården.
Nyheter

En dag för att rikta fokus på antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens är ett stort problem som behöver uppmärksammas mer. Därför har vi pratat med Lars Rocksén, Specialistläkare Anestesi och intensivvård och Förste vice ordförande i Läkarförbundet, idag på European Antibiotic Awareness Day.
Nyheter

Läkare prisade på förbundets fullmäktige 

Sveriges läkarförbund delar varje år ut hederspriser för att uppmärksamma medlemmar som gjort extra insatser för läkarkåren eller förbundet. På årets fullmäktige fick Christer Andersson pris för sitt ledarskap och Thomas Zilling fick en utmärkelse för sina insatser för förbundet.
Nyheter
Bli medlem i Sveriges läkarförbund
För alla läkare under hela karriären
  1. Trygghet på jobbet
  2. Unika försäkringar
  3. Lönestatistik för läkare
SLF.se Nyheter
Regeringens lönetröskel hotar konkurrenskraften och välfärden