Skatteverkets ställningstagande beträffande moms

Skatteverket har publicerat ett ställningstagande i frågan som innebär mycket få undantag från momsplikt. Det är en ändring av Skatteverkets tillämpning på så sätt att uthyrning av vårdpersonal anses som momsskattepliktig uthyrning i stället för från momsskatteplikt undantagen sjukvård.

Läs Skatteverkets ställningstagande

I princip innebär detta att all privat verksamhet, utom den som bedrivs genom egen mottagning, är momspliktigt och att detta kommer att tillämpas från och med den 1 juli 2019.

Skatteverkets rättsliga vägledning

Av intresse för läkare med läkarvårdsersättning. Läs mer här

Skatterättsnämndens uppfattning i fråga om kommanditbolag framgår av följande avgörande

Publicerat förhandsbesked  2020-01-28

Förhandsbesked från Skatterättsnämnden

Skatterättsnämnden publicerade tre förhandsbesked 21 maj 2019 som ytterligare belyser frågan.

Avgöranden från Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD)

2020-02-06

Tillhandahållande av specialistläkare till privat vårdgivare

Tillhandahållande av läkare till privat vårdgivare

Avgörande från EU-domstolen

Det pågår en rättsutveckling beträffande vilka typer av transaktioner som ska omfattas av undantaget från moms beträffande Hälso- och sjukvård och vilka som ska följa huvudregeln dvs att moms ska påföras varje omsättning. Skatteverkets ställningstagande har förtydligats genom verkets rättsliga vägledning. Skatterättsnämndens förhandsavgörande har också i viss mån befäst verkets uppfattning men det är överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen.

Peters – målet, från EU-domstolen har tolkats som att den ger stöd åt motsatt uppfattning – dvs åt uppfattningen att Skatteverkets ställningstagande går för långt.

”Peters”

Regeringen föreslår i budgeten för 2020 ett tillfälligt statsbidrag till landstingen för mervärdesskattekostnader för hyrpersonal inom vården. Satsningen omfattar 210 miljoner kronor per år under en treårsperiod.

tillfällig kompensation

Regeringen beslutade den 27 februari 2020 att tillsätta en särskild utredare som ska undersöka förutsättningarna för förändrad lagstiftning ifråga om mervärdesskatt vid inhyrd vårdpersonal m.fl. Huvudmotivet är neutralisera konsekvenserna av den förändrade uppfattningen beträffande momsplikt.

Läs mer här

Regeringen fattade den 30 januari 2020 beslut om fördelning av statsbidragen om 210 miljoner kronor till regionerna för omförhandling av avtal med privata vårdgivare.

Läs mer här

Vilka problem möter medlemmarna?

Läkarförbundets kansli får dagligen frågor från medlemmar om hur Skatteverkets ställningstagande ska tolkas. Många läkare är bekymrade över effekterna av Skatteverkets ställningstagande. Om en läkare bedriver egen mottagning och således enbart säljer momsbefriade hälso- och sjukvårdstjänster och dessutom anlitar en annan läkare (eller flera) som konsult så blir momsen på konsultens arbete en kostnad i verksamheten eftersom avdragsrätt saknas /kvittning inte kan ske på grund av momsbefriade enligt undantaget för hälso- och sjukvård i mervärdesskattelagen (1994:200). I den här situationen blir det alltså ”dyrare” med konsultläkare. Detsamma gäller för privat drivna mottagningar som hyr in konsultläkare till verksamheten.

Exempel från samtal med medlemmar

• Vissa bemanningsföretag ”erbjuder” att ersättningen per patient sänks med 20 procent och att summan sedan påförs moms (25 procent). De berörda läkarna tycker det är orimligt att de ska ta hela kostnaden/konsekvensen av ändrad tillämpning beträffande moms. Flera konsultläkare menar att de inte kommer att kunna fortsätta med verksamheten utan tvingas avsluta.
• Vissa bemanningsföretag kan få problem, likviditetsbrist. Exempelvis om företagen är inlåsta i långa avtalstider utan möjlighet att lägga till moms på tjänsterna.
• Det uppstår konkurrensnackdelar för privat driven sjukvård med mottagning exempelvis vårdcentral eller privat sjukhus jämfört med offentligt driven sådan. Detta eftersom offentligt driva enheter har rätt till momskompensation
• Det finns även en farhåga att landstingen inte kommer att kunna bemanna verksamheterna framledes.

Många som hör av sig signalerar att momsplikt eller ej på den berörda tjänsten får mycket stora konsekvenser för verksamheten. I vissa fall handlar det om verksamhetens överlevnad. I många fall finns i dagsläget inga klara besked att ge, i avsaknad av ny rättspraxis.

Några av våra medlemsföretag har vänt till sig Skatterättsnämnden med ansökningar om förhandsbesked för att pröva Skatteverkets ställningstaganden i förhållande till konsult- och underleverantörslösningar i vård och omsorg. Dels för att osäkerheten är stor, dels för att få en rättslig prövning av Skatteverkets tolkning och därigenom klargörande rättspraxis. Förhandsbesked kan överklagas till Högsta Förvaltningsdomstolen.

Vilken rådgivning ger Läkarförbundet? Läkarförbundet har inte skattejuridisk expertis och kan inte med säkerhet veta hur olika avtalssituationer som enskilda medlemsföretag befinner sig i kommer att bedömas i momshänseende. Det finns mängder av svårtolkade avtalssituationer där det saknas tydliga svar.

Omförhandla avtal Vi uppmanar våra medlemsföretag att, med utgångspunkt i Skatteverkets ställningstaganden, noga gå igenom avtalen. I många fall behöver ingångna avtal förhandlas om, eller sägas upp. Om era avtal inte reglerar frågan om moms behöver avtalsvillkoren uppdateras. I vissa fall kan det vara att ersätta konsultlösningar med anställning. Om ni bedömer att delar av er verksamhet blir momspliktig, ska ni se till att registrera er för moms. För många medlemsföretag riskerar konsekvenserna bli stora. Vi rekommenderar er att kontakta landstinget / regionen / kommunen som ni är verksamma i och påtala effekten och försöka få till en diskussion om momskompensationen.

Fråga revisorer och Skatteverket Vid osäkerhet om ingångna avtal kan bli momspliktiga, tala i första hand med era revisorer och fråga Skatteverket. Skatteverket har serviceskyldighet och är snabba att besvara frågor per e-post och telefon. Om ni är fortsatt osäkra rekommenderar vi er att ställa en formell skriftlig fråga till Skatteverket. Skicka gärna en kopia av er fråga, samt senare också Skatteverkets svar, till jurist på Läkarförbundet. Detta för att underlätta för oss att bevaka momsfrågans utveckling.

Förhandsbesked från Skatterättsnämnden Om ditt företag överväger att göra ansökan om förhandsbesked till Skatterättsnämnden rekommenderar vi att ni tar hjälp av skattejuridisk expertis. Detta eftersom ett förhandsbesked får prejudicerande effekt och påverkar hela branschen.

Vad anser Läkarförbundet?

Snedvriden konkurrens Skatteverkets ställningstagande leder till snedvridningar av konkurrensen mellan å ena sidan privat vård- och omsorgsgivare och å andra sidan verksamheter i offentlig regi. Detta eftersom offentligt drivna enheter får momskompensation krona för krona från staten, medan för privata aktörer som saknar avdragsrätt blir momsen en kostnad i verksamheten. Vissa regioner ger schablonersättning för moms till privata vårdgivare, men inte alla. Schablonens storlek varierar dessutom mellan regionerna. Det är en orimlig konsekvens att förutsättningarna blir olika för olika sjukhus.

Risk för att tillgången på vård stryps Den nya tolkningen av momsreglerna riskerar att försätta inte bara våra medlemsföretag, utan också landsting/ regioner och kommuner i en svår situation. Detta eftersom risken är att tillgången till vård och omsorg stryps. Effekterna riskerar att bli särskilt stora utanför städerna, där det är svårare att rekrytera läkare, sjuksköterskor och annan legitimerad vårdpersonal. Det behövs en ökad förståelse hos regionledningarna för att den förändrade situationen riskerar att påverka vårdutbudet i deras region och att hänsyn till den nya situationen behöver tas i såväl befintliga avtal med privata vårdgivare som i kommande upphandlingar.

Läkarförbundet menar att landsting/regioner/kommuner behöver ta hänsyn till förändringen beträffande moms i sina avtal med privata vård- och omsorgsgivare. Detta gäller såväl befintliga vårdvalsavtal som i kommande revideringar.

Strider mot Mångfaldspolicyn Den Mångfaldspolicy som Läkarförbundet har antagit innebär att det är önskvärt med olika typer av vårdgivare och att det finns vårdgivare som bedriver verksamhet i mindre skala. Eftersom Skatteverkets ställningstagande innebär konkurrensnackdelar för privat drivna sjukhus/mottagningar som anlitar konsultläkare jämfört med offentligt drivna sjukhus/mottagningar och därigenom försvårar både för privat drivna mottagningar och för konsultläkare innebär det att effekten strider mot intentionen i Mångfaldspolicyn.

Läs Läkarförbundets Mångfaldspolicy.

Vad gör Läkarförbundet?

1. Förbundet har yttrat sig till Skatteverket i ett tidigare skede i samband med att Skatteverket samlade in synpunkter på ett utkast till ställningstagande. Du kan läsa det i sin helhet här
2. Läkarförbundet och Vårdföretagarna har gjort en gemensam skrivelse till skatteverket den 20 feb 2019. Här finns Skatteverkets svar.
3. Läkarförbundet har som ambition att följa rättsutvecklingen och informera om vad som händer i denna viktiga fråga
4. Läkarförbundet tar en aktiv roll i momsdiskussionen i media
5. Läkarförbundet agerar genom politiska kanaler för en mångfald av vårdgivare och för konkurrensneutralitet

 

Vad gör andra aktörer?

1. Vårdföretagarna redovisar en undersökning som visar hur vårdmomsen påverkar våra medlemsföretags verksamheter och ett förslag till lagändring. (Uppdaterat 2019-07-01)
2. SKL:s skrivelse till Skatteverket (Uppdaterat 2019-02-26)
3. Svenskt Näringsliv (Uppdaterat 2019-02-22)
4. Region Uppsala (Uppdaterat 2019-05-29)
5. Regeringen ska utreda vårdmomsens konsekvenser (Uppdaterat 2019-06-19)
6. Vårdföretagarna (Deloitte) analyserar EU domstolens avgörande ”Peters” (Uppdaterat 2019-11-06)

 

Läs artiklar och ledare i ämnet i Dagens Industri

1. Ledare Dagens Industri ”Dråpslag för branschen – stoppa nya vårdskatten”
2. Dagens Industri ”Ilska över nya vårdmomsen – Konkurrensverket: Bekymmersamt”
3. Dagens Industri ”Vårdbranschen varnar för momssmocka: Enorma konsekvenser”