Sveriges läkarförbund har skrivit under avtal för krissituationer

Krislägesavtalet reglerar villkor och ersättningar för personal som arbetar vid krisläge. Avtalet innebär en större flexibilitet vad gäller framför allt arbetstider, och möjliggör även förflyttning till annat arbetsställe för att snabbt kunna allokera personal dit de bäst behövs.

Högre ersättningar utges under den tid krislägesavtalet är gällande. Avtalet omfattar över en miljon anställda inom sektorn. Bland annat personal inom sjukvård, omsorg, skola, infrastruktur och räddningstjänst.

• Krislägesavtalet kan aktiveras vid exempelvis olyckshändelser med omfattande påverkan, naturkatastrofer, utbrott av epidemier, terrordåd eller hot. Covid-19 virusets effekter på bemanningen i vården kan, beroende på utvecklingen, leda till att avtalet aktiveras.
• För att detta avtal ska vara tillämpligt krävs att krisläge i en kommun eller region konstateras av kommunen eller regionen genom beslut i behörig ordning, samt att ett särskilt och likalydande beslut om aktivering av detta avtal har fattats av SKR:s och Sobonas styrelser. Region Stockholm har i skrivande stund (3 april 2020) lämnat in en begäran om att krislägesavtalet ska aktiveras. SKR ska nu besluta om begäran.
• Avtalet tillämpas endast för de läkare som arbetsgivaren beslutar ska arbeta i krisläget.

• Arbetsskyldigheten, vad gäller arbetsuppgifter, är vidare än normalt. Syftet är att kunna låna in personal från andra regioner eller kommuner, eller andra delar av verksamheten, för att stötta och hjälpa där behoven är som störst och mest akut. För arbetsuppgifter som kräver legitimation ska villkor som gäller för uppgiften respekteras.
• Arbetstidslagen har ersatts av bestämmelser i kollektivavtalet som är specialanpassade utifrån krisläget. Anpassade regler för dygns- och veckovila.
  – Dygnsvilan är igenomsnitt nio timmar under en period av 24 timmar.
  – Veckovilan är 24 timmar under en sjudagarsperiod.
  – Rast kan bytas mot måltidsuppehåll och ingår då i arbetstiden.
• Det ordinarie arbetstidsmåttet i krislägesavtalet är 48 timmar per vecka under en beräkningsperiod om maximalt 4 veckor. En särskild nödfallsövertid kan tas ut utöver den ordinarie arbetstiden.
  Månadslön eller timlön utges. Därutöver utges en krisersättning på 120 procent av lönen per timme. Detta innebär sammantaget en ersättning på 220 procent av lönen per timme. Krisersättningen förhöjs till 150 procent av lönen per timme vid uttag av särskild nödfallsövertid.
• Om anställda, till exempel en viss grupp eller klinik, blir anvisad av arbetsgivaren att tillämpa krisavtalet så ersätter krisavtalet fullt ut de vanliga kollektivavtalen samt lokala avtal. Detta förutsätter att regionen först har aktiverat avtalet i särskild ordning.

Utöver ordinarie månadslön utges en krisersättning med 120 procent per timme för arbetad tid, totalt 220 procent.

Avtalet tillämpas på arbetstagare efter särskild anvisning från arbetsgivaren. Det vill säga om avtalet aktiveras är det inte säkert att alla omfattas.

Det är först efter att arbetsgivaren anvisat en medarbetare till arbete under krislägesavtalets regler som det tillämpas på individen. Det innebär att det är arbetsgivaren som avgör vilka personer som behöver tas i anspråk utifrån behoven under en pågående kris. Om du har giltiga skäl att inte arbeta under krislägesavtalet ska hänsyn tas till det, exempelvis om barnomsorg inte kan ordnas.

Arbetstagaren har en vidgad arbetsskyldighet än normalt, utgångspunkten utgår från vilka arbetsuppgifter som aktuell personalkategori som är bäst lämpad för att utföra arbetsuppgifterna. Syften är med avtalet att avhjälpa, avvärja eller förhindra en katastrof i samhället på de ställen, orter och arbetsplatser där det behövs.

Arbetsgivaren anvisar när arbete ska utföras och vad som ska göras. Utgångspunkten är alltid att du då sysselsätts inom ramen för dina yrkeskvalifikationer. Om situationen ändå inte kan lösas, kan arbetsgivaren behöva anvisa dig att utföra arbete som du vanligtvis inte utför.

En arbetsgivare kan i vissa fall behöva låna ut personal till en krisdrabbad arbetsgivare för att lösa krisläget. Utgångspunkten är att situationen ska lösas genom att en arbetstagare frivilligt åtar sig uppdraget, men om frivillighet inte löser situationen kan du beordras att utföra arbetet, även på annan ort.

Anställning inom avtalet ska inte överstiga fyra veckor. Vid behov av ytterligare anställningstid kan överenskommelse träffas om ett nytt anställningsavtal.

Det går inte att tvinga arbetstagare att jobba 48 timmar/vecka under en längre tid. Särskilt inte mot bakgrund av att arbetstagarna jobbar under extrema förhållanden.

Krislägesavtalet möjliggör att det går att låna in personal från exempelvis en annan region. Detta kan vara särskilt användbart om personal med särskild kompetens som det finns få av blir hårt belastade.

I samband med de omfattande skogsbränderna sommaren 2018 aktualiserades ett antal frågor om anställningsvillkor och ersättningar för arbetstagare som arbetade i samband med bränderna.

Det blev tydligt att befintliga kollektivavtal är otillräckliga i denna typ av krissituationer. Det ansågs nödvändigt att ta fram ett särskilt kollektivavtal som ska gälla vid krislägen.