Tystnadskulturen inom sjukvården

En öppen och trygg arbetsplatskultur där kritik välkomnas stärker innovation, ansvar och engagemang. När idéer får lyftas fritt utvecklas verksamheten. En repressiv kultur hämmar lärande och skapar rädsla som bromsar både människor och verksamheten. När flera på en arbetsplats avstår från att framföra kritik, oavsett om det beror på att man inte vågar eller på att man ändå inte blir lyssnad på, uppstår en tystnadskultur.

Så hur ser det ut inom den svenska sjukvården? Läkarförbundet genomförde under
2025 en undersökning bland förbundets medlemmar och resultatet är mycket
oroväckande.

• Mindre än var tredje läkare vågar framföra kritik. Rädslan att framföra kritik rör inte bara kritik riktad till chefer, utan även till kollegor.
• Mindre än var femte utbildningsläkare vågar framföra kritik.
• Tystnadskultur ökar risken för patienten. Bland de läkare som vågar framföra kritik till ledningen känner sig 52 procent helt trygga i att rekommendera en sjuk anhörig att söka vård på sin arbetsplats. Motsvarande andel bland dem som inte vågar framföra kritik är 10 procent.
• Tystnadskultur gör arbetsgivaren oattraktiv. Majoriteten, 64 procent, av de som inte vågar framföra kritik överväger att byta arbetsplats. Nästan ingen av dem skulle rekommendera någon att söka jobb där.
• Vanligare att kvinnor och utlandsutbildade läkare avstår från att framföra kritik på grund av att de inte vågar. Diskriminerande inslag verkar vara en del i tystnadskulturen.