Stora patientgrupper har under pandemin fått sina vårdbesök inställda när sjukvården har ställt om för att försöka hantera konsekvenserna av spridningen av covid-19. På samma gång har många patienter på egen hand ställt in sina besök som en följd av bland annat rädsla för smitta eller oro att belasta vården i onödan.
Det gäller inte minst patienter med reumatiska sjukdomar. Reumatikerförbundet har gjort två enkätstudier bland sina medlemmar, en i september och en nu i april, för att undersöka hur de mår och vilken vård som de har fått under coronakrisen. Studierna illustrerar tillsammans hur allt fler upplever att deras hälsa har försämrats och att de inte får den vård som de behöver.
Reumatikerförbundet vill nu att regeringen ska tillsätta en utredning om hur staten kan ta ett ökat ansvar och säkerställa att det finns tillräckligt med specialistutbildad sjukvårdspersonal för att sjukvården ska kunna erbjuda en jämlik vård av hög kvalitet i alla regioner.
– Varje region kan inte lösa allting på egen hand. Vi befinner oss delvis i dagens situation på grund av att regionerna jobbar så olika. Allt kan inte göras överallt, säger Lotta Håkansson.
Samtidigt som antalet utbildningsplatser måste öka är det avgörande att den befintliga personalen faktiskt stannar kvar. Centrala parametrar i detta sammanhang är en bra arbetsmiljö, goda och konstruktiva relationer mellan personal och patienter, ett tydligt ledarskap och möjligheter för personalen att fortbilda sig.
– Det kanske inte är särskilt sexigt att kräva en utredning, men det är en möjlig väg framåt. Om vi ska få en jämlik vård i hela landet måste staten kliva fram mer, säger Lotta Håkansson.
Karin Båtelson säger att det måste ske en nationell samordning kring hur många specialister som behövs, där specialistföreningarna som vet var specialiteterna är på väg är högst inblandade.
– Det är bra att det finns en nationell dimensionering av AT- och BT-tjänster. Men för att få fram läkare med rätt specialitet krävs ett helt annat arbete, där regionerna ytterst är de enda som kan göra skillnad. Det handlar om att ta arbetsgivaransvaret för attraktiva arbetsplatser, där de seniora kollegorna ges förutsättningar att locka och handleda nya kollegor som sen också väljer att vara kvar i specialiteten, säger hon.
– Det här handlar om ett större arbete. Det finns många bristspecialiteter. Tidningen Sjukhusläkaren och Sjukhusläkarna har försökt kartlägga hur specialistbristen ser ut. Reumatologer är en viktig del av vården för personer med reumatiska sjukdomar som är en stor patientgrupp. Helt nya behandlingar, mer patientmedverkan och nya digitala arbetssätt ändrar yrket kontinuerligt, så det är ett otroligt spännande yrke som verkligen inte borde vara kronisk bristspecialitet!
