Artikelförfattarna lyfter fram att Sverige genomför stora satsningar på det militära och civila försvaret, samtidigt som sjukvården redan i fredstid brottas med vårdplatsbrist, hög arbetsbelastning och begränsade marginaler.
– Sjukvården är inte bara en välfärdsfråga utan också en säkerhetspolitisk fråga. Om sjukvården saknar kapacitet i fredstid kommer samma brister att bli ännu större i kris och krig, säger Hanna Kataoka.
Enligt Läkarförbundet och Militärläkarföreningen riskerar brister som idag påverkar patienter och medarbetare att utvecklas till betydande säkerhetspolitiska sårbarheter vid större kriser eller krig.
– Det är mycket allvarligt att sjukvården redan idag har svårt att hantera delar av vardagens behov. Om systemet saknar marginaler i fredstid blir det ännu svårare att hantera ett läge med kraftigt ökade vårdbehov, säger Hanna Kataoka.
I artikeln pekas erfarenheterna från Ukraina ut som en viktig väckarklocka. Kriget har visat att sjukvården snabbt blir en strategisk resurs, samtidigt som vårdinrättningar, transporter och medicinsk infrastruktur kan utsättas för direkta angrepp. Att sjukvården är rustad för vardag, kris och krig är avgörande för både samhällets motståndskraft och allmänhetens förtroende och försvarsvilja.
– Försvar handlar ytterst om människor. Soldater, civila och anhöriga måste kunna lita på att det finns vård om de skadas eller drabbas av sjukdom. En fungerande sjukvård bidrar till motståndskraft och trygghet, säger Hanna Kataoka.
I debattartikeln presenteras tre prioriteringar för att stärka sjukvårdens beredskap: ett större statligt ansvar för vårdens beredskapsförmåga, en långsiktig satsning på personalförsörjningen samt ökade möjligheter till utbildning och övning inom totalförsvaret.
Vårdpersonalen beskrivs som en central och mycket viktig resurs i beredskapssystemet.
– Beredskap kan inte skapas enbart genom lager, planer eller organisationer. Det krävs utbildade människor som har möjlighet att arbeta uthålligt under lång tid, säger Hanna Kataoka.
