Gemensamt uttalande från Sveriges läkarförbund och Vårdförbundet om Gaza
Det mänskliga lidandet i Gaza är enormt. Som medmänniskor känner vi sorg och förtvivlan när civila dör av krigs- och terrorhandlingar, och som kollegor känner vi ilska och vrede när sjukhus attackeras och när sjukvårdspersonal utsätts för fara när de gör sina jobb. Sjukhus, sjukhustransporter, patienter och vårdpersonal måste fredas i alla konflikter. De får varken vara måltavla eller utgångspunkt för krigshandlingar.
Den nuvarande situationen för civilbefolkningen i Gaza är fruktansvärd och inte minst har det påverkat möjligheterna att ge skadade vård. Det råder akut brist på sjukvårdsutrustning, smärtlindring, narkosmedel och andra läkemedel. Men också värme, mat och rent vatten.
Vårdförbundet och Sveriges Läkarförbund kräver att civila skyddas och att:
- Internationell humanitär rätt respekteras, att vårdpersonal, vårdinrättningar och vårdfordon inte attackeras och att sjukvårdsinrättningar aldrig får användas till annat ändamål än att vårda patienter.
- Vårdpersonal ges möjlighet att behandla alla patienter som behöver vård och i enlighet med professionsetiska värderingar, inklusive principen om medicinsk neutralitet.
- Humanitära korridorer upprättas för att tillåta säker förmedling av hälsomateriel och humanitära förnödenheter till Gaza.
- En humanitär vapenvila i enlighet med den resolution som bland annat Sverige röstade för i FN:s generalförsamling 12 december.
Frågor och svar om kriget i Mellanöstern
Senast uppdaterad 2024-11-06.
Våra ställningstaganden har sin grund i den humanitära rätten, som bland annat innebär att civilbefolkning, vårdpersonal, vårdinrättningar och vårdfordon inte får attackeras.
Vårt engagemang sker i första hand inom ramen för The World Medical Association (WMA), som har medlemsorganisationer från 114 länder och representerar över 9 miljoner läkare. Läkarförbundet är en viktig röst för läkare i Sverige, men vi har begränsade möjligheter att påverka utanför landets gränser.
Vi har gjort tre uttalanden om kriget i Mellanöstern, här kan du ta del av dem:
Läkarförbundet fördömer dödandet av civila och attacker på sjukhus och sjukvårdspersonal. Vi står i solidaritet med läkare och annan sjukvårdspersonal i Mellanöstern. Civilbefolkning, vårdpersonal, vårdinrättningar och vårdfordon får inte attackeras.
Våra ställningstaganden har sin grund i den humanitära rätten, som bland annat innebär ett skydd för medicinsk personal och sjukhus. Våra ställningstaganden i kriget i Mellanöstern utgår i första hand från The World Medical Association (WMA), som har medlemsorganisationer från 114 länder och representerar över 9 miljoner läkare. Läkarförbundet är en viktig röst för läkare i Sverige, men vi har begränsade möjligheter att påverka utanför landets gränser.
Läkarförbundet uppmanade den 17 oktober till respekt för hälso- och sjukvårdens neutralitet och skydd för civilbefolkningens liv och hälsa. Förbundet uttalade även att väpnade attacker mot civila mål strider mot folkrätten och måste upphöra. Läs Utvecklingen i Israel och Gaza – hälso- och sjukvårdens neutralitet måste respekteras och civilbefolkningens hälsa och säkerhet värnas
Våra ställningstaganden i kriget i Mellanöstern utgår i första hand från The World Medical Association (WMA), som har medlemsorganisationer från 114 olika länder och representerar över 9 miljoner läkare. Läkarförbundet är en viktig röst för läkare i Sverige, men vi har begränsade möjligheter att påverka utanför landets gränser.
Vi fördömer när civila dödas i krigs- och terrorhandlingar. Vi har gjort tre uttalanden om kriget i Mellanöstern, här kan du ta del av dem:
Förbundets ställningstaganden i kriget i Mellanöstern utgår i första hand från The World Medical Association (WMA), som har medlemsorganisationer från 114 olika länder och representerar över 9 miljoner läkare. Läkarförbundet är en viktig röst för läkare i Sverige, men vi har begränsade möjligheter att påverka utanför landets gränser.
Andra organisationer kan göra större skillnad. Läkare utan gränser finns på plats och är en stark röst internationellt. Vi uppmuntrar till engagemang i eller stöd till Läkare utan gränser.
Läkarförbundet har vid två olika tillfällen skänkt pengar till Läkare utan gränser, dels i samband med flyktingkrisen 2015, dels i samband med Rysslands invasion av Ukraina. Vid det senare tillfället fick vi kritik från medlemmar som ansåg att vi använde medlemmarnas pengar till sådant som inte ingår i vårt uppdrag som fack- och professionsförbund. Därför är vi nu väldigt restriktiva med att skänka pengar.
Den 6-7 november äger Läkarförbundets fullmäktigemöte rum som är förbundets högsta beslutande organ där 150 förtroendevalda samlas och fattar beslut. På mötet kommer en motion behandlas som föreslår att Läkarförbundet inte ska skänka pengar till konfliktdrabbade områden framöver. Vi kommer att avvakta fullmäktigemötet och se vad medlemmarna beslutar i frågan.
Engagemang inom ramen för en organisation som har som uttalat syfte att på olika sätt ge stöd till sjukvårdspersonal i krigsdrabbade länder är ett sätt att göra skillnad. Vi uppmuntrar till engagemang i eller stöd till Läkare utan gränser.
Förbundets internationella arbete utgår från en strategi som Förbundsstyrelsen antog 2019.
I strategin slås det fast att SLF ska bevaka och prioritera samma frågor internationellt som finns i vår nationella strategi, men att etiska frågor har en särställning på den internationella arenan.
Arbetet bedrivs huvudsakligen via fyra internationella läkarorganisationer. Det beskrivs närmare här: slf.se/om-oss/internationellt
Det finns många konflikter, katastrofer och krig i världen, där miljontals människor står utan mat, hem och akut sjukvård. Det är inte Läkarförbundets roll och vi har inte heller kompetensen att avgöra vilka länders medborgare som ska få hjälp framför andra. Det ansvaret ligger på regeringen tillsammans med regionerna.
Det är medlemmarna som bestämmer förbundets politik och vilka frågor förbundet ska fokusera på. Förbundets högsta beslutande organ är fullmäktige, som sammanträder en gång per år. Fullmäktige utser Förbundsstyrelsen, som har i uppdrag att verkställa fullmäktiges beslut och leda förbundet mellan fullmäktigemötena. Alla medlemmar och delföreningar har rätt att skriva motioner till Läkarförbundets fullmäktige för att påverka inriktningen av förbundets arbete.
Förbundets ställningstaganden i kriget i Mellanöstern utgår i första hand från The World Medical Association (WMA), som har medlemsorganisationer från 114 olika länder och representerar över 9 miljoner läkare. Läkarförbundet är en viktig röst för läkare i Sverige, men vi har begränsade möjligheter att påverka utanför landets gränser.
Läkartidningen är fristående från förbundet och bestämmer därmed själva vad de skriver om.
I början av kriget, när det endast fanns knapphändig och osäker information tillgänglig, kommunicerade vi att våra ställningstaganden har sin grund i den humanitära rätten, som bland annat innebär att civilbefolkning, vårdpersonal, vårdinrättningar och vårdfordon inte får attackeras. I samband med detta nämnde vi att den humanitära rätten också innebär att ett sjukhus kan förlora sin skyddsstatus om det används för militära aktiviteter. Vilka regler som gäller för skyddet av sjukhus, och övriga delar av den internationella humanitära rätten, finns sammanfattat av Läkare utan gränser här. Läkarförbundet har inte påstått att medicinsk verksamhet används för militära aktiviteter i kriget.
Kommentaren skrevs 2 februari i krigets början då det endast fanns knapphändig och osäker information tillgänglig. Idag finns mycket mer tillförlitlig information. Bland annat har FN släppt flera rapporter där de anklagar Israel för krigsbrott.
