Med Socialstyrelsens nya regler blir det tydligare att vikarierande underläkare har rätt till stöd och vägledning. Reglerna innebär också att läkarstudenter på sikt kommer kunna börja jobba som underläkare först efter 10 terminer, mot dagens krav på 9 terminer.
Nyhet
För att få arbeta som läkare behöver man ha läkarlegitimation. Men med ett så kallat särskilt förordnande kan en läkare som ännu inte har legitimation få behörighet att utöva läkaryrket för en viss tjänst, under en viss tid. Den 1 februari i år trädde en ny föreskrift om särskilt förordnande i kraft.
Läkarstudenter kan få särskilt förordnande att utöva läkaryrket från att de fullgjort nio terminer på läkarprogrammet. Från och med den 31 januari 2026 kommer det i stället krävas tio avklarade terminer. Det innebär i praktiken att de studenter som går det 5,5-åriga svenska läkarprogrammet kommer kunna vikariera som underläkare efter nio terminer även fortsättningsvis.
I de nya föreskrifterna tydliggöras att arbetsgivaren har ett ansvar för handledning. Underläkares behov av handledning är något som Läkarförbundet länge velat se tydligare lagstiftning kring:
– Det är väldigt bra att det nu står klart och tydligt i föreskriften att läkare som arbetar med särskilt förordnande har rätt till stöd och vägledning av en legitimerad läkare. Det är otroligt viktigt både för patientsäkerheten och för den enskilda läkaren att det finns tid avsatt för handledning, säger Emelie Hultberg, ordförande i Läkarförbundets Utbildnings- och forskningsråd (UFO).
Regionerna har rätt att utfärda särskilda förordnanden inom den egna verksamheten. För privata arbetsgivare och för läkare utbildade i andra länder är det dock Socialstyrelsen som ska utfärda förordnanden. Med den nya föreskriften ges även individer möjlighet att själva ansöka om förordnanden hos Socialstyrelsen.
Läkarförbundets fritidsbostäder som medlemmar har möjlighet att hyra är en uppskattad medlemsförmån. Förbundet har fritidsbostäder i Skanör, Duved och på Gran Canaria.
I nya avsnittet av Avtalspodden gästas Sofia Rydgren Stale av Lars Rocksén, specialistläkare i anestesi och intensivvård. Tillsammans reder de ut vad skillnaden är mellan jour och beredskap och berättar om hur långa jourpass påverkar både kroppen och privatlivet.
Idag har Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, och Sveriges Läkarförbund enats om en överenskommelse gällande Karin Pettersson. Karin var tidigare förlossningschef vid Karolinska Universitetssjukhuset och fallet har fått mycket uppmärksamhet.
De vanligaste frågorna som medlemmar ställer till oss har vi samlat på ett ställe, tillsammans med svaren. Hittar du inte svaret på din fråga, kan du ställa den via “Fråga oss”-knappen på sidan.
Om något händer får du personlig rådgivning och experthjälp. Du får också möjlighet att påverka ditt arbetsliv som läkare. En enda del av medlemskapet kan tjäna in hela årsavgiften.