Kjell Asplund, som är läkare och professor emeritus i medicin, var en av de inbjudna gästerna. Han gjorde en presentation om nedläggningar av akutsjukhus. Sedan början av 1960-talet har 39 akutsjukhus lagts ner i Sverige, och enligt Kjell Asplund följer de flesta nedläggningar ett gemensamt mönster:
Först lyfts problem med ekonomi, bemanning eller vårdkvalitet. En utredning tillsätts och landar i förslag om att akutverksamheten helt eller delvis ska tas bort. Ett beslut om att stänga BB tas, trots stora protester.
Ett beslut fattas sedan om att stänga akutmottagningen för dygnetruntverksamhet. De ansvariga prövar olika hybridmodeller, men få av dessa blir kvar i längden.
– Det är viktigt att professionen stiger fram, inte minst när det gäller de medicinska riskerna. Det finns starka argument för att behålla många små sjukhus, säger han.
Förra hösten gjordes akutmottagningen i Köping om till en närakut. Jan Saaf, vice ordförande i Sjukhusläkarna Västmanland, berättade om turerna kring beslutet.
– Vinsterna är ytterst små, medan de negativa konsekvenserna är stora. Det här är ytterst en patientsäkerhetsfråga.
Andra gäster som deltog på repskapet:
Hanna Kataoka, ordförande för sektion SU i Västra Götalands läkarförening, berättade om aktionen ”Läkarna tar lunch”.
Anna Sofia Dahl och Malin Gavelin, journalister på Sjukhusläkaren, berättade om sin prisbelönta granskning ”Vårdplatsbristen dödar”.
Tomas Block, överläkare och chef för produktdivisionen på Cambio healthcare systems, gjorde en presentation om teknik som ett stöd, inte ett hinder.
Fanny Nilsson, ST-läkare i internmedicin, talade om sin bok ”Åk till akuten – hur mycket sjukvård har vi råd med?”.
