De senaste månaderna har det kommit nya rapporter i nyhetsmedier om fortsatta besparingar i sjukvården. I Stockholm har exempelvis både kirurgkliniken och kvinnokliniken på Södersjukhuset tvingats till mångmiljonbesparingar som en konsekvens av hårt slimmade budgetar, medan Region Stockholm gör en rekordvinst i miljardklassen.
Trots massprotester från sjukvårdspersonal är det i regel tyst från ansvariga sjukvårdschefer, som ytterst sällan offentligt ifrågasätter besparingarna och deras konsekvenser. På liknande sätt är det ovanligt att chefläkare medger att patientsäkerheten brister – trots att kollegorna på golvet slår larm. Tvärtom försöker de ofta tona ner kritiken.
– I slutändan är det vi som jobbar närmast patienterna som har bäst insyn i hur konsekvenserna av besparingarna slår mot vården. Om vi upprepar att budgeten är orealistisk och patientsäkerheten brister, medan chefläkare och sjukvårdsdirektörer ger en helt annan bild – ja, då uppstår en problematisk diskrepans, säger Akil Awad, och fortsätter:
– Vi måste vara överens om problembeskrivningen för att kunna göra något åt problemen. Det är helt avgörande.
Akil Awad poängterar att chefer som vågar protestera mot styrande politikers beslut riskerar jobbet. Han nämner en rad exempel på personer i höga chefspositioner som har fått repressalier efter att de ventilerat kritik mot den rådande situationen, däribland i Blekinge, Västra Götaland och Kronoberg.
Tillsammans med kollegorna i Stockholms sjukvårdsupprop kräver Akil Awad nu att sjukvårdens chefer vågar agera och göra gemensam sak med sjukvårdspersonalen och tydligt markera emot orimliga besparingskrav som underminerar möjligheterna att bedriva en patientsäker vård.
– Att sjukvårdspersonalen och sjukvårdschefer inte kommunicerar samma verklighetsbild är en konstant bromskloss, som gör det omöjligt för läkare och annan vårdpersonal att ge patienterna den vård de behöver. Det är djupt problematiskt, säger han.
Sjukhusläkarna har länge drivit frågan om vikten av transparens och chefer som vågar kommunicera öppet kring de problem som följer av orimliga besparingar. Yrkesföreningen delar återkommande ut priset Årets visslare, som går till personer som slår larm om missförhållanden inom sjukvården, och var också först med att driva frågan om stärkt meddelarskydd inom Läkarförbundet, ett område som nu är föremål för stärkt lagstiftning.
Nyligen tog Karin Båtelson återigen upp frågan om tystnadskultur, denna gång vid ett riksdagsseminarium om patientsäkerhet.
– Utan starka chefer som vågar stå upp för verksamheterna, och strukturer som gör att de faktiskt vågar ta ställning öppet, kommer vi ingenvart. Sjukvården blir dyr, ineffektiv och farlig. Det är också otroligt viktigt för medarbetarna att cheferna verkligen står upp för den verklighet som personalen lever i. Tystnadskulturen leder till utbrändhet och kompetensflykt, säger hon, och fortsätter:
– För att få en patientsäker och enhetlig vård i våra 21 regioner behövs en nationell styrning. Vården är värd en bättre styrning genom att staten tar en större och mer långsiktig roll, att mer fokus riktas mot professionens drivkrafter och att de verksamhetsnära cheferna får större autonomi.
